Webbkarta | In English

Sök

Sub navigation

1. El
2. Naturgas
3. Vindkraft
4. Internationellt
5. Verktyg

 

Vanliga frågor

• Finns elområden också i andra länder?

  Elområden är ingen ny företeelse utan börshandeln på Nord Pool Spot baseras idag på så kallade anmälningsområden (område där köpare och säljare anmäler/lämnar bud för handel på spotmarknaden).

  Elområden finns i någon form i alla länder som har en spotmarknad, men i de flesta fall består länderna av endast ett elområde som sammanfaller med nationsgränserna. I Norden är Norge och Danmark uppdelade i två eller fler områden, medan Finland och Sverige haft områden som sammanfallit med nationsgränserna. 

• Får inte jag som elanvändare vara med och betala kostnaden för SydVästlänken?

  Svenska Kraftnät finansierar sin verksamhet genom att ta ut en avgift av de aktörer på elmarknaden som är anslutna till stamnätet.  Det är elproducenter och nätnivåerna under stamnätet (regionnnät och lokalnät).  Dessa fördelar förstås sina kostnader på elanvändaren i slutändan men den fördelas ut på alla elanvändare i Sverige.  Kostnaden för stamnätet är dryga 2 öre per kilowattimme.

• Försvinner elområdena när stamnätet har byggts ut?

  Elområdena kommer att finnas kvar, men de prisskillnader som finns i dag kommer troligen att försvinna. Det kommer dock alltid att kunna uppstå begränsningar i överföringen av el. Exempelvis måste ledningar repareras och underhållas och då kopplas ur. Ny produktion, t.ex. den stora utbyggnaden av vindkraft som planeras, kommer att ställa nya krav på överföringen av el.

• Hur påverkas den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden?

  En uppdelning är positiv för den gemensamma nordiska elmarkanden eftersom vi skapar mer lika villkor i Norden genom att harmonisera flaskhalshanteringen med Norge och Danmark. Dessutom gör indelningen i elområden att mer handelskapacitet kan tillåtas mellan Sverige och övriga nordiska länder, vilket leder till en mer integrerad elmarknad.

• Hur påverkas elpriserna när elområdena införs?

  Under större delen av året kommer priset troligen att vara detsamma i alla fyra områdena. När det är brist på el eller när överföringskapaciteten inte är tillräcklig kan elpriset bli olika i de fyra elområdena. I södra Sverige kan elen bli dyrare än i norra Sverige. I takt med att stamnätet byggs ut och ny elproduktion byggs, kommer skillnaderna i elpriserna mellan områdena att minska.

• Hur påverkas konkurrensen och villkoren för mindre elhandelsföretag?

  Elmarknadens branschorganisationer i Sverige har uttryckt att det blir svårare för små aktörer att konkurrera med större aktörer när den svenska marknaden delas upp i flera elområden. Aktörer med egen elproduktion i södra Sverige, där störst prisskillnader förväntas , har naturligtvis en viss fördel av detta.  Möjligheterna för elproducenter i Norden att missbruka marknadsmakt övervakas dock mycket noga av konkurrens- och tillsynsmyndigheter. Det är sannolikt att det – åtminstone kortsiktigt – blir svårare för många elhandelsföretag  att hantera prisrisker i södra Sverige.

  De nordiska energiministrarna har, på elmarknadsaktörernas vägnar, i flera år haft ambitionen att skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad.  När den realiseras, kommer även små aktörer att behöva kunna hantera elområden. 
  

• Kommer elen alltid att vara dyrare i södra Sverige?

  På lång sikt jämnas skillnaderna av elpriset ut i takt med att ny elproduktion byggs i södra Sverige och att Svenska Kraftnät bygger ut stamnätet.
  

  Svenska Kraftnäts projekt SydVästlänken, som går från Skåne via Nässjö till Hallsberg och vidare västerut till norska gränsen, är ett viktigt led i att utjämna prisskillnaderna mellan södra och norra Sverige.
  

• När infördes elområden?

  De fyra elområdena infördes den 1 november 2011.

• Räcker det inte med de planerade investeringarna i nya nätförbindelser?

  SydVästlänken är den förstärkning som främst förbättrar överföringsförmågan över snitt 4 där nödvändiga begränsningar främst har drabbat handelskapaciteten till Danmark, Tyskland och Polen.  Dessutom innebär byggandet av den nya 400 kV ledningen Stenkullen-Lindome att det s.k. Västkustsnittet förstärks.

  Ett antal ytterligare utbyggnader planeras också för att öka överföringsförmågan från främst norra till södra Sverige där konsumtionen är störst.

  Även efter att nätet har förstärkts kommer begränsningar i överföringen av el att uppstå, t.ex. när ledningar måste kopplas ur för att kunna repareras eller underhållas. Vidare kommer ny produktion, t.ex. den stora utbyggnaden av vindkraft som planeras, att ställa nya krav på överföringen. Därför är det nödvändigt att införa elområden så att Svenska Kraftnät kan hantera begränsningarna där de uppstår, och inte bara vid landets nationella gränser. Det ingår i vår strävan efter en öppen nordisk och  europeisk elmarknad,  

• Vad gör Svenska Kraftnät med de flaskhalsintäkter som kan uppstå när elområdespriserna är olika?

  När det blir prisskillnader mellan två elområden blir kraften som överförs från lågprisområdet till högprisområdet prissatt enligt det högre priset. Mellanskillnaden mellan de båda elområdena tillfaller stamnätsoperatören (Svenska Kraftnät). Det är emellertid hårt reglerat hur sådana så kallade flaskhalsintäkter får användas. Flaskhalsintäkterna får endast användas för att bygga ut överföringskapaciteten eller för att upprätthålla nuvarande överföringskapacitet. Det betyder att intäkterna alltid går tillbaka till marknaden för att underlätta att förhindra framtida prisskillnader mellan elområden.

• Vad är ett elområde?

  Sveriges elmarknad och handeln med el på elbörsen delas in i fyra områden där priset på el kan variera.  Dels timme för timme och mellan de olika områdena i Sverige.  Elområdena följer inga geografiska gränser, utan gränserna där det kan uppstå begränsningar i överföringen av stamnätet för el, de så kallade”flaskhalsarna” i Sverige.

• Varför går gränsen mellan elområde 3 och 4 söder om Oskarshamns kärnkraftverk?

  Alla kärnkraftverk ligger i område 3. Anledningen är att det finns begränsningar i överföringen av el i de ledningar som går söder ut från det område där kärnkraftverken ligger.

• Varför går gränserna mellan elområdena som de gör?

  Gränserna mellan elområdena går där det kan uppstå begränsningar i överföringen av el på stamnätet. Dessa begränsningar kallas ”snitt” eller ”flaskhalsar”. Om man förenklat tänker sig stamnätet som motorvägarna för el så uppstår det ibland kö när behovet av transport av el är som störst.

• Varför har elområden inte införts i Sverige tidigare?

  När elmarknaden avreglerades i Sverige i mitten av 1990-talet var flödena på stamnätet mindre än idag och det svenska stamnätet kunde driftsäkert hållas ihop som ett område. Genom ökad elhandel och nedläggningen av kärnkraftverket i Barsebäck har förekomsten av flaskhalsar och deras betydelse ökat betydligt. Frågan om fler områden har diskuterats under en längre tid och flera utredningar har gjorts.

  Behovet av en uppdelning av Sverige har blivit större i och med att överföringen av el har ökat genom landet. Den stora utbyggnaden av vindkraften vi ser framför oss i Sverige kommer också att medföra att stamnätet behöver nyttjas hårdare.  Vidare har utvecklingen mot en inre europeisk marknad för el medfört att elmarknaden alltmer bör betraktas ur ett europeiskt, snarare än ett nationellt, perspektiv. Ur denna synvinkel är det sannolikt mer samhällsekonomiskt effektivt med en uppdelning.

  De nordiska energiministrarna träffade sommaren 2008 en överenskommelse om att dela upp Norden i flera områden. Detta resulterande i ett regeringsuppdrag till Svenska Kraftnät om att dela in Sverige i flera elområden.
  

• Varför införs elområden?

  Innan indelningen av elmarknaden i elområden är det samma elpris i hela Sverige, oavsett hur produktion och förbrukning förhåller sig till varandra. Detta enhetliga pris speglar inte tillgången och efterfrågan på el som i själva verket varierar geografiskt. Precis som för andra varor eller tjänster som säljs på en öppen marknad, styrs kostnaden för el av tillgång och efterfrågan. Behöver elen transporteras långa sträckor kostar det mer.

  Uppdelningen i elområden gör det tydligt var i Sverige det finns behov av att bygga ut stamnätet eller "motorvägarna" för el. I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärt om. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i stamnätet för att transportera elen från norr till söder.
  

  När det inte finns tillräcklig kapacitet bildas prisskillnader mellan områdena.  Det ger en signal om var i landet nya kraftverk behöver byggas för att motsvara förbrukningen i just det området. På så sätt minskas på sikt behovet av att transportera elen långa sträckor.

• Varför valdes just datumet 1 november 2011?

  De finns flera relevanta aspekter att ta hänsyn till när man väljer tidpunkt för införande. Bland annat behövs nödvändiga ändringar i lagar, föreskrifter och förordningar (tar ca 1 år att genomföra), ändrade rutiner och IT-system hos aktörerna (tar ca 18 månader att genomföra) och aktörernas handel med finansiella kontrakt, främst CfD (Contract for Difference).

  Kommissionens bedömning var att elområden borde införas så snart som möjligt och att tidigast möjliga datum för att klara detta är den 1 november 2011. 
  

• Vem har beslutat om elområden?

  Det är Svenska Kraftnät som fattat beslutet om att dela in den svenska elmarknaden i fyra elområden.

• Vem ser till så att stamnätet kan överföra mer el?

  Det är Svenska Kraftnät som bygger ut stamnätet.  De kommande 10-15 åren kommer vi att bygga ut stamnätet kraftigt och investerar totalt ca 40 miljarder kronor.  Ett av de största projekten är SydVästlänken.  Denna ledning ska  förstärka överföringen av el mellan område 3 och 4. På så sätt jämnas prisskillnaderna ut mellan norra och södra Sverige. SydVästlänken ska gå från Hallsberg i norr och ner till Skåne och ett västra ben från Nässjö upp mot Norge.

• Vilka förutsättningar kommer att gälla för den finansiella marknaden för prissäkringar?

  NASDAQ/ OMX organiserar marknader för standardiserade prissäkringskontrakt, så kallade CfD:er (Contracts for Differences). Dessa gör det möjligt för aktörer att gardera sig för skillnader mellan systempriset och områdespriser. Utöver dessa handlas stora volymer långsiktiga kontrakt bilateralt mellan aktörerna. Det påstås ofta att likviditeten i CfD-marknaderna, speciellt i vissa geografiska områden, är för låg för att de ska fungera tillfredsställande.

  I slutet av 2010 lanserade NASDAQ OMX CfD:er för samtliga svenska elområden men handeln har hittills varit liten.

Sidansvarig: Maria Jäderberg Senast granskad: 2011-11-01