Men samtidigt finns det flaskhalsar i nätet, det vill säga passager där Svenska Kraftnät måste sätta gränser för hur mycket el som kan överföras. Tidvis måste Svenska Kraftnät vidta åtgärder för att reducera överföringen genom någon flaskhals för att säkerställa driften av elsystemet.

Reduceringar kan behövas för att förhållandena i elsystemet varierar från timme till timme och från dag till dag. Det gäller främst variationer i produktion, förbrukning, export och import. Dessutom kan det bli överföringsbegränsningar om kraftledningar, kopplingsstationer eller kraftstationer måste frånkopplas från nätet på grund av underhållsarbete eller allvarliga fel i nätet.

Svenska Kraftnäts arbete för att bestämma överföringsgränser och se till att de inte överskrids brukar kallas för flaskhalshantering. Flaskhalshantering kan göras i driftplaneringsfasen (till exempel dagen före leverans) och/eller i realtid.

Metoder för flaskhalshantering

Enligt EU:s regelverk ska marknadsbaserade metoder användas för flaskhalshantering. Huvudsakligen används två metoder i Norden: marknadsdelning och mothandel.

Marknadsdelning

Flaskhalsar kan hanteras genom så kallad marknadsdelning, då en elmarknad delas in i delmarknader med skilda elpriser anpassade till överföringskapaciteterna mellan delmarknaderna. Från och med den 1 november 2011 består Sverige av fyra fasta områden på spotmarknaden, så kallade elområden. Finland består idag av ett enda område. Danmark och Norge är däremot redan indelade i flera områden

Mothandel

Mothandel innebär att Svenska Kraftnät betalar producenter eller stora förbrukare för att de ska ändra sin planerade produktion eller förbrukning. Detta görs för att undvika att överföringskapaciteten överskrids. Interna flaskhalsar inom ett område hanteras med mothandel  i driftfasen. Mothandel måste ibland även användas mellan områden, om det visar sig att den verkliga driftsituationen innebär överskridna överföringsgränser.