En grundförutsättning för en fri, välfungerande och öppen elmarknad är att alla marknadsaktörer behandlas rättvist. Det får därför inte förekomma diskriminerande inslag som exempelvis inträdesbarriärer riktade mot nya marknadsaktörer. Den tariffmodell som bäst uppfyller kriterierna för en fri elmarknad är enligt de nordiska länderna, och enligt majoriteten europeiska länder, den så kallade punkttariffen.
Punkttariffen innebär att en abonnent har tillgång till hela elmarknaden och kan göra affärer med vilken annan aktör som helst för samma nätavgift oavsett till vilket elnät eller vilken spänningsnivå den egna anläggningen för produktion eller förbrukning är ansluten. Exempelvis kostar det lika mycket för en norrländsk producent att mata in energi oavsett om konsumtionen sker i norra eller södra Sverige.
Kostnader för de investeringar i nätet som Svenska Kraftnät måste göra när en aktör vill ansluta en produktionsanläggning eller höja effekten i en befintlig anläggning, görs upp med berörd aktör.
Mellan de nordiska grannländerna finns inga gränstariffer vilket främjar internationell handel mellan de fyra länderna.
Stamnätstariffen
Stamnätet förvaltas av Svenska Kraftnät som tecknar ett så kallat nyttjandeavtal med kunderna på stamnätet. Kunderna på stamnätet, det vill säga stamnätsabonnenterna är ägare till regionnät och större kraftstationer. Genom att betala stamnätstariffen har en stamnätsabonnent tillgång till hela den överföringskapacitet som man betalar för.
Stamnätstariffen består av två huvuddelar:
- En effektkomponent, som ska täcka drift, underhåll och nyttjandet av nätet.
- En energikomponent, som täcker kostnader för att köpa in el för förlusterna på nätet.
Nyttjandeavtalet tecknas årligen och reglerar villkoren mellan Svenska Kraftnät och stamnätsabonnenterna. I bilagor till Nyttjandeavtalet finns stamnätsabonnentens årliga effektabonnemang, allmänna avtalsvillkor samt den för året gällande prislistan. Prislistan, där effekt- och energiavgift anges, beslutas av Svenska Kraftnäts styrelse i augusti varje år. Du finner nyttjandeavtal och prislista i tabellen nederst på denna sida.
För utlandsförbindelserna gäller särskilda villkor.
Effektavgiften
Effektbaserade tariffen är till för att täcka stamnätets drifts- förvaltnings- och kapitalkostnader med mera. Effekttariffen delas in i tre delar:
- Ordinarie effektabonnemang
- Tillfälliga effektabonnemang
- Överskridandeavgift
Idag är fördelningen av effektavgiften cirka 30 procent på inmatning och 70 procent på uttag.
Ordinarie effektabonnemang
I Sverige sker elproduktionen främst i de norra delarna och konsumtionen i de södra. För att effektavgiften ska vara kostnadsriktig samt ge korrekta långsiktiga styrsignaler är den geografiskt beroende, vilket innebär att avgiften är högre i norr än i söder för inmatning, och för uttag gäller det omvända.
Den ordinarie effektavgiften för inmatning i norr är 48 kr/kW, år och faller linjärt med latituden till 10 kr/kW, år i söder. För uttag är förhållandet i princip det omvända. Avgiften i norr är 17 kr/kW, år och den stiger linjärt med latituden till 87 kr/kW, år i söder. Den kostnad abonnenten får betala, är produkten av årligt effektabonnemang och effektavgift. Den ordinarie effektavgiften debiteras i förskott med en tolftedel (1/12-del) av årskostnaden per månad.
Tillfälligt effektabonnemang
Om abonnenten tillfälligt önskar höja sitt årliga abonnemang finns möjlighet att ansöka om ett tillfälligt abonnemang som omfattar antingen en eller fyra veckor. Ansökan om tillfälligt abonnemang sker hos Nätkontrolls vakthavande ingenjör (VHI) och beviljas i mån av ledig nätkapacitet. Priset för de tillfälliga abonnemangen blir för en vecka en tolftedel (1/12-del) och för fyra veckor tre tolftedelar (3/12-delar) av den årliga effektavgiften. Det tillfälliga effektabonnemanget debiteras månadsvis efter leveransmånadens slut.
Överskridandeavgift
Om abonnenten överskrider tecknat effektabonnemang tre timmar i följd, debiteras en straffavgift motsvarande en femtiondel (1/50-del) av årlig effektavgift per timme från och med tredje timmen. Abonnenten slipper straffavgift i de fall överskridandet är kopplat till antaget reglerbud, fel eller driftomläggningar på stamnätet. Överskridandeavgifter debiteras kvartalsvis efter cirka ett kvartal efter leveranskvartalet eftersom avgiftsgrundande överskridanden kräver manuell granskning.
Energiavgiften
Energiavgiften är till för att finansiera kostnader kopplade till upphandling av förlustkraft.
Energiavgiften består av tre komponenter:
- Förlustkoefficient
- Korrektionskoefficient
- Energipris på upphandlad förlustkraft
Förlustkoefficienten fås genom nätberäkningar, där man undersöker hur mycket nätets totala energiförluster påverkas vid inmatning av en extra MWh i förhållande till en normal fördelning, i varje anslutningspunkt. I de fall förlustkoefficienten är positiv innebär det att nätets totala energiförluster ökar vid inmatning och minskar vid uttag. Det omvända gäller för negativa förlustkoefficienter.
Korrektionskoefficienten på 0.8 är en skalfaktor för att omvandla förlustkoefficienterna till genomsnittsförluster. Motivet till att använda genomsnittsförluster är att abonnenterna inte ska bli överdebiterade och/eller överkrediterade.
Energipris på upphandlad förlustkraft baseras på det pris som Svenska Kraftnät betalar för att köpa el för att ersätta förluster i stamnätet. Idag upphandlas förlustenergi i konkurrens. Energipriset bestäms i förväg ett kalenderår i taget. Från och med januari 2012 kommer Svenska Kraftnät att köpa förlustkraften på Nord Pool Spot.
Energiavgiften, som är produkten av ovanstående komponenter, multipliceras därefter med abonnentens faktiska energiutbyte. Beroende på om abonnenten minskar eller ökar energiförlusterna i nätet krediteras respektive debiteras denne ett belopp motsvarande produkten av energiavgift och faktiskt energiutbyte.
Energiavgiften debiteras eller krediteras månadsvis i efterskott efter avräkning av Svenska Kraftnät.