Energimyndighetens föreskrifter

Enligt Energimyndighetens föreskrifter ska alla preliminära mätvärden rapporteras dagligen till Svenska Kraftnät och balansansvariga klockan 10.00 (gränspunkter, inmatnings- och uttagspunkter) dagen efter mätdygnet (röd uppföljning).

Enligt föreskrifterna ska dessutom slutliga (prima) mätvärden ha rapporterats till Svenska Kraftnät och balansansvariga senast 5 vardagar efter mätdygnet (mörkgrön uppföljning).

Dessa båda uppföljningar visar avvikelserna från föreskrifternas krav. Ett medelvärde av avvikelserna beräknas för varje rapportör och redovisas i en uppföljning som kallas Felrapportering (blå uppföljning).

 Denna används som underlag för att beräkna Ediel tilläggsavgift för de mätvärdesrapportörer som inte uppfyller kraven.

Så här publiceras resultaten

Resultaten från varje halvmånadsperiod redovisas ca en vecka efter periodens slut, tidigast den 8:e respektive den 23:e i månaden. I resultatlistorna kan du se de egna resultaten dag för dag och också följa hur ditt företag ligger till i rapporteringen period för period.

Vi följer upp hur rapporteringen utvecklas i 6-månadsperioder med start den 1 mars och 1 september varje år. I resultatfilerna för Aug 2 och Feb 2 kan du se resultaten för alla halvmånadersperioder de senaste 6 månaderna.

Svenska Kraftnäts normaltidplan

Många nätföretag följer Svenska Kraftnäts rekommenderade normaltidplan för balansavräkningen, vilken innebär att mätvärden rapporteras till oss senast klockan 06.00 dagen efter mätdygnet. Det finns ett mervärde i detta. Vi kontrollerar mätvärdena och sänder tillbaka en kvittens på kvaliteten.  Om något behöver rättas kan detta göras i god tid innan klockan 10.00.  Dessa rättade värden får då en kvalitet som de balansansvariga kan bygga sina prognoser på för kommande dags förbrukning. Nätägaren uppnår i sin tur ett kvalitetstänkande som ger effektiva, arbetsbesparande rutiner.

En snabb, effektiv och tillförlitlig mätvärdesrapportering är viktig för att verksamheten på den avreglerade elmarknaden ska fungera. Kvalitetssäkrade mätvärden är grunden för att fysisk elhandel, planeringen av den nationella elbalansen och slutligen faktureringen av slutkunder ska kunna ske på ett affärsmässigt sätt. Genom schablonreformen har dessutom allt fler elhandelsföretag blivit beroende av att timrapporteringen fungerar.  Nätägarens insatser att följa rapporteringstider och få kvalitet på mätvärden är därför synnerligen väsentliga.

Vad kan göras för att rapporteringen ska bli bättre?

Bra IT-system är naturligtvis en av förutsättningarna för att mätvärdesrapporteringen ska kunna ske automatiskt varje dygn oavsett helger och nätter.   Att det finns medarbetare som är engagerade i mätvärdesrapporteringen - och att den prioriteras -  är också en viktig förutsättning för att problem i driften ska uppmärksammas och för att säkra kvaliteten på mätvärdena. Rent praktiskt kan man som nätägare göra följande för att förbättra rapporteringen av timvärden:

• Installera system för att estimera (uppskatta) värden som saknas, till exempel om kommunikationen med mätterminalerna inte fungerar.
• Egen insamling av mätvärden för angränsande nät om nätägaren inte själv är huvudansvarig för mätningen mellan näten, i väntan på att nätgrannen ska rapportera.
• Se till att det finns tillräckligt antal parallellgående kanaler i insamlingssystemet så att flera mätterminaler kan avläsas samtidigt.
• Rapporteringstidpunkterna gäller aktuell tid (även under sommartid). Själva mätvärdena ska dock alltid rapporteras i normaltid.