Förutom dammägarna berörs i första hand kommunerna och länsstyrelserna. Exempel på andra aktörer som berörs är väg- och järnvägshållare, el- och teleoperatörer samt polis och larmcentraler.

Genom tillkomst av älvgrupper med länsstyrelse som huvudman har forum för samarbete mellan de olika aktörerna som berörs vid dammbrott och höga flöden skapats.

Pilot Ljusnan – utvecklingsprojekt för beredskapsplanering för dammbrott

År 2005 slutfördes ett pilotprojekt för utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammbrott som bedrivits i Ljusnan, en av Sveriges stora vattenkraftälar. Arbetet beskrivs i rapporten ”Dammsäkerhet. Beredskapsplanering för dammbrott – Ett pilotprojekt i Ljusnan” (Elforsk rapport 05:38). I projektet har ett gemensamt planeringsunderlag tagits fram med GIS-skikt, kartor och tabeller som visar flodvågsutbredningen av dammbrott längs älven.

En larmplan har också tagits fram som beskriver dammägarens larm till berörda aktörer via SOS Alarm. Dessutom har ett exempel på informationbroschyr utarbetats som beskriver beredskapsplaneringen för kommuninvånarna längs älven. Men det kanske allra viktigaste resultatet av projektet är den samverkan som utvecklats mellan berörda aktörer, främst dammägarna, de kommunala räddningstjänsterna och länsstyrelserna eftersom ingen av dessa aktörer ensam kan skapa en godtagbar beredskap för dammbrott.

Syftet med pilotprojektet har varit att skapa en förebild för utveckling av beredskapsplanering för dammbrott i första hand i de stora kraftverksälvarna. Arbete med samordnad beredskapsplanering har i dagsläget påbörjats i Luleälven, Ljungan, Dalälven, Göta älv, Indalsälven, Skellefteälven och Ljusnan. I de älvar där Vattenregleringsföretagen i Östersund verkar har de utsetts av sina ägare att agera som projektledare för framtagning av det gemensamma planeringsunderlaget. 

Vägledning för särskild varning till allmänheten

Elforsk rapport 09:53 "Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter" färdigställdes 2009. Rapporten föreslår under vilka omständigheter ett särskilt varningssystem bör finnas och vilka idag tillgängliga system för varning som bäst motsvarar kraven med hänsyn till varningsbehov och tillförlitlighet.

Dammägaren/verksamhetsutövaren har ett betydande ansvar för att allmänheten varnas i händelse av dammbrott. Det kan bland annat innebära att i skälig omfattning komplettera kommunernas beredskap för att kunna varna allmänheten med särskilda varningssystem vid dammbrott.

För de stora vattenkraftsälvarna föreslås implementering av särskilda varningssystem ske samordnat för respektive vattendrag som ett led i utvecklingen av samordnad beredskap för dammbrott. För konsekvensklass 1-anläggningar som ligger i mindre vattendrag, där endast enstaka dammar har sådana dammbrottskonsekvenser att det föreligger ett varnings- och evakueringsbehov, bedöms varningsfrågan kunna studeras och lösas anläggningsvis.

För att skapa ett säkrare underlag för den fortsatta utvecklingen inom området genomför Elforsk ett fortsättningsprojekt under 2010 - 2011 med följande tre delar:

• Studie av detaljutformning av de valda varningssystemen
• Pilotstudie för ett vattendrag - Ljungan
• Standardhandlingar för byggande och underhåll

Fortsättningsprojektets mål och syfte är att utarbeta en vägledning för varning av allmänheten vid dammbrott. Vägledningen ska komplettera Ljusnanrapporten.