Webbkarta | In English

Sök

Sub navigation

1. Utbyggnadsprojekt
2. Koncessionsförlängningar
3. Samråds- och tillståndsprocessen
4. Ersättning
5. Så bygger vi

 

Frågor och svar

• Använder Svenska Kraftnät begreppet ”ersättning för förväntansvärde”?

  Ersättningsberättigande förlorade förväntningsvärden existerar normalt inte. Fastighetsägaren ska kunna uppvisa att denne ansökt om fastighetsbildning, bygglov eller dylikt för att ersättning utöver pågående markanvändning ska vara aktuell.

• Finns det en press på Svenska Kraftnät att snabbt investera i stamnätet inför en eventuell reaktoruppgradering, som sätter långsiktiga miljöintressen åt sidan?

  Nej. När vi planerar för nya ledningar är framtagandet av en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) en viktig del i arbetet. MKB:n bifogas till ansökan om koncession (tillstånd). Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta miljökonsekvenser som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Den ska möjliggöra en samlad bedömning av den planerade ledningens inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser.

• Går det att gräva ner 70 kV-ledningen och dra den planerade ledningen i den frigjorda ledningsgatan?

  Vi har i förstudien avfärdat alternativet att gå längs med 70 kV-ledningen, delvis för att det skulle medföra större påverkan på boende- och kulturmiljön än övriga utredda alternativ. En 400 kV-ledning kräver en bredare ledningsgata, och ett större avstånd till bostäder för att minska exponeringen för magnetfält.

• Går naturvärden som natura 2000-områden före enskilda fastighetsägare?

  Allt handlar om att minimera det totala intrånget och bygga ledningen på ett kostnadseffektivt och driftsäkert sätt. Det går inte att göra några generella jämförelser mellan enskilda fastighetsägare och Natura 2000-områden. Det beror på vilken slags fastighet det är och vilken slags mark som berörs.

• Hur höga blir stolparna? Hur bred blir ledningsgatan?

  Räknat från marken till den horisontella regelns underkant är höjden ca 24 meter. Med topplinor upp till ca 30 m. Ledningsgatan blir upp till 45  m bred.

• Intrångsersättning, vad ger den? Vad får man ersättning för?

  Man får ersättning för fastighetens marknadsvärdeminskning + 25 %

• Kan delar av ledningen grävas ner?

  Att överföra växelström med luftledning ar tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Överföringskapaciteten för kabel är generellt mer begränsad än för luftledning. Ledningen blir också mer komplicerad om den delvis byggs med markkabel. I övergången mellan luftledning och kabel behövs nämligen en anläggning som kan beskrivas som ett ungefär 70 x 70 meter stort ställverk. En sådan anläggning blir en möjlig källa till fel som vi inte får om ledningen byggs som luftledning i sin helhet. De två stationer som behövs for en delsträcka med kabel fördyrar också ledningen. En allvarlig nackdel med markkabel är också att det tar betydligt längre tid att åtgärda fel jämfört med luftledning.

  Sammantaget innebär det här att elsystemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som Svenska Kraftnät eftersträvar. Av de har skälen anser vi att det inte är rimligt att förlägga den planerade ledningen helt eller delvis som en markkabel. Därför kommer vi inte vindare att utreda något kabelalternativ.

• Kan inte Forsmark effekthöja om den här ledningen inte byggs?

  Svenska Kraftnät, såsom systemansvarig myndighet, har i uppdrag att se till att driftsäkerheten i landets elförsörjning är hög. Ledningen Forsmark – Råsten är nödvändig för att effekthöjning i Forsmark ska  kunna ske med bibehållen driftsäkerhet i det nationella elsystemet. Därav följer att Forsmark inte kommer att tillåtas driva kärnkraftverket med höjd elektrisk effekt om inte stamnätet förstärks med fler ledningar.

• Kan man dra ledningen genom natura 2000-område för att undvika bostäder?

  Ja det kan man i vissa fall göra. Vi eftersträvar att undvika både bostäder och Natura 2000-områden.

• Vad beräknas ledningen att kosta?

  Ca 290 Mkr, inklusive  stationsåtgärder i Forsmark.

• Vad innebär SvK:s magnetfältspolicy?

  Magnetfältspolicyn tydliggör Svenska Kraftnäts tolkning av den försiktighetsprincip som rekommenderas av svenska myndigheter. Den lyder: "Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas."

  Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy innebär en högsta magnetfältsnivå på 0,4 mikrotesla som årsmedelvärde för boende invid nya kraftledningar. Nivån gäller all nyprojektering av 400 kV- och 220 kV- ledningar i det svenska stamnätet och är styrande för utformningen av kraftledningen.

  När det gäller befintliga kraftledningar ser Svenska Kraftnät över magnetfältsnivåerna i samband med att tillstånd (koncession) förnyas. Om magnetfältsnivåerna är över 4 mikrotesla där människor bor eller vistas varaktigt ska Svenska Kraftnät utreda möjliga åtgärder.

• Varför behövs den här ledningen?

  Forsmark har ansökt om undantag från SvK:s föreskrift, SvKFS 2005:2 ”Driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar” för de effekthöjda anläggningarna. Svenska Kraftnät (SvK) har därför genomfört en utredning för att studera vilka åtgärder som krävs för att de effekthöjda anläggningarna skall uppfylla SvK:s krav. I denna har flera olika förstärkningsalternativ studerats. Slutsatsen är att en ny 400 kV-ledning från den befintliga stationen Forsmark FT46 till en ny station Råsten är en lämplig förstärkning ur ett stabilitetsperspektiv. I den nya stationen Råsten finns en 400/220 kV transformator. Med den nya ledningen får Uppland ett starkare nät och en bättre nätstruktur.

• Varför gräver ni ner ledningar i Stockholm och i SydVästlänken? Då borde det väl gå även med den här ledningen?

  En viktig skillnad är att vi i Stockholms Ström-projektet gräver ner växelströmsledningar som är mycket kortare, som mest 13 km. Där är alla berörda kommuner med och finansierar nedgrävningen. SydVästlänken kommer delvis bestå av likströmsledningar och då kommer dessa att grävas ner på vissa avsnitt.

  Det är av elektrotekniska skäl inte rimligt att kablifiera 400 kV förbindelser på längre sträckor. Närheten mellan ledarna i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning. Det gör att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i kabelns andra ände. För att kompensera för dessa förhållanden måste man bygga särskilda stationsanläggningar med kompenseringsutrustning.

  Utöver kostnaderna och underhållsbehoven innebär sådana anläggningar att fler potentiella felkällor introduceras, vilket medför ökad risk för avbrott på förbindelsen. Anläggningarna är också stora, vilket medför beaktansvärda markbehov. Eftersom stamnätets utveckling ställer stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det dessutom nödvändigt med flera parallella kabelförband, vilket ökar totalkostnaden för anläggningen.

• Varför inte parallellförlägga med 70 kV-ledningen som finns längre österut?

  Det är för tätbebyggt efter befintlig 70 kV-ledning mellan Forsmark och Gråska. Det skulle innebära ett mycket stort intrång på bebyggelsen. Det är heller inte lämpligt p.g.a. eltekniska orsaker att parallellförlägga en 400 kV-ledning med en 70 kV-ledning. Ett fel på den planerade 400 kV-ledningen skulle kunna sprida sig till Vattenfalls 70 kV-ledning.

• Varför kan inte Forsmark bygga om sin anläggning för att uppfylla de krav som finns på anläggningen?

  Det är i praktiken inte möjligt för dem att göra, det handlar om för komplicerade och för kostsamma åtgärder. Därför väljs istället lösningen att bygga ledningar. Ju starkare nätet är desto bättre är möjligheten för produktionsanläggningen att klara kravbilden.

• Varför ska ledningen gå ner till station Råsten i Norrtälje kommun?

  Det är inte bra om många ledningar gå till en station, eftersom ett fel i stationen i sådana fall kan medföra avbrott på många ledningar. Det är bland annat av detta skäl som det är mer lämpligt att bygga den nya ledningen till en ny 400 kV-station än att bygga den till exempelvis den befintliga stationen i Tuna. Genom att etablera en ny station i Råsten får vi en ny transformering mellan 400 och 220 kV. Den planerade stationen kommer att ligga intill en befintlig station som heter Gråska.

  Med den nya stationen Råsten får 220 kV-nätet i området ytterligare en tryckpunkt, vilket medför en säkrare matning av el.

• Varför växelström och luftledning?

  Stamnätet är ett växelströmsnät och likström kan komplettera, men inte ersätta, växelström. Vi måste bygga en växelströmsförbindelse för stabiliteten i nätet och i det här fallet är inte en likströmsförbindelse ett alternativ.

  Växelströmsförbindelser är inte lämpliga att gräva ned annat än på korta avstånd. Ju längre förbindelsen är desto sämre blir verkningsgraden.

Sidansvarig: Elin Amundsson Senast granskad: 2011-11-28