Frågor och svar
Här nedan hittar du svar på frågor om den planerade luftledningen.
-
Finns det en press på Svenska Kraftnät att snabbt investera i stamnätet inför en eventuell reaktoruppgradering, som sätter långsiktiga miljöintressen åt sidan?
Nej. När vi planerar för nya ledningar är framtagandet av en Miljökonsekvensbeskrivning en viktig del i arbetet. MKB:n bifogas till ansökan om koncession (tillstånd).
-
Hur höga blir stolparna? Hur bred blir ledningsgatan?
Räknat från marken till den horisontella regelns underkant är höjden ca 25 meter. Med topplinor upp till ca 33 m. Skogsgatan blir upp till 45 m bred.
-
Hur kommer ni att ersätta markägare?
Ersättningen till varje fastighetsägare bestäms enligt de principer som finns i gällande expropriationslagstiftning. Det innebär bland annat att fastighetsägaren ska få ersättning för den marknadsvärdeminskning på fastigheten som intrånget av ledningen/kabeln medför. Svenska Kraftnät utför värdering av intrånget i samråd med fastighetsägaren och försöker att lösa skaderegleringen genom frivilliga överenskommelser. Om skadereglering inte kan lösas på detta sätt, överlämnas frågan till lantmäterimyndigheten. Lantmäteriet fattar beslut i ersättningsfrågan i samband med att ledningsrätt för ledningen upplåts på fastigheten.
-
Hur många fastighetsägare berörs av förstudien?
Inom förstudiestråket rör det sig om drygt 600 fastigheter varav flera har samma ägare. De flesta fastigheter ägs av fler personer.
-
Intrångsersättning, vad ger den? Vad får man ersättning för?
Man får ersättning för fastighetens marknadsvärdeminskning + 25 %.
-
Jag har lämnat synpunkter och/eller ställt frågor. Vad händer med dem?
Det pågående samrådet om förstudie för 400 kV-ledning Forsmark-Stackbo genomförs i enlighet med 6 kap 4 § miljöbalken och ligger till grund för upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Inom ramen för samrådsprocessen har vi bjudit in myndigheter och den allmänhet som kan komma att bli berörd av våra planer till ett informationsmöte. Syftet med mötet var att ge kompletterande information till det samrådsmaterial vi skickat ut. Vår förhoppning var också att kunna besvara en del av de frågor som uppkommit.
När remisstiden för förstudiesamrådet har gått ut (den 19 augusti) sammanställer vi inkomna yttranden från allmänhet och myndigheter i en samrådsredogörelse. De inkomna synpunkterna är viktiga för vårt fortsatta arbete med att fastställa en ledningssträckning samt att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för denna. När vi har upprättat ett underlag för MKB över en föreslagen ledningssträckning kommer vi att genomföra ytterligare samråd med myndigheter och berörda. Ni ges då ytterligare möjlighet att inkomma med synpunkter.
-
Kan delar av ledningen grävas ner?
Att överföra växelström med luftledning ar tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Överföringskapaciteten för kabel är generellt mer begränsad än för luftledning. Ledningen blir också mer komplicerad om den delvis byggs med markkabel. I övergången mellan luftledning och kabel behövs nämligen en anläggning som kan beskrivas som ett ungefär 70 x 70 meter stort ställverk. En sådan anläggning blir en möjlig källa till fel som vi inte får om ledningen byggs som luftledning i sin helhet. De två stationer som behövs för en delsträcka med kabel fördyrar också ledningen. En allvarlig nackdel med markkabel är också att det tar betydligt längre tid att åtgärda fel jämfört med luftledning.
Sammantaget innebär det här att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av de har skälen anser Svenska Kraftnät att det inte är rimligt att förlägga den planerade ledningen helt eller delvis som en markkabel. Därför kommer vi inte vidare att utreda något kabelalternativ.
-
Kan inte Forsmark effekthöja om den här ledningen inte byggs?
I praktiken skulle de kunna det. Det skulle dock innebära ett mycket ostabilt elnät, där ett fel på en befintlig ledning skulle skapa stora strömavbrott för regionen. Driftsäkerheten i stamnätet skulle vara mycket låg.
Svenska Kraftnät, såsom systemansvarig myndighet, har i uppdrag att se till att driftsäkerheten i rikets elförsörjning är hög. Ledningen Forsmark – Stackbo är nödvändig för att effekthöjning i Forsmark ska kunna ske med bibehållen driftsäkerhet i det nationella elsystemet. Detta leder till att Forsmark inte kommer att tillåtas driva kärnkraftverket med höjd elektrisk effekt om inte stamnätet förstärks med fler ledningar.
-
Vad gäller för magnetfält vid luftledningar?
Svenska Kraftnät följer myndigheternas rekommendationer när det gäller magnetfält kring luftledningar för växelström. De har tagits fram av Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen. På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats finns publikationen »Magnetfält och hälsorisker« att läsa.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några gränsvärden för magnetfältsnivåer. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i en egen policy för magnetfältsnivåer där människor bor eller arbetar nära våra ledningar. I samband med att koncession (tillstånd) förnyas för våra befintliga växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder oss att köpa byggnader som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla (µT).
För nya växelströmsledningar är vår policy att magnetfältsnivån inte ska överstiga 0,4 µT där människor bor eller vistas varaktigt.
Läs mer i vårt faktablad "Elektriska och magnetiska fält vid stora kraftledningar" som finns under menyn "Publicerat" här på webbplatsen (se ovan).
-
Varför behövs den här ledningen?
Forsmark har ansökt om undantag från SvK:s föreskrift, SvKFS 2005:2 ”Driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar” för de effekthöjda anläggningarna. Svenska Kraftnät (SvK) har därför genomfört en utredning för att studera vilka åtgärder som krävs för att de effekthöjda anläggningarna skall uppfylla SvK:s krav. I denna har flera olika förstärkningsalternativ studerats. Slutsatsen är att en ny 400 kV-ledning från den befintliga stationen Forsmark FT47 till stationen Stackbo är en lämplig förstärkning ur ett stabilitetsperspektiv. I stationen Stackbo finns en 400/220 kV transformator. Med den nya ledningen får vi ett starkare nät och en bättre nätstruktur.
-
Varför bygger ni med växelström och luftledning?
Stamnätet är ett växelströmsnät och likström kan komplettera, men inte ersätta, växelström. Vi måste bygga en växelströmsförbindelse för stabiliteten i nätet och i det här fallet är inte en likströmsförbindelse ett alternativ.
Växelströmsförbindelser är inte lämpliga att gräva ned annat än på korta avstånd. Ju längre förbindelsen är desto sämre blir verkningsgraden. Det är inte realistiskt att anlägga växelströmskabel, av tekniska och ekonomiska skäl.
-
Varför gräver ni ner ledningar i Stockholm och i SydVästlänken? Då borde det väl gå även med den här ledningen?
I Stockholms Ström- projektet gräver vi ner växelströmsledningar på ett mycket kortare avstånd, som mest 13 km. SydVästlänken kommer delvis att bestå av likströmsledningar och då kommer dessa att grävas ner på vissa avsnitt.
-
Varför kan inte Forsmark bygga om sin anläggning för att uppfylla de krav som finns på anläggningen?
Det är i praktiken inte möjligt för dem att göra, det handlar om för komplicerade och för kostsamma åtgärder. Därför väljs istället lösningen att bygga ledningar. Ju starkare nätet är desto bättre är möjligheten för produktionsanläggningen att klara kravbilden.
-
Varför sambygger ni inte ledningen med CL6, som har ungefär samma sträckning?
Samförläggning med befintliga ledningar kan endast bli aktuellt i undantagsfall då det medför risker ur driftsäkerhetssynpunkt.
-
Är det slutgiltigt när regeringen väl har fattat sitt beslut eller kan man gå vidare efter det?
Regeringen är sista beslutande instans vad gäller tillstånd att bygga och driva kraftledningar. Det kan dock, givet vissa förutsättningar, finnas möjlighet för enskilda och miljöorganisationer att ansöka om rättsprövning av beslutet enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. I ansökan måste anges dels vilken rättsregel som beslutet anses strida mot, dels vilka omständigheter som åberopas till stöd för detta. Rättsprövningen inriktas på frågor om rättsenlighet men även på faktabedömning, bevisvärdering och beslutets förenlighet med kraven på saklighet och opartiskhet enligt regeringsformen. Ansökan om rättsprövning prövas av högsta förvaltningsdomstolen och ska ha inkommit senast tre månader från dagen för regeringsbeslutet.