Till huvudinnehållet
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om Stenkullen-Lindome. Allmänna frågor hittar du under FAQ i högerspalten.
Drygt 50 % av den nya kraftledningen kommer att följa den befintliga ledningsgatan mellan Stenkullen och Lindome. På de sträckor där avvikelser ifrån befintlig ledningsgata kommer att göras på grund av boendemiljö kommer en ny ledningsgata att behövas.
Den befintliga ledningsgatan har en bredd mellan 24 och 45 meter. Beroende på val av stolptyp kan bredden på den nya ledningsgatan komma att variera mellan 35 och 44 meter. Det innebär att en breddning av den befintliga ledningsgatan behöver göras på vissa avsnitt.
Den nya kraftledningen kommer till stor del att byggas med 18 m breda och 35 m höga så kallade portalstolpar. Det kan jämföras med stolparna i nuvarande kraftledning som är cirka 12 m breda och upp till 32 m höga. I trånga passager vid bebyggelse kommer så kallade kompaktstolpar att användas. Strax söder om Stenkullen, där vi ska sambygga med Vattenfalls befintliga 130 kV-ledning, kommer så kallade julgransstolpar att användas.
Under byggskedet kommer närområdet och vägar till och från ledningsgatan att påverkas av bland annat byggtrafik och anläggningsarbeten. Den befintliga ledningsgatan i skogen måste breddas på vissa ställen.
Sammansättningen av växter och djur förändras men det innebär inte alltid något negativt. I många fall har det visat sig att den biologiska mångfalden har gynnats. Studier har visat att kraftledningsgator ofta rymmer värdefulla växt- och djurarter som gynnas av ytor som kan liknas vid forna tiders betesmarker. Svenska Kraftnät studerar detta i flera olika projekt.
Hela ledningssträckningen har inventerats för att vi ska veta bland annat vilka kultur- och naturvärden som påverkas. Skogsstyrelsen har även utfört en översiktlig vegetationsinventering av berörd skogsmark utmed utbyggnadsförslaget. Dessutom har uppgifter om känsliga och värdefulla natur- och kulturmiljöer i området inhämtats från länsstyrelsen, kommuner och Skogsstyrelsens nyckelbiotops- och sumpskogsinventering. Bohusläns museum har i samarbete med Regionmuseum Västra Götaland/Lödöse museum gjort en utredning av kulturhistoriska miljöer och fornlämningar och hur de påverkas.
Alla bevarandevärden beskrivs i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som återfinns i menyn till vänster här på webbplatsen. Med stöd av befintliga utredningar och kompletterande inventeringar har stor hänsyn tagits till känsliga natur- och kulturområden, både vid val av sträckning och vid val av stolpplatser. Påträffas fornminnen under arbetet, exempelvis vid en stolpplats, måste vi avbryta arbetet och informera länsstyrelsen.
Vi planerar för att ta den i drift till sommaren 2012.
Svenska Kraftnät följer myndigheternas rekommendationer när det gäller magnetfält kring luftledningar för växelström. De har tagits fram av Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen. På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats finns publikationen »Magnetfält och hälsorisker« att läsa.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några gränsvärden för magnetfältsnivåer. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i en egen policy för magnetfältsnivåer där människor bor eller arbetar nära våra ledningar. I samband med att koncession (tillstånd) förnyas för våra befintliga växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder oss att köpa byggnader som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla (µT).
För nya växelströmsledningar är vår policy att magnetfältsnivån inte ska överstiga 0,4 µT där människor bor eller vistas varaktigt.
Läs mer i vårt faktablad "Elektriska och magnetiska fält vid stora kraftledningar" som finns under menyn "Publicerat" här på webbplatsen (se ovan).
Den beräknas kosta cirka 250 Mkr. Alla Svenska Kraftnäts utbyggnadsprojekt finansieras, precis som vår övriga verksamhet, genom de avgifter som regionnät och stora elproducenter (exempelvis kärnkraftverk och vindkraftproducenter) betalar för att få nyttja stamnätet, elnätets "motorvägar".
Vi behöver kunna transportera mer el till Göteborgsregionen - det befintliga ledningsnätet i området är inte byggt för att möta dagens behov av en säker elförsörjning. Ett fel på en kraftledning eller i en station i stamnätet kan leda till överbelastning på underliggande region- och lokalnät. Det i sin tur kan innebära att stora områden från Göteborgsregionen till och med norra Halland blir strömlösa.
Dessutom har det under senare år nattetid uppstått ett flöde av el norrut på Västkusten i det svenska stamnätet, på grund av att Norge importerat elkraft från Danmark. Det svenska stamnätet är inte dimensionerat för dessa flöden.
Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska Kraftnät väljer teknik. Det svenska stamnätet med dess utformning som ett växelströmsnät är ryggraden i det nordiska elsystemet. Det är förutsättningen för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade och utgöra en bas för en fungerande nordisk elmarknad.
Likström har hittills endast använts i stamnätets utlandsförbindelser. Den befintliga likströmsledningen mellan Stenkullen och Lindome, som ska rivas, är exempelvis en del av elförbindelsen Konti-Skan 1 mellan Sverige och Danmark.
Där likström ansluts till det svenska växelströmsnätet krävs omriktarstationer, som omvandlar likström till växelström och vice versa. Omriktarstationen för likströmsledningen Konti-Skan 1 låg tidigare i Stenkullen men flyttades till Lindome i samband med att stationen behövde förnyas. Det innebär att likströmsledningen mellan Stenkullen och Lindome kan rivas och att dess ledningsgata blir tom. I delar av den frigjorda ledningsgatan planerar vi alltså att bygga en växelströmsledning för 400 kV.
Med hjälp av transformatorer kan växelström på ett enkelt sätt omvandlas mellan olika spänningsnivåer och beroende på överföringsavstånd och effektbehov kan spännningen omvandlas till lämplig nivå. En ny anslutning till en befintlig luftledning kan göras relativt enkelt genom att bygga ett nytt ställverk. Växelström är också en fördel när vi ska ansluta ny elproduktion, som exempelvis vindkraft, till stamnätet.
Oavsett om vi väljer växelström eller likström är det luftledning som är huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet. Det är inte tekniskt rimligt att gräva ner växelström på längre sträckor, på grund av elektrotekniska förutsättningar som gör att den el som kan användas i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände.
Att överföra el med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Till skillnad från markabel går det snabbt att reparera eventuella skador på en luftledning. Region- och lokalnätsföretag gräver ner elledningar för att skydda sina nät från stormar och fallande träd. Stamnätets ledningsgator är så breda att det inte finns risk för att fallande träd skadar ledningarna. Därför finns det ingen anledning att gräva ner stamnätets ledningar av det skälet.
Mer information finns i faktabladet »Luftledning eller kabel - vad styr vårt val?« som finns under menyn "Publicerat" på vår webbplats.
Det är många avvägningar som behöver göras innan Svenska Kraftnät kan bygga en ledning. Det finns önskemål om att bibehålla natur- och kulturmiljö, möjligheter till friluftsliv och en säker boendemiljö, samtidigt som krav ställs på en trygg elförsörjning. När vi planerat för den här sträckningen har vårt huvudsakliga mål varit att minimera påverkan på människors boendemiljö.
Utefter sträckan finns bebyggelse och infrastruktur i stråk i väst-östlig riktning. För att minimera påverkan på boendemiljön har vi valt att dra ledningen genom delar av Härskogen.
Svenska Kraftnät kommer att tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, berörda kommuner och Västkuststiftelsen identifiera och utforma lämpliga åtgärder och anpassningar som kan främja det rörliga friluftslivet i området.
Sidansvarig: Elin Amundsson Senast granskad: 2010-09-08