Frågor om solstormar
Nedan finner du svar på vanliga frågor om så kallade solstormar.
-
A. Vad är en solstorm?
Solen slungar ständigt ut materia åt alla möjliga håll. En så kallad solstorm uppstår när aktiviteten på solen blir särskilt kraftig och utslungade partiklar bildar elektromagnetiska fält som kastas i hög hastighet mot jorden.
Det finns egentligen två sorters stormar från solen: Soleruptioner och koronamassutkastningar. Soleruptionerna är stora explosioner på solens yta som uppkommer nära solfläckar. Partiklar accelererar och sänder ut strålning som kan nå jorden. Koronamassutkastningar är stora plasmamoln med fria elektroner och protoner som kastas ut från solens korona (solens yttersta hölje).
Soleruptionerna kan nå jorden snabbt. Koronamassutkastningar kan istället liknas vid en långsammare lavaflod, och brukar nå jorden inom tre-fyra dygn. De allra flesta koronamassutkastningarna böjer dock av och passerar vid sidan av jordens skyddande magnethölje.
-
B. Hur kan en solstorm påverka oss på jorden?
Det är koronamassutkastningarna som kan orsaka störst påverkan. Vid riktigt stora utbrott kan laddade partiklar nå så långt att de orsakar geomagnetiska stormar, dvs störningar i jordens eget magnetfält. Vid sällsynta tillfällen kan det leda till följdeffekter som störningar i radiokommunikationer eller strömavbrott. Men hur mycket beror på vilken mängd materia som kastas ut, i vilken riktning och i vilken hastighet, samt styrkan och riktningen på det magnetiska fält som molnet med laddade partiklar bär med sig. Det är alltså många faktorer som måste samverka för att vi på jorden överhuvudtaget ska märka av aktiviteterna på solen.
-
C. Kan vi människor påverkas av sådana störningar?
Vi märker sällan av solstormar. Men om stora utbrott leder till strömavbrott eller störningar i radiokommunikationer påverkas vi förstås av de besvär som då uppstår.
-
D. Hur ofta uppkommer solstormar?
Forskare har beräknat att solaktiviteterna har en cykel på ungefär elva år. Statistiken visar att geomagnetiska störningar inträffar lite mer frekvent under ett maximum i solcykeln, men att det förekommer ganska mycket aktivitet även under minimumperioden. Slutsatsen är att det finns större risk för stor aktivitet under solmaximum, men att solstormar egentligen kan uppstå när som helst.
-
E. När kommer nästa stora solstorm?
Det finns forskare som ger prognosen att nästa topp i solaktiviteterna kommer någon gång 2012-2014. Men stora solstormar kan uppstå när som helst, även om statistiken visar att de kommer tätare under maximum i solcykeln.
-
F. Kan nästa stora solstorm vara farlig?
Nej. Det förekommer ibland diskussioner i olika forum att nästa maximum i solaktivitet kan uppnå mycket hög styrka. Men forskare, kraftbolag och myndigheter är både väl informerade och väl förberedda på de utbrott som faktiskt sker då och då. Strömavbrott kan inträffa, men sannolikheten för att solstormar kan orsaka några större skador är ytterst liten.
-
G. Har Sverige drabbats av solstormar någon gång?
Det senaste kända stora solutbrottet som drabbade Sverige inträffade 2003 och orsakade en timmes strömavbrott för ett antal abonnenter i Malmö. Men solstormar är inget stort problem, moderna anläggningar är inte speciellt känsliga för den här typen av strömmar.
-
H. Kan man förbereda sig för en solstorm?
Forskare, kraftbolag och myndigheter har idag mycket avancerade internationella varningssystem för eventuella solhändelser. Det finns gott om tid för kraftbolag och nätoperatörer att förbereda sig om det finns risk för ett större utbrott.
-
I. Vilken beredskap har Svenska Kraftnät för solstormar?
Svenska Kraftnät och samtliga elbolag arbetar ständigt med att förbättra driftsäkerheten. Vi samarbetar också med andra aktörer som ständigt övervakar solens aktiviteter, så beredskapen är mycket god. Vi kan lämna goda prognoser på ungefärliga tidpunkter och förmodad omfattning av förväntade solstormar.
Kraftsystemkomponenter, t.ex. ledningar och transformatorer, är utrustade med flera olika skyddssystem. Elektriska strömmar som uppstår i jordskorpan vid solstormar kan få dessa skyddssystem att ingripa vilket riskerar att orsaka strömavbrott. Risken att t.ex. transformatorer skulle gå sönder utan att skyddssystemen ingriper är låg.
Man ska emellertid ha i åtanke att sannolikheten för allvarliga solhändelser är ytterst liten. Då är det betydligt mer angeläget att förbättra varningssystem och beredskap utifrån de risker som finns här på jorden, som t ex oväder eller olyckor.
-
J. Kan man se en solstorm från jorden?
Det vi kallar polarsken (norrsken och sydsken) är faktiskt spår efter solstormar och uppstår när solen slungar ut små partiklar som sedan träffar jordens magnetfält nära polerna. När partiklarna dras in i jordens atmosfär krockar de med atomer och molekyler som finns där och bildar ett sken. Vid normala förhållanden kan man bara se norrsken i norra delen av landet, medan kraftiga solstormar kan ge norrsken även i södra Sverige.
Själva solstormen är emellertid för avlägsen för att kunna ses från jorden. Men på ESA:s (European Space Agency) webbplats (länk öppnas i nytt fönster) finns en animering där solsatelliten Proba-2 lyckades fånga en pågående solstorm i april 2010.