Beredskap för dammhaveri

Ett dammbrott i en stor kraftverksälv kan leda till översvämningar, skador och störningar längs en lång älvsträcka. Flera kommuner, län och viktiga samhällsfunktioner kan påverkas. Om ett dammbrott skulle inträffa är det därför viktigt att berörda aktörer har samordnat sin beredskapsplanering.

Svenska kraftnät arbetar för att minska riskerna för allvarliga störningar på samhället vid dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag. Det gör vi bland annat genom att stödja utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammbrott i reglerade vattendrag. Vi tar också fram nationella rutiner för larmning och varning till allmänheten.

Handlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaverier

På uppdrag av regeringen har vi identifierat behov och tagit fram en plan för att genomföra insatser för att stimulera utveckling av samordnad och övad beredskap för dammhaverier. Uppdraget genomfördes med hjälp av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i dialog med ansvariga aktörer. Uppdraget resulterade i en handlingsplan som består av ett tjugotal insatser inom samverkan och kunskapshöjning, anläggningsberedskap och krisberedskap. Under 2017 har vi genomfört en översyn av handlingsplanen och uppdaterat aktiviteterna.

Ladda ner handlingsplanen för utveckling av beredskap för dammhaverier (pdf, 540 kB, nytt fönster).

Översyn av älvgruppers verksamhet

Det finns älvgrupper för ett 30-tal vattendrag i landet. Älvgrupper utgör forum för samarbete mellan och samordning av berörda intressenter längs vattendraget. En översyn av älvgruppers verksamhet med det övergripande syftet att förbättra beredskapen för dammhaveri har genomförts under 2016. Målet med översynen var att få en samsyn avseende syfte, arbetsformer och bemanning. Översynen har resulterat i förslag som är tänkta att utgöra stöd för älvgruppers verksamheter.

Läs översynen av älvgruppers verksamhet (pdf, 225 kB, nytt fönster).

Metod för att samordna beredskapen

Tillsammans med länsstyrelsen, kommuner, Vattenregleringsföretagen och dammägare har vi utvecklat en metod för att samordna beredskapsplaneringen mellan berörda aktörer. Metoden beskrivs i Elforskrapport 05:38.

Metoden har dessa fyra faser:

  • Initiera och planera projekt.
  • Utarbeta planeringsunderlag.
  • Utveckla och samordna.
  • Informera allmänheten.

Initiera och planera projekt

Ett viktigt forum för att planera samordningen är älvgrupperna. I grupperna samarbetar intressenter inom vattendragets avrinningsområde. Svenska kraftnät har möjlighet att delta vid älvgruppsmöten och informera om metoden. Läs mer om älvgrupper på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbsida.

Det är dammägare i samverkan med länsstyrelsen som är drivande i denna fas. Berörda parter (dammägare, länsstyrelser och kommuner) tar fram en överenskommelse där avsikten för det aktuella vattendraget beskrivs. Därefter ansöker dammägarna om ekonomiskt stöd hos Svenska kraftnät.

Utarbeta planeringsunderlag

Fasen att ta fram planeringsunderlaget innehåller dessa moment:

  • behovsanalys (vilka dammar bör omfattas, vilka områden berörs)
  • ta fram terrängmodell
  • ta fram hydraulisk modell
  • dammbrottsberäkningar
  • generering av vattenutbredningsskikt
  • sammanställa planeringsunderlag (GIS-viewer och tabeller)
  • dokumentation i övrigt

När planeringsunderlaget är färdigt lämnar dammägaren det till länsstyrelsen, som skickar det till berörda aktörer. 

Utveckla och samordna beredskapsplanerna

Aktörerna ska använda planeringsunderlaget för att ta fram sina beredskapsplaner. Länsstyrelsen har en viktig samordningsroll mellan aktörerna. Älvgrupperna är ett bra forum för samverkan och samordning. I arbetet med samordningen av planerna kan olika typer av övningar göras.

Informera allmänheten

I samverkan med dammägare och länsstyrelser informerar kommunerna allmänheten om beredskapsplaneringen. Kommunerna som ligger längs älven bör samverka om informationens innehåll och tidpunkten för när allmänheten ska informeras. Informationen kan till exempel handla om vilka områden som riskerar att översvämmas till följd av dammbrott eller var man ska bege sig om ett dammbrott skulle inträffa.

krisinformation.se finns information om dammhaveri som riktar sig till allmänheten.

Älvar där metoden tillämpats

Svenska kraftnät har stött utvecklingen för nedanstående vattendrag och arbetar för att utvecklingen ska fortsätta för fler vattendrag.

• Luleälven
Skellefteälven (pdf, 160 kB, nytt fönster)
Umeälven (pdf, 850 kB, nytt fönster)
• Gideälven, Moälven och Nätraån (nytt fönster)
Ångermanälven (pdf, 680 kB, nytt fönster)
Indalsälven (pdf, 340 kB, nytt fönster) 
Ljungan (pdf, 160, kB, nytt fönster) 
Ljusnan och Voxnan (pdf, 800 kB, nytt fönster) 
Dalälven (pdf, 130 kB, nytt fönster) 
Klarälven (pdf, 400 kB, nytt fönster) 
Göta älv (pdf, 100 kB, nytt fönster) 
Viskan (pdf, 840 kB, nytt fönster) 
Lagan (pdf, 560 kB, nytt fönster) 
• Nissan (pdf, 200 kB, nytt fönster)
• Upperudsälven (pdf, 470 kB, nytt fönster)

Kartläggning av objekt i översvämningsområdet

Svenska kraftnät har låtit genomföra en kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri för de tio stora kraftverkälvarna. Kartläggningen har utförts av Statistiska Centralbyrån med en GIS-baserad metod.

Slutrapport kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri. SCB juni 2015 (Pdf, 1 MB, nytt fönster)

Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri

Svenska kraftnät har utvecklat enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna. Syftet med larmrutinerna är att dammägare ska kunna larma berörda samhällsaktörer snabbt och effektivt, om det sker ett haveri som skulle kunna orsaka allvarliga olyckor inom stora geografiska områden.

Hur allmänheten längs älvdalarna ska varnas vid dammhaveri är en fråga under utveckling. SOS Alarm har under 2014 installerat ett tekniskt system för att kunna förmedla Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni vid allvarliga olyckor och kriser. Detta system är tänkt att komplettera övriga varningskanaler vid dammhaveri.

Rutiner för larmning, varning och information vid dammhaverier har utvecklats och införts hos SOS Alarm. Under 2016 har rutinerna för larmning av samhällsaktörer och rutinerna för varning och information till allmänheten har skrivits ihop till ett dokument. Syftet med dokumentet är att det ska utgöra ett stöd för berörda aktörers beredskapsplanering och upprättande av beredskapsplaner. Synpunkter på dokumentet lämnas till dammsakerhet@svk.se.

Nationella larm- och varningsrutiner vid dammhaverier (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Ny Energiforskrapport: Att varna allmänheten vid dammhaveri

En ny rapport redogör för utvecklingen inom området de senaste fem åren och beskriver nuläge samt utvecklingsbehov. Rapporten är ett resultat av ett utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetstekniska utvecklingsprogram med medverkan från ett antal vattenkraftföretag och Svenska kraftnät. Läs rapporten "Att varna allmänheten vid dammhaveri" (länk till Energiforsk, nytt fönster).

Granskad