Realtidsdatapr­ogrammet – utökad insamling av realtidsm­ätvärden

Realtidsdataprogrammets syfte är att leverera resultatet av en utökad insamling av realtidsmätvärden.

Bakgrund

Utökad insamling av realtidsmätvärden föreskrivs av Kommissionens förordning (EU) 2017/1485 av den 2 augusti 2017 om fastställande av riktlinjer för driften av stamnät(SO), Kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer (RFG) och Kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter för anslutning av förbrukare (DCC).

Realtidsmätvärden är mätvärden som levereras med kort fördröjning till en verksamhetsprocess. Vad som faktiskt menas med kort fördröjning avgörs av den verksamhetsprocess som behöver mätvärdena. Normal fördröjning i de flesta fall rör sig om några få sekunder. När realtidsmätvärden sparas så blir de inte längre realtidsmätvärden utan historiska mätvärden som har samlats in i realtid.

Utökad tillgång till realtidsmätvärden för produktion innebär förbättrade förutsättningar för upprätthållandet av effektbalansen i det nordiska systemet och därmed en säkrare systemdrift. Detta då det blir lättare att identifiera vad som orsakar aktuella obalanser och göra bedömningar av hur de kommer att utvecklas. Denna förmåga, BSA (Balance Situation Awareness), möjliggör ett mer proaktivt arbetssätt jämfört med dagens.

Utökad tillgång till realtidsmätvärden för produktion innebär också att tillgängligheten av avropade reserver kan verifieras och att aktiverade reserver kan följas upp och säkerställa att erlagda ersättningar är korrekta. Utökad tillgång till historiska realtidsmätvärden innebär att förfinade uppföljande analyser av händelseförlopp är möjliga att genomföra.

En central del i Realtidsdataprogrammet är att säkerställa att de realtidsmätvärden som behövs för nätmodellen i observerbarhetsområdet och för balanshållningen samlas in och används. Det innebär att ytterligare realtidsmätvärden ska levereras av externa företag så som producenter och region- och lokalnätägare. Att genomföra denna insamling innebär ett omfattande tekniskt och administrativt arbete. Många intressenter är inblandade och kostnader i form av nya investeringar och löpande driftkostnader kommer att uppstå.

Beräkning av estimat

Utöver direkt övervakning är den huvudsakliga indirekta användningen av realtidsmätvärden beräkning av estimat. En central användning av estimaten är att säkerställa att det totala effektflödet genom det svenska kraftsystemets flaskhalsar samt på gränsförbindelser inte överstiger aktuell maximal överföringskapacitet. Stamnätets maximala överföringskapacitet är inte konstant utan varierar beroende på hur den aktuella driftsituationen ser ut. Tillgången till estimat är därför viktig för att upprätthålla driftsäkerheten i kraftsystemet.

Balanshållning

I dag upprätthålls effektbalansen genom att kontrollrumpersonalen följer frekvensen i systemet och ökar/minskar produktionen i systemet för att frekvensen inte ska lämna intervallet 49,90-50,10 Hz. Under det senaste decenniet har dynamiken i kraftsystemet ökat markant på grund av bl.a. en ökad mängd vindkraft, en ökad HVDC-kapacitet gentemot angränsande icke-synkrona kraftsystem samt en effektivare elmarknad. Detta har resulterat i att det blivit allt svårare att upprätthålla frekvenskvaliteten och därmed även driftsäkerheten.

En utökad tillgång till realtidsmätvärden för produktion förbättrar förutsättningarna för upprätthållandet av effektbalansen i det nordiska systemet. Detta då det blir lättare att identifiera vad som orsakar aktuell obalans och göra en bedömning av hur den kommer att utvecklas. Att förutsäga obalansers utveckling möjliggör ett mer proaktivt arbetssätt jämfört med dagens, vilket i stort sett baseras på reaktiv korrigering av aktuell frekvens.

Uppföljande analyser

Realtidsmätvärden måste lagras i en historisk databas för att finnas tillgängliga för uppföljande analyser av händelseförlopp. De ligger till grund för bland annat estimering av saknade mätvärden, belastningsfördelningsberäkningar och analyser av påverkan på energimarknaden. De används också för att fastställa det tekniska tillståndet för komponenter i nätet (hälsoindex). Historiska data ("närtidshistorik") bidrar även till de beslutsunderlag som behövs i den operativa driften.

Granskad