| A-klassad |
Kemikalierna innehåller inga eller mycket låga halter av ämnen med egenskaper angivna i klassningskriterierna. Kriterierna för klassning i grupp A är desamma som för registrering i BASTA-registret. |
| B-klassad |
Kemikalierna innehåller riskminskningsämnen. Kriterierna för klass B är desamma som för registrering i BETA-registret. Klass B medför villkorad användning. |
| BASTA |
Står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. Ett egendeklarationssystem där leverantörer och tillverkare av bygg- och anläggningsprodukter registrerar de kemikalier som klarar kraven gällande innehåll av ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA- alternativt BETA-kriterierna. IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier utvecklar tillsammans det gemensamma bolaget BASTA, som är ett icke-vinstdrivet bolag.
|
| BASTA-klassad |
BASTA-systemets högsta kravnivå på kemiskt innehåll som begränsar utfasnings- och riskminskningsämnen. Kraven finns definierade i systemets BASTA-kriterier. Gäller både byggprodukter och kemikalier. |
| BETA-klassad |
Systemets baskrav på kemiskt innehåll som begränsar utfasningsämnen. Kraven finns definierade i systemets BETA-kriterier. |
| Byggprodukt |
En produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk. Definition enligt Förordning (EU) nr 305/2011, artikel 2. |
| C-klassad |
Kemikalierna innehåller utfasningsämnen. Kemikalierna i denna klass ska successivt fasas ut från användning i Svenska kraftnäts verksamhet och ersättas av mindre miljö- och hälsofarliga kemikalier. Kemikalierna ska endast användas då alternativ saknas. |
| CAS-nummer (Chemical Abstract Services) |
Ett sätt att identifiera ett kemiskt ämne. Exempel på CAS-nr: 68476-33-5. |
| Chemsoft |
Svenska kraftnäts kemikaliehanteringssystem. |
| CMR |
Cancerogen, mutagen eller reproduktionsstörande. |
| D-klassad |
Kemikalierna är förbjudna att använda inom Svenska kraftnät, eller är enbart tillåtna för en specifik användning. Vilka det gäller finns definierat i Svenska kraftnäts förbudslista. |
| ECHA |
EU:s kemikaliemyndighet (European Chemicals Agency). |
| EG-nummer (EC NO) |
Används för att identifiera ett ämne. Det är ett officiellt nummer i EU och består av EINECS-, ELINCS- eller NLP-nummer. Exempel på EG-nr: 270-675-6. |
| Exponering |
Exponering avser all exponering för hälso- och miljöskadliga ämnen som kan förekomma mot människa och miljö. |
| Faroangivelse |
Faroangivelser talar om på vilket sätt kemikalien är farlig och återfinns i säkerhetsdatabladet och på etiketten.
Exempel på faroangivelser som anges i klassningskriterierna:
- H340 Kan orsaka genetiska defekter
- H350 Kan orsaka cancer
- H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet
- H362 Kan skada spädbarn som ammas
- H372 Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering
- H373 Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering
- H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären
- EUH059 Farligt för ozonskiktet
|
| Faropiktogram |
Faropiktogram varnar för hälsofarliga, miljöfarliga, brandfarliga eller explosiva kemikalier och trycksatta gaser. |
| Förbudslista |
Svenska kraftnät har tagit fram en förbudslista i vilken det finns definierat vilka kemikalier som antingen är förbjudna att använda i verksamheten eller som är föremål för begräsningar och enbart får användas i speciella fall. |
| Granskningsfunktionen |
Kemikaliekonsulter som på uppdrag av Svenska kraftnät granskar kemikaliens säkerhetsdatablad och klassar utifrån innehåll. |
| Granskningsbesked |
Granskningsbeskedet innebär att kemikalien klassats i grupp A-C och du ser vilka särskilda villkor från Svenska kraftnät som ska uppfyllas innan användning, utöver lagkrav. |
| Hantering av kemikalier |
Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande förfaranden. |
| Hygieniska gränsvärden |
För cirka 400 ämnen finns hygieniska gränsvärden. De anger högsta godtagbara halt i inandningsluften. (se AFS Hygieniska gränsvärden). När det finns ett hygieniskt gränsvärde ska man bedöma om halten är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Detta ska också dokumenteras. Går det inte att avgöra på annat sätt ska man göra en exponeringsmätning. |
| Kandidatlistan |
Förteckning över ämnen med särskilt farliga ämnen – SVHC-ämnen. Innebär särskilda krav för producent/importör/återförsäljare/användare av varor och kemikalier som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne på kandidatlistan. Exempel på särskilda krav är att registrera och informera om säker användning. Det kan behövas tillstånd för att få använda kemikalier med ämnen på kandidatlistan. Kandidatlistan hittas i Annex XVII i REACH. |
| Kemikalie |
Se kemisk produkt. |
| Kemiskt bekämpningsmedel |
En kemikalie som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. |
| Kemisk produkt |
Kemiska ämnen eller en blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning. Definition enligt 14 kapitlet, 2 §.miljöbalken (1998:808). |
| Kemisk riskkälla |
Kemiska ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall beroende på hur de hanteras. Exempelvis heta vätskor, slipdamm, avgaser eller märkningspliktig kemikalie. |
| Klassning |
Utfallet av en granskning eller en egen bedömning. Klass kan vara A till D enligt BASTA-kriterierna, alternativt "Undantagen granskning" eller "Ej märkningspliktig". Klassingen ger en bedömning av "faran" med en kemikalie utifrån dess inneboende egenskaper. Akut toxicitet, frätande egenskaper, förmåga att framkalla allergier, svårnedbrytbarhet i mark och vatten är exempel på inneboende egenskaper som kan innebära fara för hälsa eller miljö. |
| Leverantör |
Entreprenörer och konsulter som levererar varor och tjänster till Svenska kraftnät. |
| Material |
Med material avses här bulkmaterial som varor kan byggas upp av, till exempel trä, stål och plast. Material finns inte definierat i lagstiftning. |
| Medicinska kontroller |
Lagstadgade kontroller som ska göras när förebyggande yrkeshygieniska, tekniska, psykologiska och organisatoriska åtgärder inte räcker för att skydda mot ohälsa. |
| Märkningspliktig kemikalie |
En kemikalie som klassas som hälso- eller miljöfarlig och är märkt med faropiktogram och/eller faroangivelse på förpackningen (under avsnitt 2 eller 15 i säkerhetsdatabladet).
|
| PBT/vPvB |
Persistenta, bioackumulerande och toxiska/mycket persistenta och mycket bioackumulerande. |
| PRIO-listan |
PRIO-listan är en lista/databas med ämnen som bör prioriteras i riskminsknings- och utfasningsarbetet. Verktyget är framtaget av Kemikalieinspektionen.
Kan vara till hjälp i anpassningen till EU:s kemikalielagstiftning REACH samt i arbetet för en hållbar utveckling och vårt gemensamma mål "Giftfri Miljö".
|
| Produktvalsanalys |
En analys som beskriver hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats.
|
| Produktvalsprincipen |
Fastställs i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler i kap 2 och gäller alla verksamheter.
Vid tillsyn av produktvalsprincipen ska fokus läggas på hur verksamheten arbetar för att identifiera användning av kemikalier som innehåller särskilt farliga ämnen och hitta alternativ till användningen.
Det innefattar kunskap och rutiner för att arbeta med produktval samt en plan för utbyte av kemikalier som innehåller särskilt farliga ämnen.
|
| REACH |
REACH är EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. REACH reglerar kemiska ämnen i både kemikalier och varor. Reglerna finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
|
| Riskminskningsämnen |
Ämnen med nedan listade egenskaper, enligt KemI:s PRIO-lista.
- Mycket hög akut giftighet (till exempel H330, dödlig vid inandning)
- Allergiframkallande
- Hög kronisk giftighet
- Mutagent
- Miljöfarligt, långtidseffekter
- Potentiella PBT/vPvB
Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet "Giftfri Miljö". Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningssämnen.
|
| Skyddsangivelse |
Skyddsangivelser talar om hur man skyddar hälsa och miljö.
|
| Skyddsblad |
Är en sammanfattad version av säkerhetsdatabladet där viktig skyddsinformation framgår.
|
| SVHC |
Substances of Very High Concern. Ämnen med farliga egenskaper såsom CMR (cancerogena, reproduktionstoxiska eller mutagena i klass 1 eller 2), PBT (långlivade, bioackumulerande och toxiska) eller vPvB (mycket långlivade och bioackumulerande) samt hormonstörande. Kriterierna för ett SVHC-ämne definieras i REACH, artikel 57. Dessa ämnen placeras på kandidatlistan. Kan krävas tillstånd från ECHA för användning.
|
| Säkerhetsdatablad (SDB) |
Blad med information om bland annat eventuella hälso- och miljörisker samt andra egenskaper hos vissa kemikalier och beredningar. Säkerhetsdatablad ska innehålla 16 avsnitt, där rubriksättningen och ordningsföljden är obligatorisk. I bilaga II i REACH anges vilka rubriker som ska finnas med i ett säkerhetsdatablad. SDB ska finnas för de kemikalier och ämnen som klassificeras som farliga (till exempel brandfarliga, oxiderande, explosiva, hälsofarliga eller miljöfarliga ämnen). Även för ämnen och blandningar som inte klassificeras som farliga men som innehåller minst 1 procent (0,2 procent för gaser) av ett hälso- eller miljöfarligt ämne eller som har ett gemenskapsgränsvärde för exponering på arbetsplatsen.
|
| Särskilda villkor |
Villkor utöver lagkrav som Svenska kraftnät har på kemikalier klassade som B eller högre. Innefattar produktvalsanalys och farobedömning/riskanalys. |
| Särskilt farliga ämne |
Definitionen av särskilt farliga ämnen omfattar CMR-ämnen, långlivade och bioackumulerande ämnen, mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB) ämnen, kvicksilver (Hg), kadmium (Cd) och bly (Pb). Särskilt farliga ämnen omfattar också hormonstörande och kraftigt allergiframkallande sådana men detta avgörs från fall till fall. Orsaken är att det ännu inte finns några fastställda kriterier för dessa egenskaper. I preciseringarna till "Giftfri miljö" finns det angivet att användningen av särskilt farliga ämnen ska så långt det är möjligt upphöra. |
| Utfasningsämnen |
Ämnen med nedan listade egenskaper, enligt KemI:s PRIO-lista.
- CMR (cancerogen, mutagen eller reproduktionsstörande), kategori 1A och 1B
- PBT/vPvB (persistenta, bioackumulerande och toxiska/mycket persistenta och mycket bioackumulerande)
- Särskilt farliga metaller (kvicksilver, kadmium, bly och deras föreningar)
- Hormonstörande
- Ozonnedbrytande
Kriterierna är harmoniserade med kriterier enligt REACH artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet "Giftfri Miljö".
|
|
Ämne
|
Kemiska ämnen är grundämnen och föreningar av grundämnen i naturlig eller tillverkad form, inklusive de eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning. |
