Frågor och svar

Varför behövs Anneberg-Skanstull?

Stockholm växer och elberoendet i regionen ökar. Elnätet behöver förstärkas och moderniseras för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Den här elförbindelsen är en av många som ska bidra till trygga elleveranser till alla människor och företag i Stockholmsområdet.

När börjar ni bygga och hur lång tid tar det?

Beräknad byggstart är 2019. Byggnationen tar cirka 7 år inklusive installation av kablar.

Var börjar och slutar tunneln?

Tunnelns läge är planerat från transformatorstation Anneberg, Danderyds kommun, genom delar av Solna kommun och vidare genom Stockholms innerstad, Östermalm och Södermalm, till transformatorstation Skanstull, söder om Hammarbykanalen. Sträckningen är vald utifrån undersökningar och inventeringar för att hitta den bästa placeringen med liten miljöpåverkan och för att reducera tekniska svårigheter som sättningskänsliga områden, sprick- och krosszoner och påverkan på grundvattnet.

Hur stor och lång blir tunneln?

Tunneln blir cirka 13,4 km lång med en diameter på cirka 5 meter. Utöver det krävs 10 meter skyddsområde på respektive sida om tunneln vilket ger ett totalt utrymme på 25 meter. Tunneln kommer att ligga på djup mellan 50-100 meter vilket är betydligt djupare än t ex tunnelbanan.

Samråd och tillståndsprövning

Hur har samrådsprocessen gått till?

  • Under 2012 hade vi samråd om flera utredningskorridorer för den nya elförbindelsen. Inför samrådet bjöd vi in berörda till öppna hus för att informera och ta emot synpunkter. Efter det gick vi vidare med en utredning för ett detaljerat sträckningsförslag.
  • Under 2014 skedde samråd om det detaljerade sträckningsförslaget och vilken påverkan den planerade tunnelanläggningen kan medföra på miljön och boende.
  • Efter vidare utredning korrigerades tunnelsträckningen i såväl djup- som sidled mellan Blecktornsparken på Södermalm och station Skanstull i Hammarbyhamnen. Samråd om korrigeringarna pågick under 2014. Samrådstiden förlängdes för att ta emot synpunkter.
  • Vid årsskiftet 2014/2015 skedde ytterligare samråd med anledning av ett alternativt tunneldjup mellan schakten vid Stadsgårdskajen och Skanstull. Samrådet innefattade även förtydligande av sträckning inom kvarteret Mårtensdal, tunneln och valt sträckningsalternativ.

Hur ser tillståndsprövningen i projektet ut?

Ansökan om tillstånd hos Energimarknadsinspektionen och Mark- och miljödomstolen lämnades in i maj 2015. Huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen skedde i augusti 2016. Miljödom meddelades i november 2016. Därmed har domen i Mark- och miljödomstolen vunnit laga kraft. Beslut om nätkoncession meddelades från Energimarknadsinspektionen i juni 2017.

Vad händer i projektet?

Vi kartlägger befintliga förhållanden i mark och grundvatten. Det handlar t ex om naturvärden, grundvattennivåer och ev. rörelser i byggnader och mark som skulle kunna uppkomma när tunneln etableras och som ska kontrolleras noggrant under byggskedet för att inte påverka negativt (buller, stomljud och vibrationer, naturvärden, markföroreningar och byggnader vid schakt samt länshållningsvattnets kvalitet). Det sker som en del av kontrollprogram som har upprättats tillsammans med länsstyrelsen. Även efterkontroller när tunneln är på plats för att följa upp eventuella miljökonsekvenser planeras.

Teknik

Vilken teknik använder ni för byggnationen?

Tunneln kommer att borras med en tunnelborrmaskin, även kallad TBM. Maskinen har ett borrhuvud som är försett med ett antal rullskär. Borrhuvudet pressas framåt med stor kraft och roterar varvid berget skärs och trycks loss i mindre flak. Bergmassorna faller ner och transporteras ut på transportband i bakre delen av maskinen som förs ut på ett transportband till tunnelöppningen i Anneberg. Tekniken ger en helt slät bergvägg med minimalt efterarbete.

Varför tunnel?

När vi studerat alternativ, t ex mark- och sjökabel, har vi kommit fram till att kablar i tunnel bäst uppfyller Svenska kraftnäts krav på tillgänglighet och driftsäkerhet. Markförlagda kablar innebär praktiska svårigheter och stor påverkan på infrastruktur, markanvändning och planförhållanden när den korsar stads- och tätortsmiljö. Sjökablar innebär påverkan på viktiga farleder, markanvändning och infrastruktur samt påverkan på naturmiljö till följd av förorenat bottensediment. Luftledningar är oftast förstahandsval men är svårt i den här miljön där vi korsar Stockholms innerstad och andra tätbebyggda områden.

Påverkan på miljö och boende

Vilka utredningar har ni gjort med tanke på miljökonsekvenser?

Vi har gjort utredningar om ev. påverkan på natur-, kultur- och boendemiljö. Förutom kunskap som vi har hämtat från andra projekt, har vi gjort omfattande markundersökningar och provborrningar längs tunnelsträckan för att få kunskap om bergets, och jordlagrens kvalitet och egenskaper. Ett team hydrogeologer har undersökt grundvattnet och utrett metoder för hur vi kan undvika skadlig grundvattensänkning.

Hur hanterar ni grundvatten som läcker in i tunneln vid byggnation?

Det kommer att finnas pumpanläggningar som kontrollerar vattenkvaliteten löpande och vid behov renar vattnet. Därefter släpps vattnet ut till befintliga dagvatten- och spillvattensystem. Vi ska också kontrollera halterna av kväve, klorid och mängden grumlande partiklar i vattnet. Vid behov kommer vi även att justera pH-värdet.

Hur kontrollerar ni förändringar av grundvattennivån?

Vi mäter i ett stort antal grundvattenrör före, under och efter tunnelbyggnationen. Mätningarna är en del av ett kontrollprogram som tagits fram i samråd med länsstyrelsen. Vi mäter också vattennivåerna i bergvärmebrunnar genom pejlrör. 

Besiktning av hus och vägar

Hur säkrar ni att huset inte sätter sig?

Det finns byggnader som är grundlagda på mark eller har trägrundläggning som kan vara känsliga för grundvattensänkning som i sin tur kan orsaka sättningar. För att undvika det besiktigas aktuella hus före och efter byggarbeten. Urvalet av byggnader och anläggningar är gjort med hänsyn till mark- och grundvattenförhållanden, byggnaders konstruktion och status samt bedömd grundvattenpåverkan. Vid byggnation arbetar vi också med en rad metoder för att undvika att sättningar uppkommer, t ex tätning av tunneln som hindrar grundvatten från att läcka in och skyddsinfiltration från marknivån. Hela tiden ska risk för sättningar kontrolleras, särskilt byggnader som vi redan nu vet finns på den här typen av mark.

Kommer det att låta mycket under tunnelborrningen?

Det som kan höras är stomljud i byggnader som ligger över eller nära tunneln när borren passerar. Stomljudet uppstår i byggnader som är grundlagda på berg. Ljud som är högre än 45 dB(A) ekvivalent nivå kan uppkomma när avståndet mellan byggnad och borr är mindre än 75 meter och främst på nedre våningsplanet. Tillståndet styr vilka tidpunkter på dygnet, vilka dagar i veckan och vilken ljudnivå som gäller. Information kommer att ges till berörda fastighetsägare i god tid innan borren närmar sig. Det kan bli aktuellt med tillfällig vistelse för dem som påverkas av buller inomhus som överstiger de nivåer som anges i villkor från mark- och miljödomstolen. 

Kommer det att låta vid ventilationsschakten längs tunneln?

Under byggnation av ventilationsschakt kommer bulleralstrande arbeten som t ex sprängning, spontning och borrning att ske. Det kommer också att bli buller från de transporter som behövs för att bygga schakten.

Hur påverkas trafiken under tunneldrivningen?

Det kommer att ske transporter till och ifrån tunneln och ventilationsschakten under byggtiden vilket lokalt påverkar möjligheten att komma fram med bil, cykel eller som gångtrafikant.

Övriga frågor

Vad innebär markupplåtelseavtalet och vad gäller där?

Även om kabeltunneln ligger långt under markytan behöver ledningsägaren säkerställa rätten att utnyttja marken. Genom att fastighetsägare undertecknar markupplåtelseavtal godkänns att kabeltunneln får byggas enligt en bestämd sträckning på fastigheten. Mer information finns på Lantmäteriets hemsida.

Granskad