Hoppa till huvudinnehåll
Sök
Martin Ranlöf och Conny Nikolaisen

Svenska kraftnät testar ny lösning på kapacitetsbristen

Till 2030 ska Stockholms kapacitetsbrist vara avhjälpt tack vare nya stamnätsledningar, men det behövs kortsiktiga lösningar innan det. En av dessa heter dynamisk ledningskapacitet, som innebär att man noggrant mäter hur mycket kapacitet i en ledning som är outnyttjad. Svenska kraftnät sjösätter nu ett pilotprojekt med den nya tekniken.

Kapacitetsbristen till våra städer tornade upp sig som ett konkret problem för några år sedan och växer i takt med att elektrifieringen i samhället tilltar och behovet av el ökar. Stamnätet behöver byggas ut och behovet är som störst i Stockholm. Här pågår också två stora utbyggnadsprojekt, Stockholms Ström och Storstockholm Väst, som till 2030 kommer att stå klara och förse Stockholm med el för många år framöver.

– Kapacitetsmässigt har vi slagit i taket i Stockholm och vi måste säga nej till förfrågningar från regionnätsföretagen om ökad överföring. Att bygga stora stamnätsanläggningar i en storstad är tekniskt komplicerat och det har varit något av ett uppvaknande för oss. Mycket blir nytt för oss i Stockholm och tillståndsprocesserna är långa och komplicerade, säger Martin Ranlöf, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät och ansvarig för att koordinera nätanalysinsatser inom Stockholms Ström och Storstockholm Väst.

Utbyggnaden beräknas vara klar fullt ut om tolv år, men behovet av mer kapacitet finns redan i dag.

– Så frågan är vad gör vi under tiden fram till 2030? Svenska kraftnät vill bidra och vill inte sitta med armarna i kors. Vi har det nät vi har i dag, då måste vi titta på smarta och kortsiktiga lösningar och ge driftansvariga på Svenska kraftnät så bra förutsättningar som möjligt att hantera driftsäkerheten under utbyggnadsåren, säger Martin Ranlöf.

En av de kortsiktiga lösningarna kallas dynamisk ledningskapacitet, som Svenska kraftnät nyligen har fattat beslut om att genomföra som ett pilotprojekt inom sin forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Det handlar om att mer noggrant än i dag kunna avläsa kapaciteten i en specifik ledning vid ett givet ögonblick. Med hjälp av ett sju kilo tungt mätinstrument som monteras på ledningen mäts värden som temperatur och ledningens avstånd ner till marken. Mätvärdena används för att beräkna exakt hur mycket av ledningens kapacitet som är tillgänglig. Denna information kommer sedan att finnas tillgänglig för Svenska kraftnäts driftavdelning i realtid.

– Driftavdelningen har koll på temperaturen i våra ledningar redan i dag men inte på lokala detaljer, uppskattningen på vilken kapacitet vi har på ledningarna är grov. Om vi får en kritisk situation under vinterperioden när elbehovet i regel är som störst, så kommer vi att ha bättre kvalitet på informationen. På det sättet kan vi undvika onödiga motåtgärder som att be regionnätsföretagen att koppla bort användning och i stället levereras elen som den ska.

Conny Nikolaisen är projektledare för testet med dynamisk ledningskapacitet. Han berättar att tekniken används redan i dag i USA, Europa och även i vissa ledningar på regionnätsnivå i Sverige.

– Det är väldigt viktigt för Svenska kraftnät att tekniken är testad tidigare för vi vill inte vara först ut. Nu väntar upphandling och därefter ska projektet dra igång. Vi ska genomföra projektet på en hårt belastad ledning i norra Stockholm. Intressant att nämna är också att vi har för avsikt att utföra montaget som AMS, det vill säga arbete med spänning. Faller detta pilotprojekt väl ut får vi fundera på om vi ska införa tekniken på bredare front, säger Conny Nikolaisen.

Mätsystemet kommer att tas i drift i hösten 2018. Testperioden är tolv månader, därefter följer en utvärdering av tekniken.