Hoppa till huvudinnehåll
Sök
Maria Jalvemo, chef för enheten Ledningsprojektering och Jörgen Ståhl, teknisk förstudieledare. Foto: Therése Sandström
Maria Jalvemo, chef för enheten Ledningsprojektering och Jörgen Ståhl, teknisk förstudieledare Foto: Therése Sandström

Dags att modernisera ett välbyggt och välanvänt stamnät

Sverige har ett stamnät som tjänat i upp emot 80 år i vissa delar. Nu är det dags att förnya och modernisera cirka 350 mil ledningar inom en tjugoårsperiod för att möta framtidens behov. Maria Jalvemo och Jörgen Ståhl berättar om arbetet och utmaningarna.

Under 50-, 60- och 70-talen byggdes stora delar av det svenska stamnätet. Det var en intensiv byggperiod som gav landet elektricitet i alla delar. En luftledning med stolpar och lina har en ungefärlig livslängd på 70-85 år, så nu är det hög tid att börja ersätta ledningarna. Men det går inte att dra alla ledningar över en kam.

- Vi bor i ett avlångt land, vilket innebär att ledningarna är utsatta för olika typer av klimat. Våra ledningar blir unika och vi anpassar underhållet efter respektive lednings förutsättningar, säger Jörgen Ståhl, teknisk förstudieledare.

Besiktningar styr underhållet

Det är linorna som påverkas mest. Stolparna har en längre livslängd, men det är skillnad om de är byggda i trä eller stål.

- Det finns ett fåtal trästolpar från 30-40-talet som fortfarande håller, men när vi bygger nytt idag är det stål som gäller - främst för att stolparna behöver vara rejält dimensionerade för ledningar med den högsta spänningsnivån, 400 kV. Trästolpar används främst för ledningar med 220 kV eller lägre. En stålstolpe kan hålla i 100 år, lite beroende på var den står, säger Jörgen.

Under ledningarnas livstid genomförs driftbesiktning varje år, besiktningar vart åttonde år och löpande underhåll, om inget akut händer. Vid besiktningen åker underhållsentreprenörer ut och inspekterar hur anläggningarna ser ut. Därefter gör Svenska kraftnät en värdering av vad som behöver göras.

Åldersfördelning på 400 kV och 220 kV-ledningar i stamnätet.

Åldersfördelning på 400 kV och 220 kV-ledningar i stamnätet.

När en ledning är runt 40 år genomförs en mer omfattande revision. Utifrån den revisionen beslutas om vad som behöver åtgärdas på ledningen, till exempel om vissa komponenter behöver bytas ut.

- Genom att byta ut vissa komponenter som förhoppningsvis håller resten av anläggningens livstid kan vi minska behovet av underhåll, säger Jörgen.

Ledningen är en del av kraftsystemet

När en ledning ska ersättas byts den inte automatiskt ut mot en likadan eller på samma plats. Ledningarna är en del av hela kraftsystemet.

- Kraftsystemet är komplext och samhället som det verkar i har förändrats enormt sedan ledningarna byggdes. Vi har en stark urbanisering, ökad elektrifiering och ska ställa om vår energiproduktion. Till vilken anslutningspunkt ledningarna ska gå och vilken spänningsnivå de ska ha måste utvärderas utifrån helhetsbilden, säger Maria Jalvemo, chef för enheten Ledningsprojektering.

När de äldsta ledningarna som är i bruk byggdes på 30-talet var det en efterlängtad nyhet att få ljus och ström och processen var enklare.

- Idag tar vi hänsyn till fler faktorer som naturvärden och andra intresseområden, till exempel försvarets stoppområden, och framför allt närhet till bebyggelse. Processen är lång - det tar cirka 10-12 år att planera och bygga en ny ledning, inklusive tiden för att få alla nödvändiga tillstånd, säger Maria.

Drivkrafterna till att Svenska kraftnät bygger ut är bland annat åldrande ledningar, men också nya anslutningar av producenter och förbrukare av el, marknadsintegration med övriga Europa och systemförstärkningar för att möta efterfrågan i expansiva regioner. Staplarna visar antal kilometer ledning/kabel per år som ska byggas och linjen visar ackumulerat.

Drivkrafterna till att Svenska kraftnät bygger ut är bland annat åldrande ledningar, men också nya anslutningar av producenter och förbrukare av el, marknadsintegration med övriga Europa och systemförstärkningar för att möta efterfrågan i expansiva regioner. Staplarna visar antal kilometer ledning/kabel per år som ska byggas och linjen visar ackumulerat.

Säkerheten i fokus vid ledningsbyte

Hur går det då till att ersätta en ledning i ett nät som har allt högre förväntningar på sig att vara tillgängligt hela tiden? En stor del av arbetena går inte att utföra med en ledning i drift, utan den behöver stängas av.

- Hur vi bygger nya ledningar avgörs från fall till fall. Ibland kan den nya ledningen gå i samma ledningsgata och då gjuter vi fundament och förbereder under spänningssatta ledningar. Sedan tar vi den gamla ledningen ur drift och reser stolpar och drar ny ledning, berättar Jörgen.

- Varje projekt planeras långt i förväg för att minska avbrottstiden. Ibland måste vi skarva på den gamla ledningen på den nya etappvis och ha flera kortare avbrott. Vi måste se till att hela tiden säkra driften av stamnätet, så att ha en detaljerad och korrekt projektplanering är extremt viktig för oss, säger Maria.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga och säkerheten är i fokus. Kommer det till exempel ett åskväder kan planeringen behöva göras om igen.

Personsäkerheten är alltid viktigast och arbetena innehåller många risker som exempelvis tunga fordon och maskiner, höga höjder och starkström.

Stort behov av teknikkompetens

Att ersätta äldre ledningar är bara en drivkraft för att bygga. Andra drivkrafter är nya anslutningar av producenter och förbrukare av el, marknadsintegration med övriga Europa och systemförstärkningar för att möta efterfrågan i expansiva regioner.

Totalt innebär förnyelsen av stamnätet att cirka 10-30 mil ledningar behöver byggas per år under 20-30 år. Så mycket har inte byggts på decennier, varken av Svenska kraftnät eller andra nätägare. En del av utmaningen är att ha tillräcklig och rätt kompetens på plats.

- Vi kommer ha ett stort behov av teknikkompetens för att planera och konstruera allt som ska byggas. Vi behöver även projektledare och specialister som kan hantera tillstånd och markåtkomst. Sedan kommer det behövas många duktiga ledningsbyggare hos våra entreprenörer. Det är en fantastiskt kul bransch att jobba i, om jag får göra lite reklam! säger Maria.

Hon tillägger att även andra myndigheter kommer att behöva resursförstärka för att exempelvis hantera ansökningar om tillstånd eller för att samordna projekten med annan infrastruktur.

- Vi står inför en stor utmaning, men samtidigt är det spännande att få vara med om den största byggboomen sedan stamnätet byggdes, avslutar Jörgen.