Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Debatt: Svenska kraftnät agerar utifrån elförsörjningens behov — men lösningarna kräver samverkan

I dagens utgåva av Dagens industri skriver Svenska kraftnäts tillförordnade generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe ett debattinlägg på temat kapacitetsbrist. Läs hela inlägget här.

Svenska kraftnät agerar utifrån elförsörjningens behov — men lösningarna kräver samverkan Sveriges behov av el ökar. Det visar inte minst det senaste årets debatt om att stamnätet inte räcker till för att svara upp mot flera städers ökade efterfrågan på el. Svenska kraftnät tar sitt ansvar framför allt genom kraftfulla investeringar i utbyggnad av stamnätet. Men ska svenska elsystemet fortsätta leverera den el som efterfrågas krävs en samverkan som bygger på att flera samhällsfunktioner och branschaktörer kliver fram och bidrar till lösningar.

Under det senaste året har det på många olika arenor debatterats att elnäten inte kommer att räcka till. I vissa fall har det framförts att grundorsaken till kapacitetsbristen är att Svenska kraftnät inte byggt ut stamnätet i tillräckligt hög takt, men så enkel är inte förklaringen.

Så varför har vi då inte varit bättre förberedda på den elnätssituation vi står inför i dag? En viktig förklaring är att efterfrågan på el i vissa städer och regioner har ökat på ett sätt som fullt ut inte har gått att förutse.

Sveriges årliga elanvändning har legat relativt konstant under det senaste decenniet. Idag ser vi dock en utveckling med ett högre elbehov i de större storstadsregionerna, en på sikt ökad användning av elbilar och vi har enskilda förfrågningar från exempelvis nya datahallar med ett effektbehov på 300 – 500 MW, vilket motsvarar förbrukningen i en helt ny stad av samma storlek som Västerås. Svenska kraftnät ska inte projektera, förbereda och investera i nya stationer och ledningar innan det finns konkreta behov och planer att möta. Det är inte ansvarsfullt vare sig ur ett effektivitets- eller ekonomiskt perspektiv.

En annan förklaring till den mer ansträngda kapacitetssituationen är att elproduktion läggs ner. I de större städerna har regionnätsägaren ofta kunnat räkna med stöd från elproduktion från lokal kraftvärme under kalla vinterdagar. När dessa avvecklas innebär det i praktiken att en regionnätsägare på mycket kort tid kan sakna flera hundra MW kapacitet i sitt nät. Denna kapacitet behöver därmed i stället levereras från stamnätet. Att Svenska kraftnät snabbt ska kunna respondera på en sådan utveckling är svårt då den genomsnittliga tiden för tillståndsprocess och byggnation av nya ledningar ligger på cirka tio till tolv år. Utöver detta finns givetvis ytterligare utmaningar som på olika sätt påverkar kapacitetssituationen, bland annat kärnkraftsavvecklingen och utbyggnad av vindkraft.

Situationen med en mer ansträngd kapacitetssituation kan hämma samhällsutvecklingen, då det kan försvåra utbyggnad av nya bostadsområden, kollektivtrafik eller nyetablering av industri på grund av att den el som efterfrågas inte kan överföras.

Svenska kraftnät arbetar både kort- och långsiktigt för att hitta lösningar som skapar en fortsatt trygg och säker elförsörjning.

  • Svenska kraftnät deltar i samarbeten som möjliggör teknisk utveckling och innovation inklusive t.ex. marknadslösningar för att möta utmaningarna med kapacitetsbrist i stamnätet.
  • Svenska kraftnät investerar tungt. Utöver det omfattande investeringspaketet NordSyd, en kraftfull förstärkning av stamnätet i Mellansverige, genomförs ett 50-tal projekt i Stockholmsregionen samt ett antal projekt på västkusten och i Skåne, som alla kommer att bidra med att öka överföringskapaciteten i stamnätet.

Men utbyggnaderna hämmas av långa tillståndsprocesser. Att bygga en ny ledning har en snittbyggtid om cirka 2 år. Resterande tid, 8 - 10 år, är till stor del beroende av tillståndsprocessen. Varje samhällsplanerarfunktion behöver tänka på var den elinfrastruktur som krävs för att realisera planerna ska få plats. Det finns goda exempel, som att man i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm lyfter man stamnätet och hänvisar till länsstyrelsens bedömning att stamnätet är att betrakta som ett riksintresse. Det innebär att stamnätet har stor tyngd och ska prioriteras när olika intressen står mot varandra. Även region Skåne har en regional fysisk planering för att hantera kommunöverskridande frågor som exempelvis infrastruktur och bostadsförsörjning.

Att utveckla stamnätet i takt med behovet av el påverkar många delar av samhället. Det tar lång tid och kräver framsynthet för att lyckas. Svensk elförsörjnings framtid löser inte Svenska kraftnät på egen hand, det handlar om en gemensam samhällsutmaning och att respektive part tar sitt ansvar: Svenska kraftnät, politiken, branschen och andra samhällsaktörer behöver förstå att tidig dialog ger möjlighet till bättre planering. Svenska kraftnät agerar utifrån behoven, men skapar inte ensam lösningarna. Här krävs gemensam handlingskraft och än mer samarbeten!

Svenska kraftnät
Lotta Medelius-Bredhe, tillförordnad generaldirektör