Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Det framtida nordiska kraftsystemet

Att möta nya behov, öka leveranssäkerheten och stärka sammankopplingen har varit ledorden när Norge, Danmark, Finland och Sverige arbetat fram en gemensam nätutvecklingsplan. Den beskriver hur stamnätet i Norden ska utvecklas under de närmaste tio åren.

– Vi har ett välfungerande sammanbyggt nät. Genom att skapa en gemensam bild av vart vi är på väg och hur vi ska ta vara på möjligheter och hantera utmaningar, skapar vi förutsättningar för ett starkt nordiskt stamnät även i framtiden, berättar Oskar Engblom, elmarknadsanalytiker på Svenska kraftnät.

Stora investeringar i stamnätet

Utbyggnad av stamnätet är en prioriterad fråga i de nordiska länderna. I Sverige har vi ett kraftfullt investeringspaket med planer på att satsa 50 miljarder kronor de kommande tio åren, bland annat för att rusta upp gamla ledningar och bygga nya. Slår man ihop alla de nordiska ländernas planerade investeringar fram till år 2028 så blir det totalt 15 miljarder Euro. Samtidigt ökar trycket på stamnätet och behoven förändras i allt snabbare takt.

– I Norden har vi just nu många gemensamma utmaningar. Omställning av energisektorn, elektrifiering av industrin och transporter, ökad urbanisering och förändrade behov som nya serverhallar och elbilar. Vi behöver varandra för att möta dessa nya behov tillsammans, berättar Elisabeth Larsson, projektledare för nätutvecklingsplanen.
 

Oskar Engblom och Elisabeth Larsson
Foto: Oskar Engblom, elmarknadsanalytiker och Elisabeth Larsson, projektledare för nätutvecklingsplanen på Svenska kraftnät.

Framtida scenarier

En viktig del av rapporten är en övergripande studie av möjliga framtida nätinvesteringar i fem olika korridorer mellan de nordiska länderna. Utifrån olika scenarier har projektgruppen gjort en första bedömning av hur stora de beräknade nyttorna blir för elmarknaden med ett sammankopplat system, det vill säga för producenter, konsumenter och nätägare, för att sedan ställa det mot en uppskattad investeringskostnad.

– Nyttorna för elmarknaden och samhället uppstår när överföringskapaciteten möjliggör att billigare elproduktion i andra områden tas i bruk istället för dyrare i det egna området. Om den inledande bedömningen faller väl ut behöver vi titta vidare på eventuella åtgärder i det interna nätet, möjliga ledningssträckningar, miljöpåverkan osv, förklarar Oskar Engblom. 

Samverkan nyckeln till framgång

Det är Nordiska ministerrådet som beställer den nordiska nätutvecklingsplanen, som uppdateras vartannat år. Under arbetets gång delar länderna data och annan viktig kunskap. Tät samverkan mellan länderna är en förutsättning för att det nordiska stamnätet ska fungera och samarbetet har varit smidigt.

– Det är ett grupp otroligt kompetenta projektmedarbetare från de olika länderna. Genom våra olika erfarenheter från respektive lands utmaningar kan vi utbyta kunskaper och hjälpa varandra att leverera ett bra resultat. Det skapar goda förutsättningar för att vi har ett starkt nordiskt stamnät även i framtiden, säger Elisabeth Larsson.

Kort om nordiska nätutvecklingsplanen

Den nordiska nätutvecklingsplanen 2019 (Nordic Grid Development Plan) beskriver aktuella planer och projekt för utvecklingen av stamnätet i Norden och presenterar en gemensam syn på den övergripande utvecklingen av det framtida nordiska kraftsystemet. Dessutom inkluderar rapporten en övergripande studie av möjliga framtida nätinvesteringar i fem olika korridorer mellan de nordiska länderna.