Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Flexibilitet är en av nycklarna för att möta kapacitetsbristen

Svenska kraftnät arbetar på flera fronter med att hantera kapacitetsbristen. Det EU-finansierade projektet CoordiNet som sjösattes på nyåret kan vara ett sätt att möta utmaningarna. Projektet sker i samverkan med Vattenfall Eldistribution och E.ON Energidistribution.

Att det kan saknas kapacitet i elnäten, det är många väl informerade om vid det här laget. Svenska kraftnät investerar stort i att förstärka stamnätet bl.a. genom att förstärka befintliga ledningar, men även genom att bygga nya ledningar. Men investeringarna är stora, projekten många och omfattande och tar många år i anspråk att få på plats. Dock finns det kortsiktiga lösningar för att få ett smartare elsystem, och där lösningen inte alltid behöver vara att bygga nya ledningar. Projektet CoordiNet kan vara ett sätt bidra till att möta utmaningen med den ökande risken för kapacitetsbrist.

Niclas Damsgaard, marknadsstrateg på Svenska kraftnät berättar att syftet med Coordinet är att skapa förutsättningar för att ge framtida och nuvarande kunder och företag den anslutning de önskar i närtid.

– Anslutning inom rimlig tid kräver oprövade lösningar och nya verktyg. Dagens elnät kan nyttjas smartare genom att kunders flexibilitet i elanvändning kan skapa nya möjligheter och bidrar till att lösa kapacitetsbristen lokalt, säger Niclas.

Lokala marknadsplatser för effektivare användning av elnätet

CoordiNet är ett omfattande projekt och kommer att innehålla flera olika delmoment. Ett är att skapa lokala marknader där kunderna får ersättning för att vara flexibla och därmed kapa effekttoppar som kan bidra till att minska kapacitetsbristen. Demonstrationsanläggningar med lokala marknadsplatser för effektivare användning av elnätet genomförs på fyra områden i Sverige. Förutsättningarna och problemen på dessa platser är olika.

karta.JPG

Västernorrland/Jämtland: Problem med att vind- och vattenkraftsproduktion behöver begränsas på grund av tillfällig minskning av nätkapaciteten.

Uppland och Malmö: Ökade effektförfrågningar p.g.a. att stadsutvecklingen medför kapacitetsbrist.

Gotland: Överföringskapacitet till fastlandet är begränsad vilket medför utmaningar med balanseringen. Utbyggnaden av vindkraft har bromsats upp, samtidigt som det finns politiska mål om 100 % förnybar energi.

CoordiNet ska för industrier och hushåll göra flexibilitet möjlig utan att behöva kompromissa med kunders komfort eller elnätskostnad. Projektet söker svar på flera viktiga frågor. Vilka incitament krävs för att hushåll och industrier ska vilja bidra med sin flexibilitet? Hur stora effekttoppar kan kapas? Utöver det är det av vikt att undersöka hur koordineringen mellan de olika aktörerna i elnäten behöver förbättras, automatiseras och digitaliseras.

Viktigt med samverkan och dialog för att hitta nya lösningar

På Svenska kraftnät är det flera medarbetare som arbetar i projektet och bidrar med kunskap inom olika områden. Jesper Marklund, marknadsanalytiker, ser hur värdefullt det har varit att spela in hur befintliga produkter och marknader fungerar, exempelvis den nordiska reglerkraftmarknaden och utvecklingen mot europeiska marknader för reglerkraft.

– Min del i projektet handlar framförallt om marknadsdesign, exempelvis de produkter vi tar fram inom CoordiNet och hur själva koordineringen och ett stärkt samarbete mellan Svenska kraftnät och regionnätsföretagen ska ske, säger Jesper.

För Svenska kraftnät är projektet av vikt säger Niclas Damsgaard och menar att med den identifierade kapacitetsbristen är det viktigt med samverkan och dialog för att hitta nya lösningar.

– Att delta i CoordiNet ger oss möjlighet att utveckla marknadslösningar som kan fungera som en ”brygglösning” i avvaktan till att nya marknadslösningar finns på plats, eller kanske i viss mån också som ett alternativ till att bygga nät. Genom att aktivera flexibla resurser kan det i förlängningen innebära att vi kan köpa tjänster för nätdrift och vi kan också använda det för andra typer av systemtjänster som exempelvis frekvensreglering och balansering, säger Niclas.

Det händer efter att projektet avslutas

Projektet genomför 2019/2020 de småskaliga demoprojekten och 2020/2021 genomförs de storskaliga. Projektet avslutas sommaren 2022. Vad händer då?

– Om marknadslösningarna fungerar kan det finnas möjlighet att implementeras som permanenta lösningar, säger Niclas Damsgaard.

Resultatet av projektet kommer också att möjliggöra en integrering av en högre andel förnybara energikällor i kraftsystemet.

 

På bilden högst upp syns Niclas Damsgaard, marknadsstrateg och Jesper Marklund, marknadsanalytiker.