Axel Näverfors och Mattias Jonsson som arbetar med Nätutveckling på Svenska kraftnät.
Axel Näverfors och Mattias Jonsson som arbetar med Nätutveckling på Svenska kraftnät.

Högtemper­aturlina - en temporär lösning för att möta efterfrågan om ökade effektuttag

En ökad efterfrågan av elförbrukning i Uppsala och Västerås som är svår att möta inom ett fåtal år utan större ledningsförnyelser. En äldre ledning som agerar flaskhals och begränsar överföringskapaciteten i stamnätet. Svenska kraftnät såg att flera av utmaningarna i området kanske kunde mötas med en och samma lösning, en högtemperaturlina på ledningen mellan Untra och Valbo.

Ett allt äldre stamnät, en ökad efterfrågan på effektuttag, och ökat överföringsbehov är bakgrunden till varför Svenska kraftnät planerar att förnya stamnätet i mellersta Sverige inom en 25-års period. Att förnya ledningar eller förstärka nätet med nya förbindelser tar omkring 10 år för en enskild ledning och de totala åtgärder som planeras för att kunna tillgodose kapacitetsbehovet är inte tillgängliga förrän om 10-20 år.

Men efterfrågan för ett ökat effektuttag finns redan nu. Bara i Uppsala efterfrågar regionnätsägarna Vattenfall Eldistribution, ett ökat effektuttag på 200 MW redan till år 2020 och i Västerås finns också önskemål om ökade effektuttag. Den efterfrågade förbrukningsökningen i både Västerås och Uppsala försvåras då en stamnätsledning mellan Untra och Valbo begränsar överföringen till dessa städer.

Här har Svenska kraftnät en möjlighet att tillgodose en del av de önskade ökningarna av uttagsabonnemangen inom kort genom att ta fram en mindre tidskrävande, men dock temporär lösning som kan användas för att på öka kapaciteten hos den befintliga 220 kV-ledningen.

- Vi undersöker möjligheterna för att byta ut de befintliga linorna på ledningen mellan Untra och Valbo till högtemperaturlinor. På det sättet kan vi behålla ledningens stolpar och utformning men med möjlighet att överföra mer ström, berättar Axel Näverfors som arbetar med Nätutveckling på Svenska kraftnät.

Högtemperaturlinor klarar betydligt högre ström än konventionella linor men har aldrig tidigare använts i det svenska stamnätet. Historiskt har nackdelar funnits med tekniken med avseende på att de är dyrare, medför högre förluster och antagligen inte har samma hållbarhet som stamnätets vanliga linor. En förstudie som Svenska kraftnät genomför just nu om högtemperaturlinor indikerar dock att de negativa effekterna inte är så långtgående som vi tidigare har bedömt. Högtemperaturlinan kan därför vara en möjlighet för att lösa överföringsproblemen innan förnyelsen av ledningar genomförts och stamnätet i området anpassats efter dagens och framtidens behov av elförsörjning i Mälardalen med omnejd.

Projektet med högtemperaturlinan på ledningen mellan Untra och Valbo kommer att bli en tidsbegränsad pilotinstallation. Svenska kraftnät kan sedan utvärdera om högtemperaturlina kan läggas till verktygslådan för att hantera eventuella framtida behov då det finns liknande problem i 220-nätet runt städer och runt vattenkraft i norr.

- Vi har under lång tid tittat på denna teknik men nu har vi ett gyllene tillfälle att prova detta skarpt. Just erfarenhetsinhämtningen utgör en viktig del av projektet, berättar Mattias Jonsson utredningsledare för förnyelsen i Mälardalen.

Under 2019 arbetas med upphandling av projektet och Svenska kraftnät planerar att ledningen ska vara på plats år 2021. Då kan efterfrågan på uttag om 100 MW mer än idag tillgodoses i Västerås och efter ytterligare åtgärder, som planeras vara klara 2023, även i Uppsala.