Hoppa till huvudinnehåll
Sök
Jan-Erik Bjermkvist och Sara Widell, skogliga strateger på Svenska kraftnät, undersöker möjligheterna att skala upp och standardisera anpassad skötsel av ledningsgator.

Satsning på storskalig skötsel ska stärka grön infrastruktur

Svenska kraftnät deltar i en Vinnovafinansierad satsning för att hitta skötselmetoder för kraftledningsgator som går att tillämpa i stor skala. Det fleråriga projektet ska identifiera metoder som skapar värde och nytta för fler av markens användare.

Gatorna som sträcker sig längs med kraftledningarna i skogsmiljö måste underhållas och röjas för ledningarnas säkerhet, men ytan har också fler användningsområden. Den avverkade marken skapar förutsättningar för arter, som trivs i den sortens miljöer, att överleva och spridas. Denna brutna terräng var vanligare förr, när marken i det svenska jordbrukslandskapet inte brukades så hårt som idag. Nu är åkrar oftast monokulturer med bara en gröda som gödslas och besprutas.

- Det har lett till att vissa växt- och djurarter idag bara finns i ledningsgator och vid vägkanter. Det handlar om små arealer som blir värdefulla miljöer att sköta om, biologisk mångfald är en viktig del av den gröna infrastrukturen, säger Sara Widell, skoglig strateg på Svenska kraftnät.

Samarbete för att skala upp skötseln

Svenska kraftnät arbetar redan idag med anpassad skötsel av stamnätets ledningsgator i särskilt artrika områden. Skötseln utförs utifrån årliga nyckeltal och mål. Genom Vinnovaprojektet Storskaliga skötselmetoder av kraftledningsgator för ökad biologisk mångfald och ekosystemtjänster vill Sara Widell och Jan-Erik Bjermkvist, skogliga strateger på Svenska kraftnät, undersöka möjligheterna för att skala upp och föra in olika typer av anpassad skötsel som standardåtgärder i allt skogligt underhåll av ledningsgatorna. Projektet drivs tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, Södra skogsägarna och företaget Ecogain.

- Vi vill hitta både ekonomiska och säkra förbättringsåtgärder och metoder som höjer nivån på all skötsel. Det är tvärt emot det vi gjort tidigare, då vi har koncentrerat oss på punktinsatser i särskilt artrika områden. Nu vill vi ta ett större grepp och se vad vi kan göra med den vanliga skogsmarken för att gynna annan markanvändning, säger Sara Widell.

Grön infrastruktur viktigt för hållbar samhällsplanering

Utan att ge avkall på vare sig effektivitet, ekonomi, drift- eller elsäkerhet vill projektets samarbetspartners öka ledningsgatornas potential och roll i den gröna infrastrukturen. Begreppet grön infrastruktur handlar om att väga in naturens behov i samhällsplaneringen för att skapa långsiktigt hållbara landskap, så att vi även i framtiden kan förlita oss på viktiga ekosystemtjänster som rent vatten, pollination av växter, virke och friluftsliv.

-  Stamnätets kraftledningsgator är en del av den gröna infrastrukturen och där kommer Svenska kraftnät in i bilden. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket är drivande aktörer och rent praktiskt innebär arbetet att skydda, bevara och återskapa naturliga livsmiljöer och processer, säger Jan-Erik Bjermkvist.

Ökad nytta för markägare, djur och växter

Under projektets inledning 2019 ligger fokus på att ta reda på de olika intressenternas önskemål och att hitta sådant som kan gynna både den biologiska mångfalden i ledningsgatorna och skapa nytta för människor.

Projektet kommer att undersöka olika scenarier. Exempelvis hur det skulle falla ut om hela underhållet förändrades på en 10-milssträcka, för att skapa fler värden än biologisk mångfald för markägare eller viltbete. Vad skulle markägare vilja använda ledningsgatorna till som inte påverkar Svenska kraftnäts ledningar? Kan bioenergi utvinnas ur ledningsgatorna i större utsträckning? Vad kan gynna biologisk mångfald samtidigt som det gynnar ekonomiska intressen?

- Vi vill försöka hitta något som ökar ledningsgatornas lönsamhet och nytta för både markägare och Svenska kraftnät, skapa win-win helt enkelt. Samverkan på många fronter är en nyckel i projektet, som kan bli omfattande, och beroende på vad vi kommer fram till kan det förändra skötselmetoderna radikalt, avslutar Sara Widell.