Pontus de Maré i Svenska kraftnäts kontrollrum.

Nu kommer vintern med kyla, mörker och ökad elförbrukning

Vintern drar in - dagarna blir kortare och temperaturen drar iväg under nollstrecket. Vi tänder lampor och höjer värmen. På vintern fördubblas elförbrukningen i Sverige. Enligt Svenska kraftnäts prognoser har förmågan att vara självförsörjande med el minskat när elen behövs som mest.

Svenska kraftnät publicerar varje sommar en rapport om hur kraftbalansen upprätthölls den gångna vintern och en prognos inför den kommande vintern. I år var första gången som vi i prognosen flaggade för ett underskott under en normal vinter under de timmar som det är störst efterfrågan på el.

- Ja, om vi får en normal vinter visar prognosen på ett underskott på 400 MW. Skulle det bli en så kallad tioårsvinter, det vill säga en kallare vinter än vi vanligtvis har, då visar prognosen ett underskott på 1 500 MW, säger Pontus de Maré, tillförordnad driftchef.

Han är noga med att betona att det inte är några större skillnader på förutsättningarna jämfört med förra vintern, men att prognosmetoden har justerats efter tidigare utfall och bland annat har tillgänglighetssifforna för olika kraftslag justerats.

- Man kan säga att vi nu har en mer rättvisande bild av läget utifrån hur kraftslagen varit tillgängliga tidigare år.

På måndagsmorgonen vill många ha el

Den timme som svenskarna använde mest el förra vintern var den 28 februari mellan klockan 8 och 9 på morgonen. Den timmen förbrukade vi 26 279 MWh/h. Det var kallt, men situationen förmildrades av att det fanns vindkraft från Europa och Stockholmsområdet hade sportlov.

- Vintern innebär ökad förbrukning av el i vår del av världen. Vi tänder lamporna redan på eftermiddagen och höjer värmen. Belastningstopparna ligger på vardagsmorgnar när alla förbereder sig för arbetsdagen och på kvällen när alla kommer hem och ska laga mat. På Svenska kraftnät förbereder vi oss på flera sätt för att underlätta vinterns ökade elförbrukning. Bland annat ser vi till att det är få planerade avbrott på våra ledningar för att överföringskapaciteten i nätet ska vara så hög som möjligt, säger Pontus de Maré.

Överföringskapaciteten i näten är en del av frågan, den andra är att det måste finnas tillräckligt med el i varje ögonblick för att möta efterfrågan, den så kallade effektbalansen.

- Sett över året har Sverige ett överskott på el. Men prognosen i rapporten pekar på elbrist under vintern när behovet är som störst. Statistik från tidigare vintrar för vindkraftens tillgänglighet visar att det inte blåser lika mycket när det är kallt. Dessutom är det ofta kallt i våra grannländer när vi har kallt, så möjligheten att importera minskar, säger Pontus.

Import och effektreserv när elen börjar ta slut

Svenska kraftnät styr och övervakar Sveriges elförsörjning och vi håller balansen mellan förbrukning och produktion i vårt kontrollrum. Vakthavande ingenjör med sina kollegor arbetar dygnet runt, året om, för att lamporna ska lysa och industrierna rulla.

- När kontrollrumspersonalen ser att förbrukningen är på väg att överstiga tillgänglig elproduktion hör de sig för med reglerkraftmarknaden om det finns bud på tillgänglig produktion och handlar det som behövs för att hålla balansen. De frågar även omkringliggande länder om de har el som vi kan importera, beskriver Pontus.

Arbetet i kontrollrummet innebär ett kontinuerligt och tätt samarbete med de nordiska grannländerna. Elmarknaden blir allt mer integrerad och flera projekt pågår för att öka möjligheten att utbyta el mellan länderna. Tack vare ökad flexibilitet i systemen och bra samspel i kontrollrummet kan effektbalansen hållas.

Skulle det uppstå en situation där det inte finns mer el på marknaden nationellt eller via import, då aktiveras effektreserven. Effektreserven är en upphandlad reserv av både produktion och reduktion av förbrukning som Svenska kraftnät har tillgång till under perioden 16 november-15 mars.

- Den används inte ofta och är en extra säkerhet. Enkelt uttryckt kan Svenska kraftnät vid behov beordra de industrier som ingår i effektreserven att dra ner på sin förbrukning. Nästa steg i effektreserven är att starta kraftverk i Karlshamn och få in mer el till systemet. Dessa verk tar ett par timmar att starta, så denna åtgärd kräver att verken ställs i startläge när vi närmar oss en situation med effektbrist. 

Effektreserven är 750 MW. Det är regeringen som bestämmer hur stor effektreserven ska vara.

Nya lösningar behövs för effektbalansen

Som absolut sista åtgärd kan Svenska kraftnät beordra manuell förbruknings­frånkoppling (MFK). Det innebär att vi kan beordra underliggande nät att begränsa eller avbryta överföringen av el till elanvändare.

- Vi har aldrig behövt ta till den åtgärden. Men om det finns en risk för att förbrukningen överstiger produktionen – då måste vi göra det för att rädda elförsörjningen. Om balansen inte hålls, då kan driften av hela elsystemet kollapsa med omfattande elavbrott, säger Pontus.

Det här är naturligtvis ingen som vill och därför behövs nya lösningar för att balansen ska hållas i kraftsystemet även kalla vinterdagar i framtiden.

- Vi har ansvar för balansen, men det är marknaden som ansvarar för att det finns produktion. När det börjar bli brist på el, stiger elpriset och det i sig minskar förbrukningen. På sikt behöver det komma in ny produktion i kraftsystemet, särskilt med tanke på att ytterligare två kärnkraftsreaktorer tas ur drift 2019-2020.

Nya lösningar kan också vara en ökad flexibilitet i förbrukningen även på hushållssidan, idag är det industrier som står för reduktion av förbrukning vid elbrist.

Vad gör Svenska kraftnät? Vi bygger nya förbindelser till utlandet vilket möjliggör ett ökat utbyte av el. Arbete med andra systemåtgärder som vi är involverade i är nya metoder för handel med el som förbättrar hur vi utnyttjar elnätet (flödesbaserad kapacitetsberäkning) och ökar den europeiska integrationen på elmarknaden (XBID).

- Vi har idag ett robust elsystem. Svenska kraftnäts nära samarbete med branschaktörer och de nordiska grannländerna samt ökad integration med övriga Europa är en grund för att få fram de lösningar som behövs för en säker och hållbar elförsörjning i framtiden, avslutar Pontus.

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2017/2018 och 2018/2019 (pdf, 9.4 MB, nytt fönster)

Systemutvecklingsplan 2018-2027 (pdf, 4.37 MB, nytt fönster)

Mer på svk.se - Om vinterns utmaningar

Mer på svk.se - Effektreserven