Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll
Elisabet Norgren, enhetschef för nätutveckling på Svenska kraftnät.
Elisabet Norgren, enhetschef för nätutveckling på Svenska kraftnät. Foto: Daniel Löfstedt

Både kort- och långsiktiga lösningar behövs för att möta kapacitetsbristen

Frågan om kapacitetsbrist till vissa av Sveriges städer har under året aktualiserats. Vad handlar kapacitetsbristen om och hur arbetar Svenska kraftnät med frågan? Elisabet Norgren, chef för enheten nätutveckling på Svenska kraftnät, berättar.

Historiskt sett har Sverige inte behövt oroa sig för om det finns tillräckligt med el för alla och allas behov dygnet runt. Det har nästan alltid funnits kapacitet för den aktör som ansökt om anslutning. För cirka tre år sedan förändrades situationen snabbt framförallt när ny elintensiv industri ville etablera sig i Sverige.

– Vi började få in förfrågningar om stora MW-anslutningar, vilka inte var möjliga att hantera med den korta ledtid som önskades. Vi konstaterade då att det inte finns tillräcklig kunskap om hur vårt kraftsystem fungerar, säger Elisabet Norgren, enhetschef för nätutveckling på Svenska kraftnät.

En kraftledning är positiv för önskad tillväxt

För att öka kunskapen om hur det svenska stamnätet fungerar intensifierades Svenska kraftnäts arbete med att besöka kommuner, länsstyrelser och andra aktörer av vikt för stamnätsutbyggnaden. Målet är att öka förståelsen för att en kraftledning är positiv och nödvändig för att stötta regionens önskade tillväxt.

– Nu har vi en bra dialog med många viktiga aktörer och genomför bra samtal. Samhället är beroende av el och med den förändring som sker med utfasning av kärnkraft och förnybar, väderberoende produktion i kombination med urbanisering i storstäder, elektrifiering av transportsektorn och ny elintensiv industri innebär att vi alla i samverkan, behöver ta ansvar för att kapaciteten räcker, säger Elisabet Norgren.

Vi arbetar hårt för att lösa kapacitetsbristen

Svenska kraftnäts insatser för att stärka kraftsystemet är omfattande och det genomförs både kortsiktiga lösningar och långsiktigt stora investeringsprojekt i stamnätet. Ny effektiv teknik testas, bland annat pilotprojektet med högtemperaturlinor och projektet med dynamisk ledningskapacitet. Snabbare reserver, energilagring och kunders flexibilitet i sin elanvändning är också viktiga bidrag i kombination med nya, smarta IT-lösningar.

Artikeln "Svenska kraftnät testar ny lösning på kapacitetsbristen"

Svenska kraftnäts investeringspaket NordSyd är mycket omfattande. Det ska stärka elförsörjningen från norr om Sollefteå till mälardalsregionen och är helt nödvändigt för att klara utmaningarna framåt. På västkusten kommer det under ett antal år att ske både ny- och reinvesteringar. Områdesprogrammen Stockholms Ström och Storstockholm Väst består av ett 50-tal investeringsprojekt för att stärka Stockholmsregionen.

– Våra ny- och reinvesteringar är alla viktiga på sina respektive vis, men projekt NordSyd, som är själva ryggraden i vårt kraftsystem, kommer att öka nordsydliga överföringsförmågan från 7 300 MW till mer än 10 000 MW. Den är helt vital för att vi ska klara utmaningarna framåt, säger Elisabet Norgren.

Är det bara i städerna problemet med kapacitetsbrist finns?

– I dagsläget är det region Stockholm, Uppsala, Malmö och Mälardalen som har den största utmaningen. Det ska byggas fler bostadsområden, tunnelbanor och ny industri, samtidigt som lokal produktion läggs ner och det medför stora utmaningar för kraftsystemet, säger Elisabet Norgren.

Klarar Svenska kraftnät av utmaningen framåt?

– Vi varken kan eller ska göra det här helt på egen hand men jag känner en stor tilltro till att vi i samverkan löser det. Medvetenheten är mycket större i hela samhället nu. Både vi och branschaktörerna är mer kreativa och lösningsorienterade och vi har redan ett antal samarbeten igång, säger Elisabet Norgren.

Vad behövs för att lyckas på lång sikt?

– Det finns ingen uttalat ansvarig för helheten av elinfrastrukturen och det måste till en samordning för att vi inte ska hamna i en situation med följden att tillväxten hämmas i samhället. Idag sker en suboptimering av olika intressen och man ser inte alltid sin egen del i en större helhet. Kraftledningar är en möjliggörare för tillväxt och måste finnas med i all samhällsplanering i ett tidigt skede, säger Elisabet Norgren.

Inkomna ansökningar om anslutning till stamnätet

Årligt ansökt effekt

  • 2016: 5000 MW
  • 2017. 5000 MW
  • 2018: 16000 MW

Svenska kraftnäts investeringar per år och behovskategori (Sverige)

Svenska kraftnäts investeringar per år och behovskategori (Sverige)