Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll
Gustav Jonsson, vakthavande ingenjör i kontrollrummet.
Gustav Jonsson, vakthavande ingenjör i kontrollrummet.

Hur är det i kontrollrummet när det brinner i skogarna?

Ett par veckor i juli brann det kraftigt i skogar där Svenska kraftnät har ledningar. Därefter stoppades Ringhals 2 på grund av för varmt kylvatten. Under intensiva dygn arbetade medarbetare i olika funktioner på Svenska kraftnät för att samordna, få överblick och behålla balansen i nätet. En av dem är Gustav Jonsson, vakthavande ingenjör i kontrollrummet

– Bränderna har inneburit att arbetsbelastningen har varit högre. Som VHI har jag haft fler händelser att ta hänsyn till utöver det vanliga arbetet, fler kontakter med olika funktioner och det har varit svårare att prognosticera, säger Gustav Jonsson.

För stamnätets del har bränderna inneburit en minskad överföringskapacitet i snitt 2 (SE2) och 4 (SE4), se karta över elområden och snitt.

– Jag fick order från räddningstjänsten att frånkoppla ledningen som går mellan Betåsen–Bäsna på söndagen den 15 juli. Samtalet kom direkt till mig som Vhi - i det läget har räddningstjänsten mandat att ge order om nödfrånkoppling, något som vi kan göra på fem, tio minuter utan den vanliga rutinen med skriftlig förebild.

Ledningen är en av flera som går över snitt 2, men eftersom räddningstjänsten meddelade att det fanns risk även för andra ledningar började personalen i kontrollrummet planera för ytterligare sänkt överföringskapacitet.

– Vi fick den 19 juli order om att frånkoppla ledningen mellan Storfinnforsen och Lindbacka och den 26 juli även ledningen som går mellan Midskog och Morgårdshammar och ledningen mellan Ånge och Laforsen. Alla går genom snitt 2 och kapacitetssänkningen var väldigt stor. Vi fick räkna med högre felmarginaler och sätta kapaciteten därefter, säger Gustav Jonsson.

Som mest var fyra ledningar bortkopplade samtidigt. Värmen hade dessutom sänkt kapaciteten i nätet därför att ledningarna har sämre förmåga att leda ström när temperaturen stiger.

– Det har varit tät kontakt med systemoperatörerna i de andra nordiska länderna och även kontakter med räddningsledare, tjänsteman i beredskap (TiB) och vakthavande reparationsingenjör.

– Man kan tro att det är tuffare med en riktigt kall vinterdag, men jag tycker att en rekordvarm sommardag är nätet svårare att hantera. På vintern finns risk för effektbrist, men nätet är stabilt med tunga infasade maskiner. Sommartid har vi överlaster och ett lättare nät, samtidigt som det som har varit händelser som är svårare att förutsäga.

När bränderna började komma under kontroll och Svenska kraftnät hade fått tillkoppla ett par av ledningarna kom beskedet från Ringhals att de behövde stoppa R2 på grund av för varmt kylvatten.

– Vi har inte haft någon fara för elförsörjningen, men som förebyggande åtgärd hörde vi bland annat oss för om möjlighet till import från grannländerna. Vi hörde även med Karlshamnsverket hur beredskapsläget var hos dem. De kunde sätta produktion i beredskap att starta inom två timmar som vi skulle kunna lägga in bud på reglermarknaden om det skulle behövas. Vi har inte mandat att beordra effektreserv vid den här tiden på året, men alla hjälps åt för att lösa situationen, säger Gustav Jonsson.

Hur tycker du det är att jobba som Vhi när läget blir mer kritiskt än normalt?

– Det är vid dessa tillfällen jag vill jobba, att få möjligheten att tillsammans med kollegorna i kontrollrummet lösa komplexa problem ofta med bristande underlag och tidspress är både utmanande och utvecklande.

Fakta om rollen som vakthavande ingenjör

Vakthavande ingenjör (Vhi) ansvarar för att Sveriges stamnät och kraftsystemet drivs på ett personsäkert, driftsäkert och kostnadseffektivt sätt. Arbetet innebär ett nära samarbete med systemoperatörer i Norden och angränsande länder.

Vhi är operativt ansvarig för styrning, övervakning av driftsäkerheten och ett effektivt utnyttjande av stamnätet. Det finns även andra funktioner i kontrollrummet och Vhi leder arbetet. De andra funktionerna är balanstjänst, driftanalys, driftcentral och it-stöd för kontrollrummet. Vhi har ansvar för att dessa har en helhetsbild, strategier, korrekt information och förutsättningar för säker och effektiv drift under varje timme och kommande timmar och dygn.

Som Vhi arbetar man skift på dag- och kvällstid och har beredskap under natten då man sover i ett rum intill kontrollrummet för att kunna vara på plats på fem minuter.

De flesta Vhi:er är utbildade civilingenjörer och har ofta erfarenhet från arbete i kontrollrum.