Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll
Johan Nissen.
Johan Nissen. Foto: Therése Sandström.

Johan Nissen: Det kryllar av goda idéer på Svenska kraftnät

Svenska kraftnät har en budget för forskning och utveckling på cirka 30 miljoner kronor per år (2018). Johan Nissen koordinerar forskningsområdet Ny teknik på Svenska kraftnät. Han är stolt över att forskningsuppdragen har sitt upphov i idéer från medarbetarna.

Johan Nissen tar projektet kring "Dynamic Line Rating", dynamisk ledningskapacitet, som exempel. Martin Ranlöf, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät, har drivit ett pilotprojekt där givare monteras på några kritiska spann på en högt belastad ledning i Stockholmsområdet. Johan förklarar principen:

- Ledningarna är konstruerade utifrån vissa kriterier — sommartemperatur, sol, vindstilla — och på en blåsig vinterdag kan det då finnas utrymme för en större överföring på ledningen utan att den hänger ned för mycket. Givarna som vi nu monterar mäter bland annat lufttemperatur, vindhastighet och frihöjd över marken. Förhoppningen är att vi på en kall vinterdag skulle kunna öka kapaciteten med kanske upp till 30 procent.

 

Foto: Svenska kraftnät.

Vill du läsa mer ingående om projektet kan du göra det här.

Ledningsgator som gynnsam miljö för bin

Svenska kraftnät har en budget för forskning och utveckling på cirka 30 miljoner kronor (2017). Forskningsarbetet är indelat i fyra områden där ett av dem, Ny teknik, koordineras av Johan Nissen. Projektet ovan är ett av cirka 40 som för närvarande pågår inom forskningsområdet. Alla projekt har sitt ursprung i idéer från medarbetare och grundar sig på identifierade behov i verksamheten.

- Det är det som är det roliga med att arbeta med forskning och utveckling. Det är intressant att lösa tekniska problem, men jag tycker också om att få kontakt med alla dessa specialister som finns på Svenska kraftnät, som Sara Widell, till exempel.

Sara Widell, skoglig strateg, har tagit initiativ till flera projekt, bland annat ett projekt som handlar om att skapa en gynnsam miljö för pollinerande insekter, som vildbin.

- Projektet innebär nu att vi i samråd med Länsstyrelse och SLU samt några markägare identifierar lämpliga platser i en ledningsgata där vi vill testa att frilägga sanden, så vildbin kan gräva ner sig där. Vildbin och andra pollinerande insekter har en stor betydelse framförallt för jordbruket, och det är vår förhoppning att vi med projektet kan visa att en kraftledningsgata tillför något positivt för miljön och samhället, utöver att överföra el.

Forskning som blir till nytta

Flera av forskningsprojektet innebär att dra fördel av ökad digitalisering. Till exempel projektet som bygger på en idé som Elin Viberg och Tommie Lindquist, anläggningsstrateger, hade om att montera sensorer på brytare och frånskiljare på stationerna.

- Med hjälp av sensorerna hoppas vi kunna identifiera förändringar i brytarnas beteende och följa upp tillståndet hos dem. Förhoppningen är att vi så småningom kan sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfällen för att eliminera fel på brytare och frånskiljare, säger Johan Nissen och tillägger:

- Svenska kraftnäts forskning och utveckling är inriktad på att vara till nytta för Svenska kraftnäts verksamhet. Det är inte bara ekonomiska fördelar som vi vill få ut, utan även praktiska, som exempelvis att skapa förståelse för vårt behov av framkomlighet när vi bygger en ny ledning.