Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll
Utbildning inför kartläggning av artrika områden. Foto: Eva Grusell
Utbildning inför kartläggning av artrika områden. Foto: Eva Grusell

Skötsel av kraftledningsgator gynnar hotade arter

År 2002 utsåg FN den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. En dag som är till för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Svenska kraftnät har länge arbetat aktivt med åtgärder för att gynna biologisk mångfald i kraftledningsgator. Arbetet bidrar till uppfyllnaden av FN:s globala mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

Det svenska stamnätet har en längd av ungefär 15 000 kilometer. Svenska kraftnät har kartlagt särskilt artrika områden i hela stamnätet. År 2017 infördes ett mål om att anpassa skötseln av cirka 1000 prioriterade områden i syfte att främja den biologiska mångfalden. Områdenas totala yta är cirka 1,6 kvadratkilometer, vilket motsvarar 230 fotbollsplaner. Målet är att 100 procent av dessa områden ska ha en anpassad skötsel inom åtta år.

Många växt- och djurarter som ursprungligen hör till det öppna odlingslandskapet är idag hotade. Anledningen är att arternas livsmiljöer har minskat dramatiskt sedan mitten av 1900-talet eftersom allt färre marker i Sverige hålls öppna genom bete och slåtter.

– Flera av dessa arter har dock funnit en ny livsmiljö i kraftledningsgator. Tack vare de återkommande röjningar som vi genomför i ledningsgatorna skapas öppna marker som starkt påminner om gamla tiders ängs- och betesmarker, säger Eva Bergius, miljöspecialist på Svenska kraftnät.

I den ordinarie skötseln röjs ledningsgatorna från träd och höga buskar vart åttonde år. Längs ledningsgatorna går "patrullstigar", som används när ledningarna ska inspekteras. Patrullstigarna röjs vart fjärde år och hålls därför öppna och ljusa. Där trivs många ängs- och gräsmarksarter, bland annat olika dagfjärilar.

Väddnätfjäril i ledningsgata i Kilsbergen. Foto: Eva Grusell.

Åtgärder för att främja biologisk månfald

Att anpassa skötseln innebär att Svenska kraftnät tar fram en särskild skötselanvisning för varje artrikt område. En åtgärd för att främja biologisk mångfald är att bredda patrullstigen med några meter så att man utökar den yta som röjs vart fjärde år.

En annan åtgärd är att ta bort röjningsavfallet från det artrika området för att minska kvävetillförseln och på så sätt gynna ängsarterna.

– Vi tar också i samarbete med länsstyrelser fram mer omfattande skötselplaner för särskilt skyddsvärda områden. Det kan t.ex. vara Natura 2000-områden som rymmer rödlistade arter. Ett exempel på en art som Svenska kraftnät bidrar till att skydda är väddnätfjäril. Den är starkt hotad och påträffas i Sverige numera nästan bara i kraftledningsgator, säger Jan-Erik Bjernkvist, teknikstöd i skogliga frågor på Svenska kraftnät.

Effekten av den anpassade skötseln följs upp i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i ett rikstäckande program för miljöövervakning av biologisk mångfald i kraftledningsgator.

Artinventering i ledningsgata. Foto: Roger Svensson.