Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Svenska kraftnät tar nya steg mot fundament utan kreosot

Svenska kraftnät har utvecklat nya stolpfundament som inte innehåller kreosot. Tack vare utvecklingen har Svenska kraftnät bestämt att i framtida investeringar ska de nya fundamenten användas i stället för lösningarna med kreosot.

Svenska kraftnät har under flera år arbetat med att hitta alternativ till att använda kreosotimpregnerat trä i fundament, alternativ som fungerar tekniskt och har mindre miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Utvecklingen har lett till att Svenska kraftnätfundament för de stagade stolparna har tagit fram prefabricerade betongfundament och 2016 beslutade affärsverket att använda de nya fundamenten.

Beslutet innebär att de nya fundamentslösningarna utan kreosot kommer att användas när Svenska kraftnät bygger nya ledningar och förnyar befintliga. Nu tar affärsverket samma steg för resten av stolparna.

– Vi har även för de ostagade stolparna fattat samma beslut som för de stagade och bestämt att kreosotimpregnerade fundament bara ska användas när det inte finns andra lösningar. För de ostagade stolparna ska nu främst platsgjutna betongfundament användas. Med det här beslutet har vi samma inriktning för alla våra stolpar, säger Elisabeth Schylander, chef för hälsa, miljö och säkerhet på Svenska kraftnät.

Stolparna i 400 kV-nätet är av stål och ska klara mycket stora laster. Så det gäller att fundamenten inte bara uppnår miljökraven, utan också de tekniska krav som är nödvändiga för att säkerställa ett robust stamnät.

– Fundamenten har tagits fram i ett flerårigt utvecklingsprojekt på Svenska kraftnät där även utveckling av nya stolptyper har ingått. De nya fundamenten uppfyller Svenska kraftnäts krav på hållfasthet och livslängd, säger Johan Nissen, teknisk specialist på Svenska kraftnät.

De stagade stolparna används oftast i skogsmiljö och för dessa har Svenska kraftnät alltså tagit fram prefabricerade betongfundament och prefabricerade stagförankringar. I jordbrukslandskap används normalt de ostagade stolparna som innebär betydligt större krafter på fundamenten. För dessa stolpar skulle prefabricerade fundament bli alldeles för stora och otympliga att hantera, så här kommer Svenska kraftnät i stället att använda de platsgjutna betongfundamenten. De är mindre än de som användes tidigare, berättar Johan Nissen. Med de nya fundamenten har Svenska kraftnät lösningar som i livscykelanalysen visat sig innebära lägst miljöpåverkan av de alternativ som finns.

Det långsiktiga målet är att fasa ut kreosot helt och det har börjat bra. Att beslutet för de stagade stolparna som fattades för två år sedan redan har gett önskat resultat är tydligt och nu är målet att utfallet ska bli lika bra för de ostagade stolparna.

– Under 2017 har vi samlat in data från projekten. Resultaten visar att för de stagade stolparna projekterades inga nya fundament med kreosot under hela förra året, säger Sarah Graaf, miljökoordinator på Svenska kraftnät.

Men kreosot kommer alltså att undantagsvis kunna användas även i framtiden. Sarah Graaf berättar att spridningen av kreosot från fundament är begränsad och påvisas oftast lokalt i nära anslutning till ett fundament. Fördjupade utredningar och provtagningar som Svenska kraftnät har genomfört har undersökt hur spridningen ser ut och bekräftar den begränsade spridningen. Svenska kraftnät är väl förtrogna med ämnets egenskaper och ser till att användning, hantering och riskminskning kan ske på ett korrekt sätt, berättar Sarah Graaf.

– Det är många aspekter som spelar in när vi projekterar en ledning och vi ser hela tiden över hur vi kan utveckla vår verksamhet och teknik för att bättre tillmötesgå de som berörs av våra ledningar. Vi har ett ansvar från regeringen att utveckla Sveriges stamnät för el och vi som myndighet har ett ansvar för att det görs med miljöanpassad teknik som fungerar under lång tid framöver, säger Sarah Graaf.