Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll

Flexibilitet – hur funkar det?

Flexibilitet kan vara att ett elnätsbolag har varierande priser utifrån kundernas villighet att vara flexibla i sin elkonsumtion. Det kan också vara reserverna som Svenska kraftnät använder för att stabilisera kraftsystemet vid en störning. Nedan berättar Jesper Marklund, analytiker på Svenska kraftnät, om en marknad som utvecklas.

Förutsättningarna för kraftsystemet förändras och en av lösningarna som det pratas om för att klara utmaningarna är flexibilitet. Men vad är det, egentligen?

- En generell förklaring är att flexibilitet i kraftsystemet innebär att en aktör kan öka eller minska sin elproduktion eller elförbrukning när det behövs.  Flexibilitet är ett brett begrepp och reserver är en form av flexibilitet, säger Jesper.

Svenska kraftnät handlar reserver på balansmarknaden för att hålla balansen i kraftsystemet, det vill säga att produktion och konsumtion av el varje stund är lika stor och frekvensen ligger på 50 hertz.

- Olika utmaningar i kraftsystemet kräver olika typer av flexibla lösningar. Vi har en uppsättning med reserver idag och kommer att få se nya typer av stödtjänster, säger Jesper.

Din elbilsladdning kan bli förbrukningsflexibel

Den reserv som kallas FCR (Frequency Containment Reserve) används för att stabilisera elsystemet.

- Den aktiveras automatiskt när frekvensen rubbas, till exempel om ett kärnkraftverk slutar leverera plötsligt. Här används vattenkraft som reserv idag, men i tillägg ser vi behov av andra typer av leverantörer. I våras öppnade vi upp för leverantörer av förbrukningsresurser till FCR, säger Jesper.

Förbrukningsflexibilitet kan innebära att till exempel en industri eller hushåll minskar sin konsumtion när det behövs.

- Vi har redan stora industrier som levererar förbrukningsflexibilitet till en annan reserv, effektreserven. Effektreserven finns under vintertid och kan aktiveras vid risk för effektbrist. Att hushåll kan leverera flexibilitet är en ny företeelse, men vi har testat i pilotprojekt att samla förbrukningen hos många varmvattenberedare för få ihop till den volym som vi ställer som krav för reserven, säger Jesper.

Han menar att det troligen inte i det kortare perspektivet kommer bli aktuellt för privatpersoner att på egen hand ge sig in på reservmarknaden, utan det kommer utvecklas nya aktörer, aggregatorer, som samlar ihop förbrukning från många hushåll.

Batterier kan bli aktuella för snabba reserver

FCR har krav på sig att vara snabb, den ska reagera omedelbart, inom några sekunder. Kraftsystemet förändras och går mot att ha minskad andel produktion som har stora, tunga turbiner som ger systemet en tröghet, så kallad rotationsenergi. Systemoperatörerna i Norden inför därför en ny reserv som ska hålla systemet stabilt även med denna produktionsmix.

- Den här stödtjänsten ska gå in ännu snabbare och kallas FFR (Fast Frequency Reserve). Vi har publicerat kraven på den här typen av reserv och här kan exempelvis batterier vara tänkbara nya reservleverantörer. Målet är att ha FFR till nästa sommar, säger Jesper.

FRR – lite långsammare, mer uthållig

I och med att andelen planerbar kraftproduktion minskar, så ökar betydelsen av reserver för att återställa frekvensen vid variationer. Här används FRR (Frequency Restoration Reserve). Kraven på denna typ av reserv är lägre när det gäller aktiveringstiden, men tanken är att energivolymerna ska vara större.

- Idag är det vattenkraften som till stor del levererar till denna typ av reserv, men redan idag finns exempel på industrier som erbjuder flexibilitet på denna marknad. Det kommer förhoppningsvis bli fler förbrukningsresurser som levererar FRR framöver, säger Jesper.

Lokala flexibla lösningar i väntan på utbyggnad

Storstadsregionerna växer snabbt och Svenska kraftnät arbetar för att stärka stamnätet och möjliggöra utvecklingen. I vissa fall har man ändå slagit i taket.

- Vi har regionnät som abonnerar på vår effekt och vi har fått säga nej till önskemål om ökad effekt vid ett par tillfällen. Det kan handla om att de får en ny elintensiv kund eller bygger ut kraftigt, säger Jesper.

Svenska kraftnät deltar i Coordinet, ett projekt som syftar till att hitta lokala flexibla lösningar i väntan på att Svenska kraftnät och regionnätet stärkt näten.

- Det kan handla om att aktivera lokal produktion eller dra ner på lokal förbrukning. I vissa fall kan det bli tal om att dessa lösningar kan bli leverantörer av flexibilitet på balansmarknaden på sikt, säger Jesper.

Nya aktörer på balansmarknaden

I vinter kommer ett block på Ringhals kärnkraftverk att stängas och ytterligare ett stängs under 2020. Även lokala kraftverk stängs ner runtom i Sverige.

Detta försämrar effektbalansen, och därmed ökar risken för effektbrist under vissa timmar, vilket Svenska kraftnät skriver mer om i Kraftbalansrapporten 2019 . För att säkra elförsörjningen under den kalla tiden på året handlar Svenska kraftnät upp en effektreserv inför varje vinter.

- En kall vinterdag skulle vi ha hjälp av att fler är flexibla, även hushåll som på olika sätt minskar sin förbrukning. Det krävs en del teknik för att få det att fungera effektivt, men det är på gång. Jag tror inte på att jag som privatperson ska behöva se till att min elbil laddas vid rätt tillfälle - det kommer styras automatiskt utifrån behovet. Ett annat sätt kan vara att jag som kund kan välja olika elpriser med utgångspunkt från hur flexibel jag kan tänka mig att vara, förklarar Jesper.

Med andra ord, balansmarknaden förändras och det tillkommer nya aktörer.

- Svenska kraftnät arbetar fokuserat för att utveckla och underlätta för nya typer av reserver och stödtjänster. Men hela elbranschen och deras kunder kommer behöva tänka i nya banor kring effekt och delta i utvecklingen av nya stödtjänster för att vi ska klara utmaningarna i kraftsystemet, avslutar Jesper.