Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Projektledaren har koll på detaljer och övergripande helhetsblick

Vad händer i ett ledningsprojekt? Massor, kan man konstatera. Det är många expertkompetenser involverade för att få alla bitar på plats. En person har överblicken – det är projektledaren. Möt Kine Larsson, en av projektledarna på Svenska kraftnät.

– Vi behöver kontakta markägarna i samband med sprängningarna. Har ni planerat det? Ok, har ni telefonnumren?

Projektledaren Kine Larsson är projektledare för Snösätra-Ekudden, en del av Svenska kraftnäts förstärkning av Stockholms elnät. Här ska en 400 kV-ledning ersätta en 220 kV-ledning mellan befintliga stationer Ekudden-Högdalen. Projektet är i byggfas sedan i somras och vid byggmötet är det många olika kompetenser samlade. Runt bordet finns entreprenören som bygger ledningarna, projektören som planerat hur ledningarna ska byggas, en person hanterar markägarfrågor och följer upp miljöplanen, byggledare som övervakar arbetet med mark, betong, stål och transmissionarbetet, en person som arbetar med ekonomireglering, byggarbetsmiljösamordnare, kontrollant av arbetsmiljö och miljöfrågor. Och så Kine som är projektledare. Kompentensen runt bordet indikerar att det är många saker att ta hänsyn till under projektets gång.

– Jag har ett stort gäng interna och externa experter i projektgruppen. Alla har koll på sin del, men det är jag som har överblicken och är ensam om helheten, säger Kine.

Viktigt att hålla tidplanen

Mötet inleds med en genomgång av hur projektet går. Stolparna diskuteras i turordning och frågor om anslutande vägar, trädröjning, sprängningar, schakttillstånd och fundamentstatus knådas. Kine bryter in och ställer följdfrågor, reder ut vem som gör vad och pekar på påverkan på andra delar i projektet.

– Det är extremt viktigt att vi håller tidplanen. Avbrottstiderna är inplanerade sedan länge och det är särskilt känsligt i stockholmsprojekten, kommenterar hon.

En luftledning berör många människor på sin väg genom landskapet och även om den nya ledningen dras i en befintlig ledningsgata kommer kontakten med oroliga markägare upp flera gånger.

– Det är viktigt att sköta relationerna med de som bor i närheten. Vi är på deras mark. Det här är våra grannar och precis som när man själv bor i ett område vill vi inte ha en dålig relation, menar Kine.

På mötet diskuteras även frågor om HMSK (Hälsa, Miljö, Säkerhet, Kvalitet), teknik och ekonomi. Det kan tänkas att byggmötet är mellan två kontrahenter, men tonen är vänlig och formuleringarna tillmötesgående.

– Vi vet alla vad som är viktigt, vi har ett gemensamt mål och fortsätter diskussionerna tills vi har löst frågorna. Det är ett komplext projekt med en svår planering. Vi hjälps åt och jag tycker det är viktigt att vi i projektgruppen har en god ton och bra kommunikation, kommenterar Kine senare.

Följa upp och följa upp

Vad gör projektledaren mellan byggmötena?

– Jag spenderar mycket av min tid i telefon. Det är mycket som händer, det är frågor om stort och smått och det är snabba puckar. Det krävs besked direkt och då funkar inte mejl, det är telefon som gäller, svarar Kine.

Hon beskriver en vardag där mycket går ut på att följa upp och följa upp att det följs upp.

– Jag följer ju hela tiden upp mot kontraktet att entreprenören gör det som är sagt. Sedan har vi flera planer, för arbetet på site, miljö, säkerhet med mera som andra personer ska följa upp, men jag följer i min tur upp att de följer upp, säger Kine.

Hon trivs med jobbet och menar att hon är en person som gillar att det händer saker hela tiden.

– Det handlar om att hålla många bollar i luften samtidigt och det kan kännas överväldigande ibland att ta alla dessa beslut på egen hand, men det är också stimulerande när man märker att det funkar och vi kommer framåt.