Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll
Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät. Foto: Tomas Ärlemo.
Pontus de Maré driftchef på Svenska kraftnät. Foto: Tomas Ärlemo.

Större importbehov i vinter

Vintern närmar sig, snart är de kalla och mörka dagarna här. Om vi får en normalvinter kommer vi ha ett underskott av el på 1 000 MW under topplasttimmen. Det innebär att under timmen med högst elförbrukning behöver vi importera 1 000 MW från våra grannländer.

- Det behöver inte vara ett problem, vi har stora importmöjligheter från våra grannländer och kan importera el från de nordiska grannarna samt Litauen, Polen och Tyskland. Det som är viktigt i ett sånt här läge är att prognoserna om förbrukning är korrekta och att vi visar marknaden att det finns en efterfrågan på el från oss. Då är det högre sannolikhet att vi får importera, även om det kan bli till ett högt pris, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Det nordiska elsystemet hänger ihop och under åren har flera HVDC-länkar (likströmslänkar) byggts även till de andra länderna runt Östersjön. Vid behov, när elproduktionen inte räcker till eller vid en störning, kan vi alltså importera el.

- Men har vi liknande väder, om det till exempel är mycket kallt i hela norra Europa och inte blåser, då finns det mindre el att importera eller exportera, säger Pontus.

Det går inte att stoppa exporten från Sverige. Då begår vi brott mot EU-lagstiftningen.

Morgon och middag används mest el

Över året har Sverige ett elöverskott. Bristen på el handlar om tillgången på el under timmen med högst förbrukning. Förra vintern var mild, under topplasttimmen den 30 januari kl 17-18, var förbrukningen 25 200 MWh/h.

- Timmarna när svenska folket vaknar och industrin sätter igång samt timmarna när alla ska laga middag är de mest elintensiva under dygnet. På vintern när det är kallt och mörkt är det extra hög belastning. En normalvinter beräknas förbrukningen under timmen med högst förbrukning ligga på 26 700 MWh/h, menar Pontus.

Varje år publicerar Svenska kraftnät en kraftbalansrapport om den gångna vintern med en prognos om den kommande vintern. Vintern 19/20 räknar Svenska kraftnät med att Sverige kommer ha ett underskott på 1 000 MW under topplasttimmen, om det blir en normalvinter. Om det blir en tioårsvinter är underskottet 2 000 MW.

- Det är en förändring från förra året, då det prognosticerade underskottet låg på 400 MW. Skillnaden beror på att ett block stängs på Ringhals i december 2019. Till viss del täcks den minskade kärnkraftsproduktionen av nybyggd vindkraft, säger Pontus.

På vintern har vi en effektreserv

När förbrukningen är på väg att överstiga produktionen agerar kontrollrumspersonalen på Svenska kraftnät genom att höra med reglerkraftmarknaden om det finns bud på tillgänglig produktion. De handlar den el som behövs för att hålla frekvensen på 50 Hz.

- Det kan handla om nationella bud, men också import från andra länder. Skulle det inte finnas bud kan kontrollrummets personal aktivera effektreserven. Det är en upphandlad reserv av både produktion och reduktion av förbrukning som finns tillgänglig under perioden 16 november till 15 mars, säger Pontus.

Effektreserven upphandlas varje år och ligger vintern 19/20 på 752 MW. Den består till största delen av produktion som kan startas vid behov, men 190 MW är reduktion av förbrukning, det vill säga att en industri kan dra ner på sin förbrukning vid behov. Det är regeringen som bestämmer hur stor effektreserven ska vara.

Krävs att aktörer i samhället samarbetar

Skulle även effektreserven inte räcka återstår en sista åtgärd – att koppla ifrån delar av nätet, så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK).

- Detta har vi aldrig behövt göra och sannolikheten är fortsatt låg. Men får vi ett läge där förbrukningen överstiger produktionen behöver vi agera och begränsa överföringen av el till vissa elanvändare för att förhindra att hela elsystemet kollapsar, säger Pontus.

Det är angeläget att branschen, men även andra aktörer i samhället agerar för att vi inte ska hamna i det här läget. Svenska kraftnät genomför åtgärder både i nätet och för elmarknaden.

- På lång sikt förnyar och stärker vi stamnätet. Vi har stora investeringar på gång, till exempel NordSyd som ökar möjligheten att transportera el från norra Sverige. Det blir extra viktigt när Ringhals stänger två block som ligger i elområde 3, säger Pontus.

En annan långsiktig åtgärd är att Svenska kraftnät har ändrat reglerna för en del av reserverna, så det blir lättare att lägga in andra typer av reserver än vattenkraft på reglerkraftmarknaden.

- Vi ser att situationen är mest ansträngd i de expansiva storstadsregionerna där det uppstår lokal effektbrist. Här spelar lokal kraftproduktion en stor roll och framöver kommer vi troligen även att se fler flexibla lösningar – det vill säga att förbrukare av el anpassar sitt uttag av el utifrån hur stort behovet är på marknaden, och får betalt för det, säger Pontus.

Han betonar att vi har ett robust elsystem och att integrationen med andra kraftsystem är ett stöd för att klara utmaningarna.

- Det finns flera samarbeten och initiativ för att hitta lösningar och säkra elförsörjningen även framöver, säger Pontus.