Hoppa till huvudinnehåll

Bättre frekvenskvalitet trots större utmaningar

Utmaningarna i kraftsystemet blir större, med mindre andel planerbar kraft och svängmassa i systemet. Trots det bryts nu trenden med fallande frekvenskvalitet. ─ Detta år får vi faktiskt den bästa frekvenskvaliteten på fem år, vilket till stor del beror på vårt utvecklingsarbete med automatiska reserver, säger Pontus de Maré, driftchef, Svenska kraftnät.

I rollen som systemansvarig myndighet ansvarar Svenska kraftnät för kraftsystemets driftsäkerhet och att det i varje ögonblick är balans mellan den el som produceras och den el som förbrukas. Att balansen upprätthålls är viktigt för att kraftsystemet ska fungera och därmed kunna tillgodose samhällets behov av el. Därför sker arbete dygnet runt i Svenska kraftnäts kontrollrum, så att det alltid produceras lika mycket el som det förbrukas

Säkerställer frekvensen

Under ett normalt dygn toppar elförbrukningen under några timmar på morgonen och på kvällen, vilket till stor del följer samhällets rutiner. På morgonen ökar elförbrukningen i samband med att vi gör oss ordning för dagen och arbetsplatserna startar upp. Och på eftermiddagen tänder vi belysningen i våra hem, drar upp värmen, lagar mat, sätter på tvätten…

Dessa svängningar med högre elförbrukning morgon och kväll blir under vintersäsongen mer påtagligt, vilket beror på att mer el går till uppvärmning.
Det är under dessa perioder som det är som mest intensivt för operatörerna i Svenska kraftnäts kontrollrum att säkerställa frekvensen. Det krävs framförhållning och stort fokus för att inte hamna på efterkälken när lasten ─ ökad elförbrukning ─ kommer.

Hack i frekvenskurvan

Häromveckan hamnade frekvensen utanför gränsvärdet vid några tillfällen, vilket uppmärksammades i branschmedia. Normal driftgränsvärden för frekvensen är 49,9-50,1 Hz. Svenska kraftnäts driftchef, Pontus de Maré, förklarar delvis avvikelserna med dygnets normala mönster.

Men de större hacken i frekvenskurvan berodde på glapp mellan de balansansvarigas prognoser/regleringar och det verkliga behovet på minutnivå. De balansansvariga företagen lägger grunden till att elproduktion och elförbrukning går jämt ut, det vill säga säkerställer att det för varje timme levereras och produceras lika mycket el som dess kunder förbrukar.

Svenska kraftnäts driftchef, Pontus de Maré.

Om det inte är balans påverkas frekvensen uppåt eller nedåt beroende om den balansansvarige tillför elsystemet för mycket respektive för lite el i relation till vad dess kunder förbrukar.

Sedan finns det även en problematik med att marknaden är uppbyggt per timme. Den avvikelsen måste Svenska kraftnät också hantera.

─ De balansansvariga ska ligga i balans per tidsenhet timme vilket medför att det inte alltid går jämt ut inom timmen. Det måste Svenska kraftnät kompensera för, säger Pontus de Maré.

Automatiska reserver en viktig pusselbit

Enligt Pontus de Maré krävs erfarenhet och yrkesskicklighet av balansoperatörerna i kontrollrummet för att säkerställa att frekvensen ─ särskilt under morgon och kvällslaster ─ ligger rätt i varje ögonblick. Och blir avvikelserna stora eller om kraftsystemet utsätts för störningar blir arbetet mer utmanande. Det kräver också tillgång till stödsystem som kan bidra med goda prognoser så att åtgärderna kan sättas in proaktivt.

─ Generellt har frekvenskvalitén successivt försämrats de senaste åren på grund av att det finns mindre planerbar kraft och svängmassa i elsystemet, samtidigt som vi har mer intermittent eller väderberoende kraft i systemet. Men detta år får vi faktiskt den bästa frekvenskvaliteten på fem år, vilket till stor del beror på vårt utvecklingsarbete med automatiska reserver, säger Pontus de Maré.

Ökad automatisering med ny nordisk balanseringsmodell

2023 blir förhoppningsvis arbetet i kontrollrummet något lugnare då delar av det nya balanseringskonceptet NBM sjösätts. En del i detta är att de balansansvariga ska ligga i balans per tidsenhet 15 minuters tidsenhet mot dagens 60 minuter. Samtidigt införs ökad automatisering i kontrollrummet.

─ Detta sammantaget kommer att underlätta balanseringen påtagligt, säger han.

Mer information om införandet av 15 minuters avräkningsperiod och den nya nordiska balanseringsmodellen: nordicbalancingmodel

Balansansvarig: En elleverantör måste leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Elleverantören kan antingen själv ta det ansvaret eller anlita ett företag som ansvarar i dess ställe.

Följande siffror visar antal minuter som frekvensen låg utanför intervallet.

2016: 14 000 minuter

2017: 12 000 minuter

2018: 12 000 minuter

2019: 13 000 minuter

2020: hittills ligger det cirka 2000 minuter under 2017 eller 2018.