Hoppa till huvudinnehåll

Byggledare på Svenska kraftnät – med Sverige som arbetsfält

Svenska kraftnät planerar att investera över 60 miljarder kronor i nätet de kommande tio åren. Lina Andersson är byggledare för två stora projekt: Lindbacka–Östansjö i Örebro län och Hurva–Sege i Skåne. Och själv bor hon i Småland.

Båda projekten handlar om att bygga nya kraftledningar, som en del i att modernisera och anpassa det svenska kraftsystemet för den pågående elektrifieringen av samhället.

Lina Andersson har efter studierna till husbyggnadsingenjör jobbat på Svenska kraftnät, från början som byggledarassistent, men så småningom som byggledare för arbetena med att bygga kraftledningar.

Ansvarar för ledningarnas alla delar

Som byggledare ansvarar Lina Andersson för att ledningarnas alla delar ─ stolpfundamenten, stolpar och linor som sedan ska transportera elen ─ utförs i överensstämmelse med det som Svenska kraftnät har upphandlat. Det är nämligen inte Svenska kraftnät själv som bygger och installerar. Myndigheten är beställare.

- I grund och botten handlar det om att följa upp att det byggs enligt bygghandlingarna och de tekniska riktlinjerna. Men förhållandena ser inte alltid exakt lika ut med det som projekterades. Då kan det bli en del ändringar. Man kanske måste flytta en stolpe på grund av markförhållanden man inte kände till vid projekteringen, säger Lina Andersson.

Svenska kraftnäts ögon utåt

De två projekt som hon jobbar med är så pass stora att hon till sitt stöd har flera upphandlade konsulter som är specialiserade på olika bitar. Lite förenklat handlar det om det som finns under jord och ovan jord. Alltså att bygga fundamenten som stolparna står på, vilket innebär arbetsmoment som schaktning, gjutning, jordning och att återställa. Och det ovan mark handlar om stolpar, kedjor, och linor.

- Man kan säga att jag är Svenska kraftnäts ögon utåt. Det kan bli en del ändringar och tilläggsarbeten gentemot vad som ingår i avtalet. Då gäller det att någon kan säga bu eller bä från vår sida. Det som ligger utanför avtalet ska bekräftas av mig eller projektledaren. Och även projekterade mängder ska följas upp och bekräftas, säger hon.

Som byggledare rapporterar Lina Andersson till projektets projektledare, som har det övergripande ansvaret.

Dagliga kontakter med inblandade i projektet

- I min roll har jag mycket kontakt med projektledaren. Vi stämmer av frågor, diskuterar hur vi ska hantera saker som dyker upp, och jag rapporter framfarten, så vi hörs ofta, varje eller varannan dag, säger hon.

Entreprenören ─ företaget som utför arbetet på uppdrag av Svenska kraftnät ─ kan i sin tur bestå av flera olika firmor, underentreprenörer. Både svenska och utländska. Med dessa har Lina Andersson dagliga kontakter.

- Det är viktigt att vara med från början för att det längre fram ska löpa på. För att sätta en standard från början, säger hon.

Dialog och förtroende är nyckeln

Men hon är noga med att betona att det inte handlar om att visa var skåpet ska stå. Utan mer att skapa en bra dialog och förtroende.

- Relationen med entreprenören ska vara prestigelös. Man kan tycka olika i sakfrågor, men att man kan samarbeta och jobba mot samma mål är a och o, säger hon.

Hemmakontor och fältkontor

Under senvåren har hon inte varit mycket på hemmakontoret i Jönköping. Hon har delat sin tid mellan de två projekten. Det innebär att sova borta måndag till torsdag. Vanligtvis på hotell. Sitt fältkontor har hon i en byggbarack i anslutningen till byggarbetsplatsen.

Hur får du ihop detta med ett hemmaliv?

- Jag trivs bra med det. Jag är van. Skulle det vara tvärtom, att jag alltid jobbar hemma skulle jag bli rastlös.

Men hur får du kvällarna att gå?

- Vissa kvällar blir det sent på jobbet på fältkontoret eller ute på linjen. Annars lägger jag en del tid på träning, som gym och en eller annan löptur.

Det är en manlig värld att bygga ledningar. Hur är det?

- Jag tycker att det har fungerat jättebra under alla åren. Man, gubbarna, tycker att det är kul att vi blir fler tjejer på byggena.

Bli byggledare – ett roligt jobb

Att Lina Andersson började på Svenska kraftnät och blev byggledare är slumpen. På universitet läste hon till husbyggnadsingenjör och drömde om att efter studierna få sitta i ett flashigt arkitektkontor och rita. Det var de slags arbeten hon sökte efter studierna, men även ett jobb som byggledarassistent på Svenska kraftnät, efter ett jobbtips av en bekant. På den vägen är det.

- Ja, jag verkligen gled in på det här, och det är jag väldigt glad för och jag trivs jättebra, säger hon.

Svenska kraftnät rekryterar kontinuerligt nya medarbetare inom nätutveckling och utbyggnad. Enligt Lina Andersson är det en fördel om man har en byggnads- eller ingenjörsutbildning om man ska arbeta som byggledare.

-  Men vi vänder oss även till de som har skaffat sig kunskap på annat sätt, till exempel genom att ha jobbat med att bygga ledningar. Att vara högskoleutbildad är inte ett måste. Men att komma direkt från gymnasiet utan yrkeserfarenhet kanske kan bli svårt, säger hon.