Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Den milda vintern höll nere topplasttimmen

Vinterns topplasttimme – timmen med högst elförbrukning – uppgick preliminärt till 23 600 MWh/h och inträffade kl. 17–18 den 10 december. Samtidigt var det en vinter med rekordstor vindkraftsproduktion. Resultatet blev emellanåt elpriser på bottennivåer.

– Systempriset på el i Norden – veckomedelpriserna på den nordiska spotmarknaden - har under innevarande vinter varit bland de lägsta sedan 1996.

Det berättar Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Vid ett tillfälle, söndagen den 10 februari, fick Sverige för första gången någonsin ett negativt spotpris på el. Priset på en kilowattimme på Nord pools elbörs var då minus 0,2 öre. Då svarade vindkraftsproduktionen för nära hälften av elproduktionen i Sverige en bit in på söndagsmorgonen.pontus_bilditext.jpg

I varje ögonblick, under dygnets alla timmar, året runt, upprätthåller operatörerna i Svenska kraftnäts kontrollrum balans mellan elproduktion och elförbrukning. Under normala vintrar, när temperaturen kan krypa ner rejält till tvåsiffriga minustal över hela landet, skjuter elförbrukningen i höjden. Och vill det sig riktigt illa hänger inte elproduktionen med. Då kan operatörerna tvingas att aktivera effektreserven, och skulle inte heller det tillskottet av el räcka återstår frånkoppling av elkonsumtion.

Men som Pontus de Maré konstaterar, under denna vinter var vi inte i närheten av ett sådant scenario, och det trots att Ringhals 2 stängdes i slutet av 2019.

– Nej, denna vinter har vi inte haft några problem med elkraftförsörjningen. Däremot har effekterna av volatil elproduktion märkts av mer än tidigare, säger han.

Det Pontus de Maré syftar på är bland annat Svenska kraftnäts uppdrag att i varje ögonblick upprätthålla exakt balans i elkraftssystemet mellan hur mycket el som förbrukas respektive tillförs. I teorin är det något som marknaden själv ska omhänderta, men verkligheten kräver att operatörerna i kontrollrummet hela tiden justerar upp eller ner, så att frekvensen ligger på 50 Hz, eller i dess absoluta närhet.

– Detta har vi under flera år försökt kompensera med mer automatiska regleringar och vi ser att det är något vi måste fortsätta med, säger han.

Förklaringen till detta är en kombination av å ena sidan svårigheten att planera för vindkraftsproduktion när det har blåst mer eller mindre än vad man har prognostiserat för, å andra sidan att vinden har varit väldigt volatil. Konsekvensen av detta framgår av ett diagram som Pontus de Maré visar och som redovisar antalet minuter per vecka då frekvensen är över 50,1 Hz respektive under 49,9 Hz.

– Frekvensavvikelse har över tid blivit större, vilket kräver att vi i kontrollrummet måste reglera oftare än förr i och med att andelen planerbar elproduktion minskat, säger han.

Den effektreserv som Svenska kraftnät har upphandlat och som får användas fram till och med 15 mars, behövdes aldrig tas i drift. Svenska kraftnät behövde inte ens sätta den på förkortat beredskap (2 timmar). Någon risk för effektbrist denna vinter var aldrig nära.Skärmklipp.PNG