Hoppa till huvudinnehåll

Dynamisk ledningskapacitet testas i nytt pilotprojekt i Skåne

Dynamisk ledningskapacitet, Dynamic Line Rating, testas i ett forskningsprojekt på Svenska kraftnät med syftet att effektivisera överföringskapaciteten på kritiska ledningar. Tekniken innebär att sensorer installeras på faslinorna och skickar information i realtid om ledningen faktiska kapacitet, som ofta överstiger den beräknade kapaciteten.

En luftledning dimensioneras efter vissa kriterier, där frihöjden till marken vanligtvis avgör överföringskapaciteten. Desto mer effekt som överförs desto varmare blir faslinorna och då hänger de lägre ner. Temperaturen på faslinorna påverkas också av naturliga förutsättningar som lufttemperatur, solstrålning och vind. Det gör att ledningen faktiska överföringskapacitet periodvis kan skilja sig från den beräknade kapaciteten. Dynamisk ledningskapacitet (Dynamic Line Rating) är en teknik där faktiska värden mäts via sensorer som installeras på ledningarna och erbjuder möjligheten att öka överföringen när marginalerna tillåter detta.

- Tekniken ger oss information om vilken den faktiska överföringskapaciteten är på ledningen i varje given stund, vilket ofta överstiger den beräknade kapaciteten. Kan vi få in den informationen till kontrollrummet kan vi anpassa driften efter rådande förutsättningar på enskilda ledningar och periodvis höja kapaciteten, säger Johan Nissen som är teknisk specialist på Svenska kraftnät och som leder pilotprojekten där tekniken nu testats och utvärderas.

Tekniken främjar effektiv och driftsäker elöverföring

Under större delen av tiden är marginalerna på transmissionsnätets ledningar förhållandevis stora vilket innebär att den tillgänglig överföringskapacitet kan överstiga den beräknade kapaciteten. Med dynamisk ledningskapacitet kan kraftledningarna användas mer dynamisk för en effektivare elöverföring.

- Jag brukar likna tekniken med webbkamerorna som installerats på Essingeleden, där du i realtid kan se hur trafiken är istället för att spekulera i hur det brukar vara en viss tid. Det ger oss bilden av det verkliga läget istället för det beräknade, säger Göran Ericsson forsknings- och utvecklingsansvarig på Svenska kraftnät

Tekniken är även användbar vid motsatsförhållanden, när den faktiska kapaciteten understiger den beräknade. Med informationen från sensorerna kan kapaciteten regleras ner under dessa perioder för att undvika risker för överbelastningar i nätet. I verktyget hämtas även väderdata och annan relevant information in för att skapa prognoser under dygnet som kan användas för en mer precis driftplanering. 

Uppskalat pilotprojekt på ledningar till Malmö

Sedan hösten 2018 har ett pilotprojekt genomförts på en högt belastad 220 kV-ledning i Stockholmsområdet. Projektets syfte har avgränsats till att testa teknikens funktionalitet, och resultatet har varit positivt. I ett nytt pilotprojekt ska tekniken nu installeras på ledningar som går från Söderåsen, via Barsebäck ner till station Sege utanför Malmö. Precis som i Stockholm är överföringskapaciteten till Malmö ansträngd och efterfrågan om ökade eltuttag har inte kunnat beviljas förrän de ålderstigna transmissionsnätsledningarna som försörjer regionen förnyats, vilket är beräknat till 2023. Som en kortsiktig åtgärd ska sensorer för dynamisk ledningskapacitet installeras på ledningarna för att kunna öka överföringskapaciteten när förutsättningarna finns och därigenom möjliggöra tillfälliga elabonnemang tills ledningsförnyelserna är genomförda. Som ett nästa steg i utvärderingen av tekniken ska information i detta pilotprojekt även integreras med kontrollrummets system. 

Dynamisk ledningskapacitet är ingen långsiktig lösning

Dynamisk ledningskapacitet är enbart användbar som en kortsiktig åtgärd för att tillfälligt hantera överföringsbegränsningar på dimensionerande ledningar, som i Stockholm och Malmöregionen. Tekniken ska inte betraktas som en långsiktig åtgärd för att hantera utmaningar i elsystemet eller för att öka överföringskapaciteten i tranmissionsnätet i större skala.

- Det går inte att installera sensorer på samtliga ledningar i Sverige och kontinuerligt justera driften efter alla föränderliga faktorer runt om landet. Vi behöver fortfarande utveckla transmissionsnätet på ett långsiktigt, robust och systematiserat sätt för att kunna upprätthålla driftsäkerheten i den svenska elförsörjningen, avslutar Johan Nissen, Teknisk specialist på Svenska kraftnät.