Hoppa till huvudinnehåll
Sök

IT-utveckling i fokus när energiomställningen möjliggörs

Utvecklingen av nya IT-lösningar är central när de nordiska systemoperatörerna möjliggör energiomställningen. Behovet av IT-kompetens är brett och gäller många olika roller. Pontus Romanus på Svenska kraftnät och Gunnhild Svandal Presthus på Statnett är båda data scientists med fokus på kraftsystemet. Tillsammans ingår de i ett svenskt-norskt samarbete och utvecklar nya prognosmodeller, AI-applikationer och lösningar för ökad automatisering.

De nordiska systemoperatörerna har en viktig roll i de förändringar som måste ske för att nå klimatmålen och för att skapa förutsättningar för en gemensam elmarknad. Svenska kraftnät och Statnett investerar gemensamt drygt en miljard kronor för att utveckla nya IT-lösningar som möjliggör en omfattande förändring av driften av kraftsystemet – en ny nordisk balanseringsmodell (NBM).

Nära samarbete mellan verksamheten och IT

Mitt i utvecklingsarbetet befinner sig Pontus Romanus och Gunnhild Svandal Presthus. De arbetar som data scientists på Svenska kraftnät respektive den norska motsvarigheten Statnett. En stor del av arbetet går åt till att utveckla nya beslutsstöd till kontrollrummen hos systemoperatörerna. Det är många inblandade – för att lyckas med uppdraget krävs både verksamhetsroller, som data scientists, såväl som IT-roller som data engineers. Ett nära samarbete mellan verksamheten och IT är en förutsättning.

– Att arbeta med IT-utveckling kopplat till kraftsystemet är bland det roligaste man kan göra. Vi som arbetar i gränsytan mellan IT och verksamhet får se direkt hur vårt arbete appliceras och gör skillnad, säger Pontus Romanus, data scientist på Svenska kraftnät.

Energiomställningen är central för att lösa klimatutmaningen. Att vara en del av arbetet för att nå klimatmålen och bidra till en hållbar samhällsutveckling är en viktig del av jobbet.

– Att få arbeta med att möjliggöra energiomställningen samtidigt som jag får utvecklas i min roll inom ett så komplext fysisk system som det nordiska kraftsystemet – det är unikt, säger Gunhild Svandal Presthus, data scientist på Statnett.

Svenskt–norskt samarbete för framtidens prognosmodeller

Även om de arbetar hos olika systemoperatörer, i olika länder, samarbetar de nära i utvecklingen av den nya nordiska balanseringmodellen. En del av arbetet är att möta nya behov av beslutsstöd för driftoperatörerna när systemet ska hantera en ökad andel förnybar elproduktion, förändringar i förbrukningsmönster och när handeln av el går från timupplösning till kvartsupplösning. För det krävs enorma mängder data och ännu fler smarta och robusta lösningar för automatisering och beslutsstöd, t.ex. prognoser.

– Automatiserad driftsättning av prognosmodeller är en av de viktigaste sakerna att få till. Rent krasst så hinner operatörerna inte med att hantera all information – det är vår uppgift att utveckla processer och applikationer för att minska personberoendet. Bättre prognoser ger ökad proaktivitet och behövs för att fatta rätt beslut, säger Gunnhild Svandal Presthus, data scientist på Statnett.

Gemensam programmering bygger gemensam kompetens

Det finns mycket att vinna på att samarbeta kring IT-utveckling. Ett gemensamt kunskapskapital på svensk och norsk sida ger många fördelar när olika roller ska täckas in i projekt.

– Förutom att vi jobbar med samma kodbas och programmerar tillsammans bygger vi även upp gemensam kompetens. Svenska kraftnät och Statnett kompletterar varandra. Till exempel kanske någon kan programmera ramverk medan någon annan kan master- och strukturdata bättre, eller är duktiga på att modellera. Tillsammans skapar vi en bättre resurspool än om vi skulle sitta och arbeta var för sig, säger Pontus Romanus.