Hoppa till huvudinnehåll

Kapacitetsavgifterna ökar 2020

Det svenska kraftsystemet är inne i en fas som präglas av stora förändringar, den planerbara produktionen minskar och det kommer in allt mer förnybar produktion. Prisskillnader mellan elområdena stiger, vilket leder till att kapacitetsavgifterna förväntas öka de kommande åren.

Ett pajdiagram över hur kapacitetsavgifterna till och med vecka 44 år 2020 är fördelade-
Graf: kapacitetsavgifter per snitt 2020. 

Svenska kraftnät finansieras av avgifter för att använda nätet samt avgifter från de balansansvariga. Därutöver kan finansieringen från kapacitetsavgifter öka på grund av högre inflöde.

Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan elområden – antingen vid handel mellan elområden inom Sverige eller vid handel mellan ett svensk elområde och ett elområde i ett annat land.

Därför uppstår kapacitetsavgifter

Den Svenska elmarknaden är sedan 2011 uppdelad i elområden utifrån var flaskhalsar i överföring finns inom och mellan länder. Syftet är att skapa tydliga delmarknader där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras.

Prisskillnader mellan elområden uppstår när ett område med produktionsöverskott av billigare el, på grund av begränsningar i överföringskapacitet, inte kan handla elen vidare till närliggande elområde som i sin tur därför behöver importera från annat håll eller starta upp dyrare produktion.

– Det kommer tidvis att uppstå trånga sektioner, så kallade flaskhalsar, i transmissionsnätet. Anledningen är att svåra driftsituationer emellanåt uppstår till exempel i samband med underhållsarbete, blött och blåsigt väder eller den relativt begränsade delen av tiden då transmissionsnätet belastas maximalt vilket normalt sker i samband med kallt väder, säger Mattias Jonsson, chef för Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät.

En del flaskhalsar är dock frekvent återkommande och dessa kan behöva byggas bort genom investeringar i ökad överföringskapacitet. Investeringarna utvärderas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv där kostnader och nyttor vägs mot varandra. Det är i regel inte samhällsekonomiskt lönsamt att förstärka nätet till den grad att flaskhalsar aldrig uppstår.

Flera faktorer påverkar

Den nordiska elmarknaden är tydligt väderberoende och påverkas av en mängd faktorer såsom temperatur, tillgång på vatten i vattenmagasinen, blåst, kärnkraftens tillgänglighet, tillgänglighet på överföringsförbindelser med mera.

Milt, nederbördsrikt och blåsigt väder, framförallt under 2020 års första fem månader, innebar en kombination av låg elanvändning och stor produktion av billig kraft (främst i norr för Sveriges del) vilket pressade ner elpriserna.

Även om medelpriset på el var ovanligt lågt blev prisskillnaderna mellan elområden stora. Inför sommaren förlängdes revisionsperioden för flera kärnkraftverk. Detta dels för att de låga elpriserna gjorde det olönsamt att producera el under vissa perioder, dels för att den pågående pandemin påverkade revisionstiderna.

Som vanligt förekommande under sommaren medförde planerade arbeten i nätet och varmt väder att överföringskapacitet inom Sverige och med utlandet behövde reduceras. Den lägre kärnkraftsproduktionen i kombination med minskad överföringskapacitet samt fortsatt god hydrologisk balans innebar ytterligare ökande prisskillnader under sommaren. Prisskillnaderna har främst uppstått mellan överskottsområden med stor vattenkraftproduktion och underskottsområden.

– Vi konstaterar att på grund av snabb vindkraftutbyggnad i norr och nedlagd kärnkraft i söder ökar obalansen i kraftsystemet. För att snarast utöka kapaciteten kommer vi under den kommande femårsperioden genomföra mindre åtgärder som kan utföras utan att behöva invänta utfallen hos omfattande tillståndsprocesser. Dessa åtgärder kommer ge ett kapacitetstillskott och förbättra nätets förmåga att hantera olika driftsituationer. Dock är det så att med nuvarande tillståndsprocesser för att bygga ledningar är det inte möjligt för oss att kortsiktigt skapa än mer kapacitet. Vi gör dock allt i vår makt för att påskynda även de långsiktiga ledningsinvesteringarna så att vi kan ytterligare öka kapaciteten och reducera överföringsbegränsningarna, säger Mattias Jonsson. 

Ingen ekonomisk vinning

År 2020 är ett år då inflödet av avgifter redan är rekordhögt– efter 3 kvartal är inflödet 5 188 mnkr att jämföra med 1 641 mnkr samma period 2019.

Inflödet av kapacitetsavgifter bokförs hos Svenska kraftnät som en förutbetald intäkt, det vill säga en skuld till kunderna i verksamhetsgren transmissionsnät. Det som sedan intäktsförs från kapacitetsavgifter ersätter intäkter från tranmissionsnätstariffen.

– Svenska kraftnät har ingen egen ekonomisk vinning av kapacitetsavgifterna. Under kommande år ser vi att kapacitetsförstärkande investeringar till största del kommer att finansieras av kapacitetsavgifterna vilket minskar kostnader för avskrivningar och finansiering som kommer nätkunderna till nytta, säger Peter Wigert finansdirektör på Svenska kraftnät.

EU-regelverk och nationella riktlinjer

Kapacitetsavgifterna kommer kunderna tillgodo i linje med de regelverk som gäller. EU-regelverk för internationella förbindelser och riktlinjer för de nationella, i avstämning med regulatorn Energimarknadsinspektionen.

– Det är bra att prata om dessa frågor. Det kan i vissa sammanhang uppfattas som att Svenska kraftnät tar ut extra avgifter. Men det är viktigt att poängtera att kapacitetsavgifter uppstår på grund av prisskillnader mellan elområden. Affärsverket har ingen rådighet över hur mycket el som produceras och används i de olika elområdena, säger Peter Wigert och tillägger att prisområdesskillnader är en signal till de marknadsaktörer som planerar att etablera produktion eller elintensiv verksamhet om var denna bör etableras. Kraftsystemet är ett fysiskt system med begränsningar som måste värderas.

Tillhandahålla så mycket kapacitet det går

Svenska kraftnäts ansvar är att säkerställa en stabil drift av transmissionsnätet. Kortsiktigt kan man dock, på grund av flaskhalsar, tvingas begränsa kapaciteten på överföringsförbindelser inom landet och till andra länder. Men uppdraget är att alltid tillhandahålla så mycket kapacitet det går, med en bibehållen driftsäkerhet.

– Inte heller i ett längre perspektiv har vi rådighet över var elproduktion eller elförbrukning placeras. Det förväntas i marknadsmodellen att aktörerna själva bedömer risker och möjligheter med var de placerar sin produktion. Däremot analyserar vi behov av förstärkt överföringskapacitet utifrån olika scenarier för kraftsystemets utveckling, säger Peter Wigert.

Samhällsekonomiskt lönsam utbyggnad

I Svenska kraftnäts planering ingår att prioritera utbyggnad där analyser och marknadssimuleringar visar var det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga. En av affärsverkets största investeringar genom tiderna och med hög prioritet är utbyggnadsprogrammet NordSyd - en investeringsplan på 75 miljarder.

Det höga inflödet av kapacitetsavgifter under året har lett till att affärsverket amorterat av alla lån och nu har ett överskott som är placerat hos Riksgälden.