Hoppa till huvudinnehåll
Driftchef Pontus de Maré i kontrollrummet.

Minskade marginaler i kraftsystemen

Med vintern kommer kallare dagar och elkonsumtionen ökar. Förändringarna i kraftsystemets produktionsmix innebär att prognosticerat underskott för timmen med högst förbrukning i vinter har ökat till 1 700 MW, enligt Svenska kraftnäts kraftbalansrapport för vintern 20/21.

När kölden drar in över Norden och solen knappt syns under dagen, då infaller det som i elsektorn kallas topplasttimmen. Det är den timme under vintern då elförbrukningen är som högst. Den brukar infalla på morgonen eller vid middagstid, då hushåll och industrier drar igång belysning, spisar och maskiner.  

Varje år, på försommaren, publicerar Svenska kraftnät en kraftbalansrapport om den gångna vintern med en prognos om den kommande vintern. Förra vintern var mild och elen räckte alla timmar, även den med högst förbrukning. Kommande vinter stängs ytterligare ett kärnkraftblock. Den installerade effekten från vindkraft ökar, men det väger inte upp produktionsbortfallet när det är som kallast eftersom tillgängligheten under topplasttimmen för vindkraft antas vara 9 procent, baserat på statistik.  

– Det här innebär att vi vid en normal vinter har en prognos på ett underskott i vinter på 1 700 MW, en försämring med cirka 700 MW från förra vintern. Får vi en tioårsvinter ligger prognosticerat underskott för topplasttimmen på 2 900 MW, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Grannländerna hjälps åt

Sett över hela året har Sverige ett överskott på el, men vissa timmar har vi underskott. När vi inte har tillräckligt med el i Sverige importerar vi från våra grannländer, främst de nordiska grannarna.

– Vi har under åren stärkt våra förbindelser med andra länder för att minska sårbarheten. Men i en situation där det är kallt och vindstilla i hela norra Europa så finns det inte el att importera, säger Pontus.

Inför vintern 20/21 har Danmark och Finland underskott på 1600 MW respektive 4 300 MW i sina prognoser för en tioårsvinter, medan Norge har ett överskott på 1 000 MW.

Effektreserv tillgänglig under vintern

För att möta det ökade behovet på vintern har Svenska kraftnät möjlighet att handla upp en effektreserv som finns tillgänglig under perioden 16 november till 15 mars. Effektreserven har funnits tillgänglig med olika volymer under åren, men aldrig behövts aktiveras (men har satts i beredskapsläge). I år består den av 562 MW produktion hos Karlshamnsverket.

– Vi har tidigare även haft reduktion av förbrukning med i reserven, men övergången till ny EU-förordning om den inre marknaden för el förhindrar det denna vinter, säger Pontus.

Skulle inte import och effektreserv räcka till – och om inte stigande elpriser lett till att industrier eller stora förbrukare självmant minskat eller stängt ned sin elkonsumtion - har Svenska kraftnät ytterligare en åtgärd att ta till för att säkra kraftsystemet.

–  Finns det inte produktion att handla eller importera, då kan vi stänga av elen i en del av systemet. Det kallas manuell frånkoppling och har aldrig behövts göras, säger Pontus.

Frånkopplingen görs för att hindra hela systemet från att gå ner.

– Vårt ansvar är att säkerställa elförsörjningen. Genom att koppla bort vissa delar kan vi fortsätta upprätthålla stabiliteten i systemet tills situationen har förbättrats och elen kan återställas på ett säkert och kontrollerat sätt i alla delar, säger Pontus.

Åtgärder på marknaden och i nätet

Pontus betonar att vårt kraftsystem är robust, men att de minskade marginalerna gör att risken för den här typen av situationer ökar, och inte bara på vintern.

– De senaste veckorna har National Grid, motsvarigheten till Svenska kraftnät i Storbritannien, gått ut flera gånger till allmänheten och varnat för effektbrist i systemet, beroende på låg tillgång på förnybar el kombinerat med underhållsstopp i kraftverk, säger Pontus.

Det är tydligt att effektmarginalerna har minskat i Nordeuropa senaste åren i och med tillskottet av den volatila elproduktionen. Till följd av det har vi en del dagar haft effektöverskott med negativa elpriser, medan det kort därefter kan vara väldigt små effektmarginaler.

I mitten av september upplevde flera västeuropeiska länder ett ansträngt läge i och med höga temperaturer (mer luftkonditionering än prognosticerat), flera anläggningar otillgängliga på grund av underhåll kombinerat med låg vindkraftsproduktion. Detta spred sig bland annat till Danmark där man var nära effektbrist.

– En liknande utveckling som i Storbritannien kan på sikt även ske här. Svenska kraftnät kan inte påverka produktionen av el, men har i uppdrag, och arbetar intensivt med, att utveckla marknaden för stödtjänster för att få in fler aktörer. Det finns ett ökat intresse från leverantörer av förbrukningsflexibilitet, det vill säga att användare drar ner på sin förbrukning vid behov, säger Pontus.

Andra åtgärder från Svenska kraftnät är exempelvis stora investeringar i förstärkning av nätet för att säkerställa att elen som produceras kan transporteras till elintensiva regioner.