Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Det komplexa kraftsystemet

Allt som behövs för att producera och överföra el till näten och elanvändarna, ingår i det som kallas Sveriges kraftsystem. Ett intressant men komplext system att förstå. Här berättar tre av Svenska kraftnäts experter om kraftsystemet utifrån sitt perspektiv.

Ulf Moberg är teknisk direktör på Svenska kraftnät och en av de personer som ytterst ansvarar för kraftnätets tekniska förutsättningar. Som han själv beskriver, har hans jobb på senare år allt mer handlat om att skapa förståelse för kraftsystemförändringar.

- Det pratas ofta om att man vill ha ett lika robust kraftsystem som tidigare – men det är inte riktigt så idag. Vi befinner oss i en utmanande tid för Bild på Ulf Moberg.kraftsystemet; samtidigt som elberoendet ökar pågår utvecklingen mot mer väderberoende oplanerbar elproduktion och minskade marginaler, säger Ulf Moberg.

Men vi tar det från början.

Sverige har ett av världens äldsta kraftsystem. Vi var först i världen med att etablera 400 kV-ledningar i början av 1950-talet, men mycket har hänt med tekniken sedan dess. Just nu pågår ett enormt arbete med att anpassa systemet till den ökande elektrifieringen av samhället och övergången till allt mer förnybar el.

Lokal-, region och transmissionsnät – vad är skillnaden?

Svenska kraftnät ansvarar för transmissionsnätet, vilket nästan uteslutande består av växelströmsledningar med hög spänning på nivån 400 och 220 kilovolt (kV).  Det finns även andra ledningar i kraftsystemet med lägre spänning som förvaltas av lokal- och regionnätsägarna.

-  Med hög spänning kan större mängder el transporteras på ledningen, samtidigt som överföringsförlusterna procentuellt blir lägre, förklarar Armin Taheri, ställverksingenjör på Svenska kraftnät.

Utan ställverk ingen el

För att ansluta elproduktion till transmissionsnätet finns ställverk som driftsäkert fördelar, bryter och slår på ström beroende på behov. Utan Bild på Armin Taheri.ställverken – ingen el i näten.

- De vanligaste ställverken i Sverige är så kallade luftisolerade ställverk. I jämförelse med gasisolerade ställverk blir de till ytan väldigt stora, eftersom avstånden mellan spänningsförande delar behöver vara större för att säkerställa fungerande drift och personsäkerhet, berättar Armin Taheri. 

Ett luftisolerat ställverk kan bli så stor som sju hektar, motsvarande 20 fotbollsplaner, som till exempel stationen i Midskog, Ragunda, i Jämtland. Då inkluderas förvisso både ett 400 kV och 220 kV-ställverk i stationen.

Många tillstånd – en långdragen process

Men för att över huvud taget få bygga en ny kraftledning eller ny station krävs tillstånd. Svenska kraftnät behöver en rad sådana för att få göra anspråk på och intrång i skog, mark och bebyggelse. Det vet Matilda Björkheden, tillståndsansvarig på Svenska kraftnät, allt om.

- Det tar lång tid att planera för och bygga en kraftledning – det är en komplex process som kan ta upp mot 10-12 år. Det beror bland annat på att vi lägger ned mycket tid och kraft på att utreda den bästa sträckningen för ledningen. Vi måste också söka tillstånd, för en längre ledning kan det krävas flera hundra olika tillstånd, berättar Matilda Björkheden. Bild på Matilda Björkheden.

Matilda Björkhedens roll är att ta fram en lednings slutliga placering och utformning, se till att ledningen medför ett så litet intrång som möjligt för människa och miljö – och att ordna alla nödvändiga tillstånd som krävs. Samråd är också en viktig del i hennes roll. Det är då myndigheter, markägare, intresseorganisationer, allmänhet och andra intressenter ges möjlighet att komma med synpunkter på Svenska kraftnäts förslag till nya ledningar och stationer. 

Kapacitet och effekt

Ökad elektrifiering och nya förbrukningsmönster har bidragit till en snabbt ökad efterfrågan av el i flera delar av samhället. På senare tid har allt fler elintensiva industrier i Sverige velat ansluta sig till näten. På grund av kapacitetsbrist, det vill säga att nätet inte räcker till, får de vänta.

- Ofta beror kapacitetsbristen på en lokal effektbrist orsakat av att samhället lägger ned lokal effektproduktion, vilket leder till att effekten måste överföras via transmissionsnätet istället. Det är dock inte möjligt att ha ett nät på plats i förväg för att möta sådana förändringar i kraftsystemet, säger Ulf Moberg, teknisk direktör.  

Matilda Björkheden sammanfattar att det är både spännande och utmanande att arbeta med kraftsystemet och att möjliggöra den ökade elektrifieringen av Sverige.

- Tillsammans bidrar vi till att göra samhällsutvecklingen hållbar genom att vara med och planera och bygga framtidens transmissionsnät.

Lär dig mer om det komplexa kraftsystemet

Denna artikel är den första delen i en serie artiklar under samlingsrubriken ”Det komplexa kraftsystemet”.

Växelström och likström

Sveriges transmissionsnät består nästan uteslutande av växelströmsledningar med hög spänning: tre fjärdedelar är 400 kV och en fjärdedel är 220 kV. Nya ledningar byggs oftast med 400 kV-teknik för växelström och är den dominerade tekniken i världen.

Det är det effektivaste sättet att överföra el och är idag en etablerad internationell standard. I dag används likström i förbindelser där syftet är att överföra el på långa avstånd mellan två punkter i ett kraftsystem, för att knyta ihop olika kraftsystem (till exempel två växelströmssystem som inte är synkrona med varandra) samt att möjliggöra överföring i sjökablar på längre avstånd.

Läs mer om nätteknik

Kort om kraftsystemet

Kort beskrivet består det svenska kraftsystemet av:

  • Produktionsanläggningarna – kärnkraftverk, vindkraftverk, vattenkraftverk och värmeverk.

  • Överföringssystemet – transmissionsnätet, regionnäten och lokalnäten.

17.000 kilometer

Det svenska transmissionsnätet består av

  • 17.000 kilometer kraftledningar

  • Fler än 200 transformator- och kopplingsstationer samt

  • Utlandsförbindelser med både växel- och likström

Visste du att…

Kraftsystemet är dimensionerat efter det så kallade N-1-kriteriet, vilket enkelt beskrivet betyder att transmissionsnätet ska klara av att en godtycklig komponent faller bort utan att leveransen av el påverkas.