Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hoppa till huvudinnehåll

Nätkoderna sätter gemensamma spelregler

Det europeiska regelverk som omgärdar kraftsystemet sätter gemensamma spelregler för EU:s medlemsstater och är en förutsättning för att möjliggöra energiomställningen i Europa. Hos Svenska kraftnät pågår arbetet kontinuerligt med att anpassa verksamheten efter kraven men också med att återkoppla och ge input till utformning av kommande regler och riktlinjer.

Svenska kraftnät utvecklas ständigt och en stor del av arbetet är kopplat till den europeiska lagstiftningen och de krav som kommer ur den, ofta benämnda som ”nätkoderna”. De gemensamma spelreglerna är en förutsättning för arbetet med en gemensam europeisk elmarknad. Policyanalytiker Hanna Brolinson har ansvar för den implementeringsprocess som pågår på Svenska kraftnät till följd av kraven i det europeiska regelverket.

– Vi arbetar på flera plan med att anpassa och utveckla verksamheten, bland annat genom ökad automatisering och digitalisering av arbetsprocesser, formalisering av samverkan med aktörer på marknaden, nya gemensamma organisatoriska strukturer och en ökad harmonisering av metoder, säger Hanna Brolinson.

Hanna Brolinson250px.jpg

Flera nätkoder kräver att gemensamma metodförslag utarbetas av de systemansvariga för elöverföringssystem i Europa. Vissa metoder är föreslagna gemensamt av alla systemansvariga, andra metodförslag har utarbetats i samverkan mellan systemansvariga i respektive kapacitetsberäkningsregion. Vissa metodförslag är Svenska kraftnät själv ansvarig för.

– Kapacitetsberäkning och avräkning är exempel på två av de områden där de europeiska systemoperatörerna tillsammans tagit fram nya gemensamma metoder, säger Hanna Brolinson.

En gemensam europeisk elmarknad

För att öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar elförsörjning och stärka konkurrensen på elmarknaden till nytta för Europas elkunder pågår arbetet med en gemensam europeisk elmarknad. Den europeiska elmarknaden ska skapa förutsättningar för att på ett harmoniserat sätt handla med energi inom unionen. Det innebär en mer sammanlänkad infrastruktur för elöverföring, ökad handel över gränserna, produktionskapacitet som delas på europeisk nivå och ett överföringssystem som drivs med hänsyn till regionala och gränsöverskridande aspekter.

Arbetet för den gemensamma inre elmarknaden har resulterat i flera lagstiftningspaket. Genom det tredje inre marknadspaketet som beslutades 2009 fick EU-kommissionen mandat att utfärda förordningar i form av nätföreskrifter och riktlinjer, ibland kallade ”nätkoder”. Förordningarna beskriver hur de övergripande lagkraven ska konkretiseras och genomföras inom områdena anslutning, drift och marknad. Det fjärde inre marknadspaketet, som kom 2019, kompletterar och ersätter till viss del det tredje paketet. Det är en del av det större ren energi-paketet som är ett betydande steg i riktning mot EU:s vision om en gemensam energiunion.

Utveckling och anpassning av verksamheten

Nätkoderna ur det tredje marknadspaketet trädde i kraft mellan 2015 och 2017 och arbetet med implementeringen pågår såväl i Sverige som i resten av Europa. Hanna Brolinson ansvarar för löpande analyser av befintligt läge jämfört med önskat läge och åtgärdsbehov på Svenska kraftnät. På Svenska kraftnät finns också ett tiotal personer som arbetar med att koordinera nätkoderna.

– De olika koordinatorerna fungerar som processledare och experter inom lagstiftningen och stöttar organisationen med kvalitetssäkring, säger Hanna.

Den befintliga lagstiftningen revideras och kompletteras med nya EU-förordningar, bland annat om cybersäkerhet och förbrukningsflexibilitet. Svenska kraftnät sitter med i flera arbetsgrupper, projekt och styrgrupper på europeisk nivå för att bland annat vara med och utforma kommande regler och riktlinjer.

Systemdrifttillstånden utgör ramar för driftsäkerheten

Systemdrifttillstånden är ett tydligt exempel där Svenska kraftnät håller på att anpassa verksamheten efter den nya lagstiftningen. Systemdrifttillstånden syftar till att hålla systemet driftsäkert och består av fem definierade tillstånd - normaldrifttillstånd, skärpt drifttillstånd, nöddrifttillstånd, nätsammanbrott och återuppbyggnadstillstånd. Tillstånden utgör ramar för driftsäkerheten och styr vilka åtgärder som den systemansvariga kan utnyttja för att hålla kvar systemet inom normaldrifttillstånd.

– Som systemansvarig i Sverige är Svenska kraftnät skyldig att övervaka drifttillstånden och rapportera dem till det europeiska nätverket av systemansvariga för elöverföringssystem, ENTSO-E, och i vissa fall även till Energimarknadsinspektionen, säger Hanna Brolinson.

Mer information om vårt arbete med systemdrifttillstånden finns här.