Ny vägledning för energieffektivare transformatorer
Att minska energiförluster i elnätet är en viktig fråga för både ekonomi, samhälle och klimat. Nu finns en ny vägledning från Svenska kraftnät där Niclas Schönborg och Thomas Fogelberg undersökt hur krafttransformatorer och shuntreaktorer ska optimeras i förhållande till inköpskostnad och energiförluster. Följs deras rekommendationer minskar energiförlusterna påtagligt och kan på samhällsnivå ge stora miljö- och energivinster.
I rapporten "Krafttransformatorer och shuntreaktorer – förslag på förlustvärdering för Svenska kraftnät" ges vägledning om hur man bör värdera energiförluster för att få en rätt avvägning i hur mycket material man ska stoppa in i transformatorer eller shuntreaktorer. Rapporten innehåller verktyg och förslag till bedömning och riktar sig framför allt till de som upphandlar, men även tillverkarna.
– Transformatorer och shuntreaktorer är inga färdiga varor som vi köper från hyllan. Vi och andra nätägare och elproducenter specificerar från gång till gång vad vi vill ha, säger Niclas Schönborg, teknisk specialist på krafttransformatorer och shuntreaktorer vid Svenska kraftnät.
Inköpare har försökt väga in inköpskostnader mot energiförluster, men det har inte funnits tillförlitliga beräkningsmodeller. Enligt Niclas Schönborg har det byggt på ganska godtyckliga beräkningar. Man har vetat att en dyr transformator som därmed innehåller mycket material ger lägre energiförluster. Och att en billig innehåller lite material och ger därför större energiförluster.
– Och stoppar man in alldeles för mycket material blir den onödigt dyr, och man får aldrig tillbaka pengarna under transformatorns eller shuntreaktorns livstid, säger Niclas Schönborg.
Minskade energiförluster
För Svenska kraftnät finns det stora vinster att göra om nya krafttransformatorer och shuntreaktorer optimeras enligt den framtagna beräkningsmodellen. De blir mer robusta och tekniskt tillförlitliga vilket leder till längre livslängd. Och med minskade energiförluster – så kallade stamnätsförluster – följer minskade volymer att handla upp för att kompensera för förlusterna. Detta får i sin tur positiva effekter på alla elförbrukare i landet då denna kostnad belastar alla på något sätt via energiavgifter.
Positiva energi- och miljöeffekter
Men frågan har större bäring än så. På samhällsnivå skulle en optimering ge positiva energi- och miljöeffekter, berättar Niclas Schönborg. I rapporten har författarna räknat på hur stora miljö- och energivinsterna blir om man årligen byter ut de krafttransformatorer och shuntreaktorer som når sin livslängd till högeffektiva, enligt deras beräkningsmodell. Energiförlusterna skulle sänkas med cirka 18 000 MWh årligen, vilket motsvarar elförbrukning hos cirka 1 000 villor eller 5 000 lägenheter. Om lika många uppnår sin livslängd året därpå minskar energiförluster med motsvarande dubbla antalet villor och lägenheter. Och så vidare.
Minskade koldioxidutsläpp
I ett större perspektiv, globalt, skulle ett successivt utbyte till högeffektiva krafttransformatorer få betydelse för klimatfrågan i stort. Enlig Niclas Schönborg är beräkningsmodellen lika tillämplig vid inköp av krafttransformatorer över hela världen, som i Sverige. Och skulle alla världens krafttransformatorer som uppnår sin livslängd bytas ut mot högeffektiva skulle koldioxidutsläppen minska påtagligt.
– Uppskattningar pekar nämligen på att cirka tre fjärdedelar av världens elproduktion kommer från fossila anläggningar. Energieffektiviseringen med medföljande minskade koldioxidutsläpp skulle bli påtagliga om uttjänta transformatorer ersätts med högeffektiva, säger Niclas Schönberg.
Rapport
Krafttransformatorer och shuntreaktorer - förslag på förlustvärdering för Svenska kraftnät (.pdf) Öppnas i nytt fönster av Niclas Schönborg och Thomas Fogelberg (pdf 1 598 kB, öppnas i nytt fönster)
Tre frågor till Ulf Moberg, teknisk direktör, Svenska kraftnät
Varför har dessa beräkningsmodeller tagits fram först nu?
”Vår insikt kring detta har ökat successivt, bland annat därför att krafttransformatorerna har blivit större och tyngre, och därmed dyrare i materialkostnad. Men framför allt har miljöfrågorna fått en mycket större betydelse. Energiförlusterna i vårt nät är det som har enskilt störst miljöpåverkan i vår verksamhet.”
Varför har inte tillverkarna av krafttransformatorer och shuntreaktorer gått i bräschen för detta?
”Deras kunder, vi och andra nätägare och elproducenter, har haft fokus på investeringskostnaderna. Då har det inte varit intressant för tillverkarna att blåsa upp materielkostnaderna. De har hellre velat erbjuda konkurrenskraftiga priser.”
Vad är viktigaste i rapporten?
”Den ger oss möjlighet att ta hänsyn till förlusterna i större utsträckning när vi upphandlar krafttransformatorer och shuntreaktorer till vårt kraftsystem., Och jag tror också att den kan påverka leverantörernas, tillverkarnas inställning på lång sikt.”
De liknar varandra till det yttre. Men de har helt olika funktion. Krafttransformatorer har till uppgift att binda ihop två elsystem med olika spänningsnivåer, till exempel 220 kV med 400 kV. Man brukar likna dem vid en växellåda.
Shuntreaktorer reglerar spänningen och har till uppgift att konsumera reaktiv effekt, vilket behövs för att hålla en jämn spänning i nätet när belastningen varierar. Till exempel, under natten när det är en relativ låg elförbrukning ökar spänningen. Då får shuntreaktorn jobba.
Författarna uppskattar att det finns cirka 500 krafttransformatorer och shuntreaktorer anslutna mot 400 kV och 220 kV. Antalet regionnätsanslutna krafttransformatorer uppgår till cirka 1 700.
Ett 70-tal krafttransformatorer är i Svenska kraftnäts ägo. De tillhör de större modellerna och väger upp till 500 ton. Antalet shuntreaktorer är mycket färre, drygt ett 50-tal.
Tre olika slags energiförluster som beror på värmeutveckling
Tomgångsförluster: förluster som utvecklas hela tiden oavsett om man kör ström eller inte.
Belastningsförluster: ökar i takt med ökad ström.
Kylförluster: uppkommer när temperaturen på transformatorn eller shuntreatorn ska hållas ner.