Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Driftchef Pontus de Maré

Ökad variation i tillgänglig effekt i vinter

Till advent kom kylan till stora delar av Sverige. Kallare väder innebär ökad elkonsumtion och för timmen med högst förbrukning bedömer Svenska kraftnät att det kommer vara ett underskott på 1 600 MW vintern 21/22, om vi får en normalvinter. Ökad andel oplanerbar elproduktion innebär att det blir större variationer i tillgänglig effekt.

Timmen då elförbrukningen är som högst under vintern brukar kallas för topplasttimmen. Den inträffar oftast en kall morgon då hushåll och industrier samtidigt drar igång kaffebryggare, spisar och tunga maskiner. Förra vintern inträffade topplasttimmen den 12 februari kl. 8–9 då den svenska elförbrukningen uppgick till 25 500 MWh/h.

– Vi ser att utgångsläget inför kommande vinter liknar det som vi hade förra vintern. Sverige bedöms ha ett importbehov under topplasttimmen på 1 600 MW vid en normalvinter och 2 800 MW vid en tioårsvinter. Denna bedömning presenterade vi i vår Kraftbalansrapport* i somras, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Ökad efterfrågan och minskad tillgång innebär högre elpriser. Under hösten har elpriserna varierat kraftigt och prisskillnaderna mellan olika delar av landet har tidvis varit stora. Pontus de Maré menar att det finns flera orsaker till att elpriserna kan bli ännu högre under vintern.

– I grunden är rådande prisnivå en konsekvens av de mycket höga gaspriserna på kontinenten, ökad efterfrågan till följd av ”återstarten” av ekonomin efter pandemin samt bitvis låg vindkraftsproduktion i Europa. Vi har också haft reducerad produktion i våra vattenkraftverk under veckan. Vi har nu cirka 1000 MW lägre överföringskapacitet från förbindelsen NO1 i Norge jämfört med drygt en vecka sen och det är ett exempel på att det kan komma situationer där vår importförmåga är reducerad, vilket höjer priserna. Vi är också beroende av att den produktion som finns är tillgänglig. Skulle den bränsleskada som finns på Oskarshamn 3 bli värre och blocket behöver ställas av tappar vi 1 450 MW elproduktion i södra Sverige, vilket i sin tur påverkar kapaciteterna i snitt 2 och snitt 4 till det lägre, säger Pontus de Maré.  

Information på Nordpool om Oskarshamn 3 Öppnas i nytt fönster

Samarbete med övriga stamnätsoperatörer alltid centralt 

Sett över hela året har Sverige ett överskott på el. Men vid ansträngda effektsituationer kan vi behöva importera från våra grannländer.

– Vi har ett flertal förbindelser med god överföringskapacitet med våra grannländer i Norden och runt Östersjön. Vi pekar i vår Kraftbalansrapport på att det kan bli svårt att importera vid ett underskott om vädret, vind och temperatur, är liknande i grannländerna, säger Pontus de Maré.

I Svenska kraftnäts kraftbalansrapport beskrivs hur förutsättningarna har förändrats de senaste åren i och med en ändrad produktionsmix.

– I Sverige och andra närliggande länder ökar mängden väderberoende kraft. Den större andelen vindkraft kan leda till att flera länder har ont om effekt samtidigt. Variationerna i tillgänglig elproduktion blir större och vi får svårare att prognosticera systemets obalanser, säger Pontus.

Det kan också finnas nätbegränsningar som gör att Sverige inte kan få importera eller kan överföra el inom Sverige.

Effektreserven finns tillgänglig

Om det skulle uppstå en situation där det inte finns tillräckligt med bud på elmarknaden och ingen möjlighet att importera, då har Svenska kraftnät möjlighet att använda effektreserven. Effektreserven är upphandlad för att möta det ökande behovet på vintern och har funnits tillgänglig under åren, men inte behövts aktiveras, även om den har satt i beredskapsläge ett par gånger.

– Under den gångna vintern sattes effektreserven i förhöjd beredskap sju gånger och vid ytterligare tre tillfällen beordrades den till minimikörning. Detta tyder på att vi hade flertalet ansträngda effektsituationer under förra vintern, säger Pontus.

I år består effektreserven av 562 MW produktion hos Karlshamnsverket. Den finns tillgänglig från den 16 november till den 15 mars.

Säker elförsörjning

Skulle inte heller effektreserven räcka och de stigande elpriserna inte lett till att industrier och andra stora förbrukare självmant minskat sin konsumtion – då kan Svenska kraftnät ta till ytterligare en åtgärd.

– Vi kan, som sista åtgärd, stänga av elen i en del av systemet. Det kallas manuell frånkoppling och vi har aldrig behövt göra det. Men skulle det bli nödvändigt är det en åtgärd för att hindra hela systemet från att gå ner. Vårt ansvar är att säkerställa elförsörjningen. Genom att koppla bort vissa delar kan stabiliteten upprätthållas i hela systemet tills situationen har förbättras och vi kan återställa elen, säger Pontus.

Han betonar att Sverige har ett robust kraftsystem, men pekar på att det sker snabba förändringar i kraftsystemet som påverkar flöden och priser.

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2021/2022

Svenska kraftnäts publicerar varje år en kraftbalansrapport. I den presenteras analyser av den gångna vintern och en prognos om den kommande vintern.

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2021/2022 Öppnas i nytt fönster