Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Svenska kraftnät optimerar tillgänglig kapacitet i transmissionsnätet

Svenska kraftnät har sjösatt ett flertal åtgärder för att på kort sikt öka tillgänglig handelskapacitet med bevarande av systemstablitet. Bland annan byts begränsande apparater ut, systemvärn projekteras, utökad mothandel undersöks och en ny modell för handel introduceras.

Nya elflöden i öst-västlig riktning i mellersta Sverige har påverkat överföringskapacitet som är tillgänglig för handel, läs mer i tidigare publicerad nyhet. Öppnas i nytt fönster Framför allt har den driftsäkra kapaciteten minskat för utlandsförbindelser till och från SE3, samt inom landet i snitt 2 och 4. Detta har fått stor marknadspåverkan och bidragit till tidvis stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige.

De omfattande investeringsbeslut och planer som Svenska kraftnät har presenterat – på sammanlagt cirka 100 miljarder under kommande tioårsperiod – för att bygga bort dessa begränsningar får inte effekt förrän om många år. Från att beslut tas om att bygga en ny ledning till att den kan tas i drift tar det mellan 12 och 14 år i dag.

Svenska kraftnät har därför initierat ett brett arbete för att korta ledtiderna med syfte att halvera dem. För att på kort sikt öka tillgänglig handelskapacitet med bevarande av systemstablitet och driftsäkerhet pågår ett omfattande program där flera åtgärder genomförs, planeras och analyseras.

– Det finns en anledning till att handelskapaciteten begränsas. Oftast handlar det om risk för termiska överlaster i utrustningen, det vill säga att saker kan gå sönder. Vi har därför ett pågående arbete med att byta ut den begränsande utrustningen, säger Anna Guldbrand, systemansvars-specialist, Svenska kraftnät.

Begränsande utrustning

Svenska kraftnät har börjat byta ut sådan utrustning som är begränsande för överföringen. I ett första skede har myndigheten fokuserat på de enklaste åtgärderna först som går snabbt att byta ut. För även om själva bytet är relativt lätt kräver det att det går att planera in avbrott på ledningar och att den nya utrustningen finns tillgänglig.

– I bland annat Mälardalen har begränsande apparater bytts ut och strömtransformatorer omkopplats. Dessa apparatbyten har gett några 100 MW i ökad kapacitet för flera olika förbindelser till och från SE3, säger Anna Guldbrand.

Spänningshållande utrustning

I nästa steg har man tittat på begränsande utrustning som tar längre tid att byta. Det handlar framför allt om olika spänningshållande utrustning.

Det måsta utredas på ett annat sätt och planeras för. Dessa åtgärder är planerade att genomföras under perioden 2022-2028.

– Under denna period kommer överföringskapacitet kopplade till dessa åtgärder att öka successivt. Och när allt är klart rör det sig om en ökad kapacitet på cirka 800 MW över snitt 2, i mellersta Sverige, säger Anna Guldbrand.

Utöver dessa apparatbyten undersöker Svenska kraftnät bland annat hur man kan utnyttja systemvärn i större utsträckning än idag.

Systemvärn

Systemvärn är en automatisk systemskyddsutrustning för kraftsystemet.

Systemvärn kan till exempel användas för att begränsa konsekvenserna vid fel genom att frånkoppla produktion för att kompensera den felaktiga komponenten och att inte överlaster uppstår.

Systemvärn kan också användas till att öka överföringsförmågan på överföringsnätet utan att samtidigt öka risken för försämrad driftsäkerhet.

Källa: Entso-E

En utredning är i slutfasen för att se hur införande av systemvärn på två olika utlandsförbindelser kan minska överlaster efter fel vid öst-västligt flöde, och därmed möjliggöra större handelskapaciteter. Dessa systemvärn ska vara i drift inom högst ett år.

En fjärde åtgärd som Svenska kraftnät redan idag använder är mothandel. Mothandel innebär att flödet av el styrs om, eller begränsas, genom att ned- eller uppreglera produktion via handel. Enligt Anna Guldbrand undersöker Svenska kraftnät hur mothandeln kan öka. För en ökad mothandel behövs säkrade mothandelsresurser, och att de är rätt lokaliserade geografiskt. För att avlasta problemen med öst-västligt flöde, måste mothandelsresurser säkras utanför Sveriges gränser vilket i sin tur kräver nordisk koordinering.

Tillgängliga nätkapaciteter

En femte åtgärd som ska leda till högre överföringskapaciteter handlar om hur marknaden får del av tillgängliga kapaciteter. Idag beslutar Svenska kraftnät om tillgängliga nätkapaciteter innan handelsutfallet, vilket gör att kapaciteterna bestäms utifrån flera möjliga utfall. Det vill säga, de kapaciteter som lämnas till marknaden måste vara driftsäkra sett till ett antal olika scenarier som bedöms sannolika.

– Därmed kan man inte optimera för varje förbindelse utan man måste sätta kapaciteter som klarar flera olika utfall. I dag kan det visa sig att det finns marginaler, efter handelsutfallet. Då ökar vi kapaciteterna på intradag-handeln, säger Anna Guldbrand.

En ny beräkningsmodell är framtagen för att möjliggöra att mer kapacitet tillgängliggörs till marknaden med bibehållen driftsäkerhet. Modellen heter Flowbased och ska under en period köras parallellt med nuvarande beräkningsmodell för att säkerhetsställa en smidig övergång. Detta görs på nordisk nivå och helt i drift är Flowbased tidigast om ett år, uppskattar Anna Guldbrand.

Nya tekniker

På listan av åtgärder för att öka tillgänglig kapacitet i ledningarna undersöker Svenska kraftnät även hur nya tekniker kan bidra. Anna Guldbrand nämner pilotprojekt med till exempel energilager. Det kan på sikt visa sig ha stor potential, enligt henne.

En översyn av möjliga omprioriteringar i investerings- och underhållsverksamheten pågår också med syfte att snabbare öka kapaciteten. Detta kan leda till att planerade långsiktiga nätinvesteringar behöver planeras om för att kunna prioritera kapacitetshöjande åtgärder i detta program.

Summaallokering i transmissionsnätet

Och just i dagarna har Svenska kraftnät lämnat in en ansökan om summaallokering i transmissionsnätet som binder samman SE3, DK1 och NO1. Alltså västra Sverige med Danmark och Norge.

– Med en sådan lösning kan den tillgängliga driftsäkra överföringskapaciteten mellan de tre elområdena öka med uppåt 1 000 MW under vissa betingelser, säger Anna Guldbrand.

Förenklat handlar det enligt henne om att utnyttja den kapacitet som uppstår när flöden mellan SE3 och DK1 respektive NO1 går åt olika håll. Ett exempel kan vara att det blåser mycket och att vindkraftsproduktionen ger ett överskott i Danmark, det kan då flöda till SE3 samtidigt som stora flöden går till NO1, som då sparar på vattenkraften. Därigenom utnyttjas produktionen och transmissionsnäten i tre nordiska länderna bättre.

Läs mer om summaallokering under Utveckling av kraftsystemet

Svenska kraftnät har beslutat om eller planerar för mycket stora och omfattande investeringar transmissionsnätet men också i utvecklingsprojekt som till största delen utgörs av IT-projekt och som främst drivs av förändringar inom balanseringen och anpassning av verksamheten till nya europeiska regelverket. Under perioden 2022–2031 bedöms investeringarna uppgå till mellan cirka 6 och 12 miljarder kronor per år eller totalt till cirka 100 miljarder.

Investeringarna i transmissionsnätet är en kombination av ny- och reinvesteringar. Det innebär dels att cirka 800 km nya ledningar och cirka 25 nya stationer byggs, dels att 1 700 km ledningar och cirka 45 stationer förnyas.