Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Förslag om luftledning framför kabel får tummen upp

Växelströmsledningar som är avsedda för en spänning om 130 kV eller högre ska ha som utgångspunkt att byggas som luftledning. Och byggande och underhåll av starkströmsledningar med linjekoncession ska undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd.

Det är några av förslagen i klimaträttsutredningens slutbetänkande som överlämnades till regeringen i förra veckan.

– 2045 skall Sverige nå sitt klimatmål om nettonollutsläpp. Det ställer stora krav på samhällets förmåga att accelerera elektrifieringen och den gröna omställningen. Vi behöver både bygga ut produktionskapaciteten med ny produktion, på nya platser och samtidigt förnya och bygga ut näten för att öka överföringskapaciteten, säger Katarina Larsson, avdelningschef Samhällsbyggnad.

Svenska kraftnät har identifierat och beslutat om investeringsbehov för perioden 2020-2040 på 5 900 km stamnät och 200 stationer. Det kan jämföras med utbyggnadstakten på 600 km under perioden 2000-2020.

– I dag tar det mellan 12-16 år att planera för och bygga en transmissionsnätsledning och det är uppenbart att dessa ledtider behöver förkortas avsevärt. De komplicerade och i tid utdragna tillståndsprocesserna är en stor del av förklaringen till de långa ledtiderna, säger Katarina Larsson.

Koncenssionsanökningar

Ett annat sätt att se på utmaningen är antalet koncessionsansökningar. Mellan åren 2016-2021 har Svenska kraftnät lämnat in 12 ansökningar om linjekoncession till Elmarknadsinspektionen, Ei, det vill säga i snitt 2 koncessionsansökningar per år. Mellan åren 2022-2027 planeras 39 ansökningar om linjekoncession, det vill säga 6,5 koncessioner per år.

– Mot denna bakgrund är det mycket välkommet med en så omfattande och väl genomarbetad utredning som bland annat belyser förutsättningarna för utbyggnaden av elnät. Utredningen presenterar flera förslag som, om de genomförs, kommer få stor betydelse för det pågående effektiviseringsarbetet, säger Katarina Larsson.

Övergripande kommentarer till utredningens förslag

Svenska kraftnät hade gärna sett att en avvägningsregel infördes i miljöbalken för att stärka möjligheterna att väga in en verksamhets klimatnytta, men utredningen konstaterar att det finns ett begränsat rättsligt utrymme för att göra detta. Svenska kraftnät är därför positiv till utredningens förslag om platsvalsregel i 2 kap. 6 § miljöbalken klimatanpassas så att det även ska beaktas att ändamålet med verksamheten eller åtgärden ska kunna uppnås med minsta klimatpåverkan eller största bidrag till att minimera klimatförändringar när en plats ska väljas. Avsikten med att klimatanpassa platsvalsregeln är, enligt utredningen, ”att utnyttja det begränsade rättsliga utrymme som finns för att avväga till förmån för klimatet, vilket i vissa fall kan leda till att en plats anses lämplig av hänsyn till klimatet som annars inte hade ansetts lämplig”.

Det förslag i utredningen som bedöms få störst positiv påverkan på Svenska kraftnäts verksamhet är utredningens förslag att det införs en övergripande bestämmelse i ellagen om ”vilka aspekter som särskilt ska beaktas vid valet mellan luftledning och kabel”. Det ska, enligt utredningens förslag, också skapas ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter med kriterier för val av teknik mellan luftledning och kabel för ledningar som kräver nätkoncession för linje. Sådana kriterier bedöms avgörande för att förslaget ska uppnå syftet att bidra till kortare ledtider. Svenska kraftnät ser mycket positivt på att utredningen föreslår att föreskrifterna ska ange att växelströmsledningar som är avsedda för en spänning om 130 kV eller högre som utgångspunkt ska byggas som luftledning.

Svenska kraftnät bedömer vidare att flera av de förslag som anges i ”Elnät i planering” kommer få positiva effekter för Svenska kraftnäts möjlighet att effektivisera sitt arbete och korta ledtiderna.

Särskilt betydelsefullt är att utredningen bedömer att utpekande av de mark- eller vattenområden som är av riksintresse för energidistribution ska prioriteras av Energimyndigheten. Utredningen föreslår också att Boverket ska ges ett uppdrag att se över vägledningen kring PBL och elnät i syfte att identifiera vad som kan försvåra användandet av elnät och hur hänsyn till elnät kan underlättas i den fysiska planeringen.

Natura 2000

Utöver linjekoncession krävs ett stort antal dispenser, ansökningar och övriga tillstånd. En grov uppskattning är att Svenska kraftnät ansöker om cirka 13 generella biotopskydd per mil ledning, tre stycken särskilda biotopskydd per mil ledning (särskilda områdesskydd antas här, natura 2000, dispens områdesskydd, tillstånd KML) och nio stycken strandskyddsdispenser per mil ledning.

Svenska kraftnät välkomnar därför att utredningen föreslår att byggande och underhåll av starkströmsledningar med linjekoncession ska undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd. Det innebär samtidigt undantag från krav på dispens.

Svenska kraftnät lyfter även fram betydelsen av förslaget om vad förhandsbesked kan komma att få för möjligheten att ta hänsyn till systemperspektivet genom att ett förhandsbesked ska få begäras samlat för flera planerade ledningar eller förstärkningar om nätföretaget bedömer att dessa är av sammanhängande betydelse.

Svenska kraftnät återkommer med en fördjupa analys i samband med remissvaret.

Länkt till slutbetänkandet Rätt för klimatet Öppnas i nytt fönster