Kraftsystemets digitala utveckling i ett tidsperspektiv

Det började med telefoner och elektromekaniska väggtavlor och instrumentpaneler. De behövdes för att centralt kunna övervaka driften av det svenska kraftsystemet för ett halvt sekel sedan. Men redan i slutet av 1970-talet började den digitala omvandlingen. Nya övervakningssystem växte fram, och fick med tiden allt större möjligheter att samla in data från kraftsystemets stationer. Det blev möjligt att fjärrstyra nyckelkomponenter i systemet, att aggregera data och att kontinuerligt bevaka kraftsystemets status i realtid.

Idag är det komplexa kraftsystemet helt beroende av informationsteknologi för sin förvaltning och drift. Hela värdekedjan från insamling och bearbetning av data till beslut för styrning av produktion, förbrukning och överföring vore omöjlig utan digitala stöd- och övervakningssystem.

Stora satsningar i ett tioårsperspektiv

Denna resa skildras i kapitlet Digital utveckling i Svenska kraftnäts Systemutvecklingsplan 2022-2031 (.aspx) Ladda ner. Där beskrivs också det fortsatta arbetet med att öka digitaliseringen och utvecklingen av nya IT-lösningar. Det behövs för att övervaka och styra en allt mer varierande och svårförutsägbar elproduktion och förbrukning. Svenska kraftnät planerar att investera cirka 7 miljarder kronor i IT-utveckling de kommande tio åren.

Men att beskriva den digitala utvecklingen på tio års sikt kan vara utmanande. Per Hägglund, verksamhetsarkitekt hos Svenska kraftnät, har varit sammanhållande redaktör för kapitlet Digital utveckling.

– Ingen vet hur den digitala världen ser ut 2031, bara att det är en annan värld som vi har framför oss, säger han.

Transmissionsnätet blir digitalt

Han syftar till exempel på utvecklingen inom maskininlärning och artificiell intelligens. Svenska kraftnät är en del av denna utveckling som vi än så länge bara sett början av.

– Många talar idag om att den digitala tekniken flyttar in i allt fler delar av våra liv, till exempel att våra saker blir uppkopplade mot varandra – det man kallar Internet of things. Det här har vi varit bland de första som arbetat med. Realtidshantering för övervakning och styrning av komponenter i kraftsystemet har vi haft i 20 år. Det ställer höga krav på data. Nu går vi mot allt mer digitala anläggningar – att själva transmissionsnätet blir digitalt. Utbyggnaden av kraftsystemet sker idag med spjutspetsteknik.

Maskininlärning när datamängden blir för stor

En motor i digitaliseringen är den pågående utvecklingen mot en allt mer integrerad europeisk elmarknad. I Norden införs en gemensam balanseringsmodell för kraftsystemet, i nästa steg sker balanseringen på europeisk nivå. Det sker för att hantera ett mer väderberoende energisystem med reserver för större svängningar i produktionen, och för att jämna ut elprisskillnaderna i olika delar av Europa.

– Blåser det inte i Sverige så blåser det kanske i Portugal. Men för att koppla ihop så många aktörer krävs det väldigt mycket data. Den mängden data kan inte vi människor hantera. Då behöver vi gå mot maskininlärning.

Mycket kvar att göra – stort rekryteringsbehov

Det finns paralleller mellan Svenska kraftnäts digitala utveckling och de flesta företag och organisationers. De flesta gör en resa där de digitala verktygen tar allt större plats i verksamheten. Skillnaden, som Per Hägglund säger, är att Svenska kraftnät inte digitaliserar från ett vinstintresse utan specifikt för att kunna bidra i energiomställningen och för att skapa samhällsnytta. Hela tiden finns ett säkerhetstänkande med – fungerar inte elförsörjningen så fungerar inte samhället.

Även om verket kommit en god bit på digitaliseringsresan så finns det fortfarande mycket kvar att göra. Det gör Svenska kraftnät till en intressant arbetsgivare inom IT och rekryteringsbehovet är just nu stort.

– Vi har ett spännande uppdrag, säger Per.