Hoppa till huvudinnehåll

Den här webbplatsen använder kakor

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Svenska kraftnät ställer sig bakom Klimaträttsutredningens förslag om elnät

Sverige står inför en omfattande elektrifiering. För att klara omställningen i den takt samhället förväntar sig behövs dock även lagändringar. Klimaträttsutredningen har presenterat flera förslag som kan ge betydande effekt, skriver Svenska kraftnät i sitt remissvar.

Svenska kraftnät förväntar sig en kraftigt ökad elanvändning med en årlig efterfrågan på över 300 TWh år 2045, till största delen driven av en övergång från fossila bränslen till el som energibärare. Elnätet är inte dimensionerat för dessa förväntade behov, och även om utvecklingen inte skulle gå mot de mest expansiva scenarierna måste det anpassas, byggs ut och förnyas i en mycket stor omfattning.

Under åren 2000–2020 byggde Svenska kraftnät 60 mil transmissionsnät. Nu ska affärsverket under lika många år bygga uppemot 700 mil transmissionsnät. Det handlar både om att bygga nya ledningar men också om att reinvestera i befintligt nät. Det är en utmanande tidsplan. För att den ska vara möjlig att genomföra pågår ett intensivt arbete där Svenska kraftnät bland annat ser över interna processer och arbetssätt i syfte att de ska vara så effektiva som möjligt och bedriver ett nära samarbete med flera relevanta myndigheter på samma tema. För att klara omställningen i den takt samhället förväntar sig behövs dock även lagändringar. Klimaträttsutredningen har presenterat flera förslag som kan ge betydande effekt.  

Kriterier för teknikval

Utredningen föreslår kriterier för att förtydliga teknikvalsfrågan, det vill säga om en ledning ska dras som luftledning eller markkabel. För växelströmsledningar med en spänning på 130 kV och uppåt föreslår utredningen att utgångspunkten ska vara luftledning.

– För transmissionsnätet är luftledning oftast den lösning som är mest lämplig med hänsyn till trygg energiförsörjning och driftsäkerhet. Att tydliggöra teknikvalsfrågan är en viktig fråga för oss, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät.

Ett annat förslag Svenska kraftnät ställer sig bakom är att ledningar med linjekoncession ska undantas från förbuden mot påverkan i områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd. Nätföretagen beviljas nästan alltid undantag redan idag, men det tar tid.

Tid och resurser

– Exempel finns där vi på en mil ledning har ansökt om 13 generella och 3 särskilda biotopskydd samt 9 strandskyddsdispenser. Det är mycket tid både för oss och handläggande myndigheter. Tid och resurser som kan användas på ett bättre sätt, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Precis som utredningen anger är det svårt att kvantifiera tidsvinster av olika förslag. Svenska kraftnät bedömer dock att förslagen kan korta ledtider med 6–12 mån i snitt men att det för vissa viktiga projekt kan handla om tidsbesparingar på upp till flera år.

 

Svenska kraftnäts remissvar finns att läsa här (länk som öppnas i nytt fönster). (.pdf) Öppnas i nytt fönster