En vinter med tuffa förutsättningar och elsparande svenskar

I augusti gick Svenska kraftnät ut med att risken för manuell förbrukningsfrånkoppling var reell den kommande vintern i och med minskade möjligheter till import. Bakgrunden var en ansträngd omvärldssituation där kriget i Ukraina minskat tillgången på energi i Europa samtidigt som nivån i vattenmagasinen i Norge var låga och Frankrike hade minskad kärnkraftsproduktion.

– Vi gick in i vintern med förutsättningar som var sämre än normalt. Sedan tillkom att kärnkraftblocket Ringhals 4 inte var tillgängligt under vintern och starten av kärnkraftverket i Finland, Olkiluoto 3 blev försenad. Men vi var inte någon gång nära en förbrukningsfrånkoppling, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

Unikt hög import räddade topplasttimmen

Timmen med högst förbrukning under vinterperioden, den så kallade topplasttimmen, inföll den 16 december, kl 9-10. Då uppgick den uppmätta förbrukningen till 23 900 MWh/h. Förbrukningen under förra årets topplasttimme var 25 600 MWh/h.

– Vintern var en normalvinter, meteorologiskt sett, men vi hade en kall december med stark kyla även långt söderut. Förbrukningen under topplasttimmen blev ändå lägre jämfört med tidigare år. De höga priserna och kommunikation om effektläget resulterade i att svenskarna anpassade sin förbrukning. Trots det saknades ändå produktion på över 3 000 MWh under topplasttimmen, i och med att även kärnkraftsblocket Oskarhamn 3 var avställt en kort tid på grund av reparationer. Vi klarade situationen tack vare rekordhög import från våra grannländer, säger Pontus de Maré.

Svenska kraftnät hade inför vintern arbetat för att optimera kapaciteten över snitten för att få så mycket effekt som möjligt till södra Sverige.

– Bland annat tecknade vi avtal om produktion för mothandel och omdirigering för att hålla uppe snittkapaciteten, vilket lett till högre kapacitet än tidigare, säger Pontus de Maré.

Effektreserven inte aktiverad

Under perioden 16 november – 15 mars har Svenska kraftnät tillgång till effektreserven enligt lagen om effektreserv*. Det är avtalad produktion som kan aktiveras om det inte finns produktion tillgänglig på elmarknaden för att täcka efterfrågan. Effektreserven bestod under vintern 2022/2023 av 562 MW kondenskraft från Karlshamnsverket i Blekinge.

– Under vintern har vi sex gånger beordrat Karlshamnsverket att kunna starta med två timmars beredskap och fyra gånger att köra på minimieffekt Det är lika många gånger som förra året. Vi har inte aktiverat effektreserven fullt ut någon gång för Sveriges elförsörjning, säger Pontus de Maré.

Under vintern har det inte varit några större störningar förutom ett antal situationer där grannländernas utlandsförbindelser har kopplats ner ett par gånger.

– Vi hade en störning som kan nämnas. En ledning mellan Sverige och Finland gick sönder på grund av islast i slutet av december. Fantastiska insatser från organisationen gjorde att den var tillbaka på mindre än två dygn. Situationen var inte kritisk i Sverige, men det uppskattades särskilt av våra finska kollegor då förbrukningen var hög i Finland vid den här tidpunkten, säger Pontus de Maré.

Importtimmarna nära prognos

Jämfört med förra vintern minskade exporten något och importen ökade något.

Pontus de Maré sammanfattar vintern med att förutsättningarna för elförsörjningen satt Sverige i en situation som vi inte haft förut.

– Vi har inte behövt göra en frånkoppling, men aktörerna i branschen har tillsammans stärkt förmågan att hantera en sådan. Beredskapen och medvetenheten har ökat i samhället. Vi hade inte klarat oss utan importen under topplasttimmen, det visar på vikten av utlandsförbindelser, konstaterar Pontus de Maré.