Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Krympande marginaler när elförbrukningen är som högst

Under en rad år har marginalerna i det svenska kraftsystemet minskat när elbehovet är som störst. I den återrapport som Svenska kraftnät har överlämnat till regeringen om kraftbalansen under kommande vinter, ligger denna trend fast.

Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, dels hur kraftbalansen – inhemsk elproduktion minus elförbrukning – på den svenska elmarknaden har upprätthållits under den gångna vintern, dels en prognos för kommande vinters kraftbalans

– Årets kraftbalansrapport visar återigen att marginalerna för den svenska kraftbalansen fortsätter att minska och att importberoendet under topplasttimmen ökar, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät.

Under slutet av detta år stängs kärnkraftsreaktor Ringhals 1. Samtidigt ökar elproduktionen från icke planerbara kraftkällor, i synnerhet vindkraften. Förändringen ökar sammantaget effektunderskottet under topplasttimmen, samt leder till en större variation av tillgänglig effekt, vilket gör systemet mer svårplanerat och prognoserna mer osäkra.

I rapporten har Svenska kraftnät använt två olika metoder för att prognostisera kommande vintrars kraftbalans: den statiska och den probabilistiska metoden. Den första beskriver importbehovet under timmen då elförbrukningen är som störst. Den andra – den probabilistiska – räknar fram i vilken utsträckning import kan matcha det svenska underskottet, alltså om det finns tillräckligt med el att importera.

Analysen som beskriver importbehovet under kommande vinter visar att den svenska kraftbalansen försämras. Enligt prognosen för topplasttimmen – den timmen då förbrukningen är som störst – får Sverige ett underskott på 1 700 MW vid en normalvinter och 2 900 MW vid en tioårsvinter (fotnot). Vintern som just har passerats var ovanligt mild och därför blev inte effektsituationen speciellt ansträngd.

– Rapporten visar alltså att Sverige är beroende av import, men när våra grannländer samtidigt har en ansträngd effektsituation kan importmöjligheterna vara begränsade, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Den probabilistiska metoden indikerar att södra Sverige – elområdena 3 och 4 – riskerar att under en normalvinter få ett elunderskott, medräknat den import som finns tillgänglig, långt under en timme.

Blir det ett mycket ogynnsamt år riskerar den simulerade effektbristen att bli flera timmar.

Rapporten har inte gjort några antaganden kring ökad användarflexibilitet. Alltså att elförbrukare kan minska sin förbrukning, vilket har en liknande effekt på kraftbalansen som ökad elproduktion. Skälet är att lönsamheten för detta, liksom för investeringar i planerbar kraft, är fortsatt låg.

Fotnot: tioårsvinter är en kallare vinter som återkommer i genomsnitt en gång per tio år.

Ladda ned rapporten ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2020” på https://www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/

För mer information, vänligen kontakta Svenska kraftnäts presstjänst, tel. 010-475 80 10 eller press@svk.se.