Stora förändringar av kraftsystemet bidrar till större variationer i elpriset
Under den närmaste femårsperioden kommer elpriset att variera mer än hittills. Både över tid och inom landet. Men det genomsnittliga elpriset förväntas bli lägre. Det spår Svenska kraftnät i ny rapport för åren 2021-2025.
På elbörsen kommer de snabba förändringarna av kraftsystemet synas på spotpriset. Redan i dag pendlar det upp och ner, men framöver blir dessa pendlingar inte bara snabbare, utan även större. Det menar Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät.
På enheten Elmarknadsanalys tar man årligen fram rapporten kortsiktig marknadsanalys, KMA, som analyserar kraftsystemet under kommande femårsperiod.
─ Den vi presenterar i dag, KMA 2020, beskriver ett kraftsystem som är under snabb förändring, och det får återverkningar på elpriser, liksom handelsflöden, energibalans och effekttillräcklighet, säger Mattias Jonsson.
Han pekar på en ökad elanvändning driven av en elektrifiering av transportsektorn och industrin. Ett färskt exempel på det sistnämnda är demonstrationsanläggningen i det så kallade Hybrit-projektet i norra Sverige, där vätgas tillverkad med hjälp av el, ska ersätta fossilt kol i ståltillverkningen. Därutöver fortsätter den stora utbyggnaden av väderberoende produktion ─ framför allt vindkraft ─ i Norden och stora delar av övriga Europa. En tredje kraftfull trend är hur det svenska och nordiska kraftsystemet alltmer integreras med övriga Europa. Inom analysperioden färdigställs nya utlandsförbindelser från Danmark och Norge till Tyskland och Storbritannien. Därtill är nya förbindelserna under planering.
─ Då det nordiska kraftsystemet är sammankopplat får våra grannländers nya utlandsförbindelser betydelse för oss. I dag har vi till exempel ett positivt nettoinflöde av el från Norge till Sverige. I slutet av prognosperioden har det vänt till en kraftig export från Sverige till Norge, säger Mattias Jonsson.
Samma utveckling sker i flödena med Danmark. I dag har Sverige ett litet exportnetto till Danmark. Om några år har det vuxit sig mycket större. Enligt Mattias Jonasson är en förklaring till dessa två exempel att elpriset på kontinenten respektive Storbritannien är högre än i Sverige och Norden. Med fler och nya överföringsförbindelser söker sig elen dit där den betalas bäst.
När den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 tas i drift, år 2022 enligt plan, medför det istället att den stora nettoexporten av el till Finland från Sverige närapå halveras, vilket i sin tur trycker ner elpriset en aning i norra Sverige.
KMA 2020 finns att läsa här https://www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/