Hoppa till huvudinnehåll

Samordnad beredskapsplanering - dammhaveri

Tillsammans med länsstyrelser, kommuner, vattenregleringsföretagen och dammägare har Svenska kraftnät tagit fram en metod för att utveckla och samordna beredskapsplaneringen mellan berörda aktörer i kraftverksälvar.

Metoden har använts för samordnad beredskapsplanering i ett 20-tal vattendrag.

Den beskrivs i dokumentet Elforskrapport 05:38 (nytt fönster).

Metoden har fyra faser

1. Initiera och planera projekt

Älvgrupperna är viktiga forum för att planera och samordna utvecklingen av beredskapsplaneringen. I grupperna samarbetar intressenter inom vattendragets avrinningsområde. Svenska kraftnät har möjlighet att delta vid älvgruppsmöten och informera om metoden.

Det är dammägare som i samverkan med länsstyrelsen är drivande i denna fas. Berörda parter (dammägare, länsstyrelser och kommuner) tar fram en överenskommelse där avsikten att utveckla samordnad beredskapsplanering för det aktuella vattendraget beskrivs.

Därefter kan en representant för dammägarna ansöka om ekonomiskt bidrag hos Svenska kraftnät för framtagande av gemensamt planeringsunderlag för älven.

2. Utarbeta planeringsunderlag

Fasen innehåller dessa moment:

  • Behovsanalys (vilka dammar bör omfattas, vilka områden berörs?)
  • Ta fram terrängmodel
  • Ta fram hydraulisk modell
  • Dammbrottsberäkningar
  • Generering av vattenutbredningsskikt
  • Sammanställa planeringsunderlag (GIS-viewer och tabeller)
  • Dokumentation i övrigt

Energiforskrapporten ”Beräkning av dammhaveri och översvämningskartering” (Energiforsk, nytt fönster)  beskriver metodik och arbetsgång.

När planeringsunderlaget är färdigt lämnar dammägarna det till länsstyrelsen, som delger det till de berörda parterna längs vattendraget.

3. Utveckla och samordna beredskapsplanerna

Parterna ska använda planeringsunderlaget för att ta fram sina beredskapsplaner. Även andra aktörer kan delges planeringsunderlaget. Länsstyrelsen har en viktig samordningsroll mellan parterna och övriga aktörer och upprättar även den regionala/älvsvisa beredskapsplanen.

Älvgrupperna är bra forum för samverkan och samordning. I arbetet med samordningen av planerna kan olika typer av övningar göras.

4. Informera allmänheten

I samverkan med dammägare och länsstyrelser informerar kommunerna allmänheten om beredskapsplaneringen.

Informationen kan bland annat beskriva vilka områden som riskerar att översvämmas till följd av dammhaveri och vart man ska bege sig om ett dammhaveri skulle inträffa.

Kommunerna längs älven bör samverka om informationens innehåll och tidpunkten för när allmänheten ska informeras. 

Vattendrag där metoden tillämpats

Svenska kraftnät har stött utvecklingen av samordnad beredskapsplanering för nedanstående vattendrag och arbetar för att utvecklingen ska fortsätta för fler vattendrag.

Vattendrag Datum

Luleälven

 
Skellefteälven (pdf, 160 kB, nytt fönster) 2011-11-07
Umeälven (pdf, 850 kB, nytt fönster) 2015-04-20
Gideälven, Moälven och Nätraån (nytt fönster) 2016-10-17
Ångermanälven (pdf, 680 kB, nytt fönster) 2015-03-06
Indalsälven (pdf, 340 kB, nytt fönster)  2012-06-18
Ljungan (pdf, 160, kB, nytt fönster)  2008-12-22
Ljusnan och Voxnan (pdf, 800 kB, nytt fönster)  2016-04-26
Dalälven (pdf, 130 kB, nytt fönster)  2010-09-30
Klarälven (pdf, 400 kB, nytt fönster)  2013-01-18
Göta älv (pdf, 100 kB, nytt fönster)  2009-06-15
Viskan (pdf, 290 kB, nytt fönster) 2017-12-20
Lagan (pdf, 560 kB, nytt fönster)  2013-12-18
Nissan (pdf, 200 kB, nytt fönster) 2016-01-15
Upperudsälven (pdf, 470 kB, nytt fönster) 2017-09-19
Helge å (pdf, 397 kB, nytt fönster) 2019-05-24
Gullspångsälven (pdf, 255 kB, nytt fönster) 2019-09-01

 

Granskad