Tillämpning och anpassningsåtgärder

Arbetet med tillämpning av riktlinjerna under de senaste decennierna har ökat kunskapen om hur extrema vattenflöden som kan inträffa vid dammanläggningarna, och har lett fram till ett stort antal åtgärder för att säkerställa förmågan att avbörda det tillrinnande vattnet och klara de högre vattenstånd som kan bli följden av ökade flöden.

Utbyggnaden av den svenska vattenkraften var i stort sett fullbordad på 1980-talet. Då visade det sig att man hade underskattat de mest extrema vattenflödena, som legat till grund för dimensionering av dammar och avbördningsanordningar.

En översyn av beräkningsmetoderna ledde 1990 fram till Flödeskommitténs riktlinjer, som i många fall innebar strängare krav.

Noppikoskidammen efter haveriet 1985 i samband med extrema flöden. Foto: Lantmäteriet.

Beräknings­metodiken har kommit att användas inte bara för dimensionering av vattenkraftens och gruvindustrins dammanläggningar, utan har blivit standard vid beräkning av extrema flöden och översvämningar i landet.

En populärvetenskaplig beskrivning av hur det gick till när metodiken för beräkning av extrema flöden utarbetades och hur arbetet med flödes- och klimatanpassning utvecklats i landet ges i boken: Från Noppikoski till Slussen.

Från Noppikoski till Slussen. Om beräkning av extrema vattenflöden för dammsäkerhet och klimatanpassning. (.pdf) Öppnas i nytt fönster

Utskov gruvdammsanläggning i Garpenberg. Foto: Tomas Ärlemo.
Granskad