Frågor och svar om elberedskap och ödrift

Elproducenter som planerar att göra förändringar av sina anläggningar i elförsörjningen är skyldiga att anmäla detta till Svenska kraftnät, enligt elberedskapslagen.

Stockholm Exergi meddelade den 24 maj 2019 att de stod inför förändringar i ett antal elproduktionsanläggningar. Dessa förändringar skulle direkt påverka förutsättningarna för ödrift i Stockholm. Svenska kraftnät hade sedan tidigare identifierat dessa anläggningar som viktiga anläggningar för ändamålet. Vid denna tidpunkt, liksom idag, var dessa de enda befintliga tillgängliga anläggningarna för att säkerställa befintlig, och bidra till att utveckla ödriftsförmåga i centrala Stockholm.

Handläggare vid Svenska kraftnäts elberedskapsenhet började arbeta med ärendet under försommaren 2019. Frågeställningen var hur dessa anläggningar kan anpassas för ödriftsförmåga utifrån de krav som Svenska kraftnät ställer.

I samband med att Stockholm Exergis styrelse skulle besluta om nedläggning eller upprustning av anläggningarna, gjorde Svenska kraftnät den 24 oktober 2019 hemställan till regeringen om utökad bemyndiganderam som sträcker sig längre än ett år. Elberedskapsåtgärderna som krävs för att Stockholms Exergis anläggning ska kunna bidra med ödriftsförmåga är omfattande. Om inte Svenska kraftnät gjort hemställan då, hade anläggningarnas förmåga att bidra till ödrift med hög sannolikhet gått förlorad. Förutom detta reserverade Svenska kraftnät anslagsmedel för elberedskapsåtgärder i den befintliga anslagsbudgeten för 2020.

Beslut har fattats av regeringen i juni 2020 att godkänna utökad bemyndiganderam. Svenska kraftnät har därefter fattat beslut om medel för elberedskapsåtgärder i Stockholms Exergis anläggning.

Nej, det finns ingen hemlig uppgörelse. Att säkerställa ödrift är ett ansvar för Svenska kraftnät som elberedskapsmyndighet. Det är Svenska kraftnäts gd, Lotta Medelius-Bredhes, beslut och hon har fattat beslutet helt utan påtryckning eller påverkan av andra.

Det gjordes ändringar i ett utkast till en bilaga för kravställning för att omhänderta risker som framkom i riskanalysen. Dessa ändringar påverkar inte anläggningarnas driftsäkerhet negativt. Några ändringar eller sänkta krav har inte gjorts, efter att beslutet var fattat.

Åtgärder som ska stärka Sveriges elberedskap, som ödriftsförmåga, kan endast betalas via Svenska kraftnäts beredskapsanslag som sammanlagt uppgick till 255 miljoner kronor 2019 och 301 miljoner 2020 och som ska räcka till flera åtgärder runt om i landet. Beredskapsanslaget beslutas per år, men med ett bemyndigande från riksdag och regering kan Svenska kraftnät göra åtaganden som sträcker sig över längre tid än ett år.

Stockholm Exergi uppskattade inledningsvis en kostnad för att kunna använda de aktuella anläggningarna för ödrift och därmed bidra till att säkra Stockholmsregionens elförsörjning även i kris. Då den kommunicerade kostnadsuppskattningen var närmare en miljard kronor och investering en central del i svensk elberedskap pågick dialog mellan Svenska kraftnät och Stockholm Exergi på högsta nivå.

För Svenska kraftnät var det inte möjligt att besluta om åtgärder som uppgår till den kommunicerade kostnadsuppskattningen vid ett och samma tillfälle. Den 24 oktober 2019 hemställde Svenska kraftnät till Infrastrukturdepartementet om ett mer omfattande bemyndigande än det befintliga. Beslut har fattats av regeringen i juni 2020 att godkänna utökad bemyndiganderam. Svenska kraftnät har därefter fattat beslut om medel för elberedskapsåtgärder i Stockholms Exergis anläggning.

Beslutet ger Svenska kraftnät ett maxtak på 87 miljoner kronor per år i 12 år. Kostnaden ska verifieras och vårt beslut säkerställer att ersättning betalas ut enbart för elberedskapsåtgärder i Stockholm. Om kostnaderna blir lägre än maxtaket, 87 miljoner per år, ersätts endast faktisk kostnad. I beslutet är det tydligt kravställt att kostnaden ska verifieras och att villkoren ska vara uppfyllda att det är en beredskapsåtgärd i syfte att säkerställa ödriftsförmåga. Ett ändringsbeslut har fattats av Svenska kraftnät för att medel för genomförda åtgärder ska kunna betalas ut årligen till Stockholm Exergi, även innan investeringen som helhet är genomförd.

Valet av tidpunkt för hemställan skedde i anslutning till att Stockholm Exergi skulle besluta om de skulle lägga ner eller rusta upp anläggningarna. Ett positivt svar på hemställan var en förutsättning för ett eventuellt beslut om elberedskapsåtgärder för att säkerställa ödrift i Stockholm.

Nej, inga utbetalningar har hittills gjorts till Stockholm Exergi. Beslutet om att säkra förmågan till ödrift i Stockholm ger Svenska kraftnät ett maxtak på 87 miljoner kronor per år i 12 år, som kan betalas ut till Stockholm Exergi för genomförda åtgärder. I beslutet är det tydligt att kostnaderna ska verifieras och vårt beslut säkerställer att ersättning betalas ut enbart för elberedskapsåtgärder för att säkerställa ödriftsförmåga i Stockholm. Om kostnaderna blir lägre än maxtaket, 87 miljoner per år, ersätts endast faktisk kostnad.

Elberedskapslagen reglerar den ersättning som skall utgå för sådana elberedskapsåtgärder som har beslutats enligt nämnda lag i syfte att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Elberedskapslagen innehåller inga krav på att samhällsekonomiska analyser ska göras. Denna åtgärd motiveras av alternativkostnaden om Stockholm skulle vara utan elförsörjning i händelse av omfattande störning i det nationella transmissionsnätet.

Förutom Svenska kraftnäts intresse att säkerställa ö-drift, hade också Ellevio ett intresse i Stockholm Exergis anläggningar. Ellevio har avtal att leverera el till sina kunder och för att säkerställa sitt åtagande beslutade de om att investera i Stockholm Exergis anläggningar genom ett avtal om eleffekt.

Stockholm Exergi som mottagare av beslutet hade möjlighet att överklaga, det gjordes inte.

Handläggare på Svenska kraftnät har framfört synpunkter på hur handläggning och beslut har genomförts. Handläggarna har efter beslutet uppskattat kostnaden till ett lägre belopp. Processen för kostnadsberäkning för elberedskapsåtgärder har inte var tillräckligt definierad, därför har ett arbete initierats för att utveckla principerna för elberedskapsåtgärder. Under 2020 genomfördes även en internrevision kring elberedskapsverksamheten som resulterade i en åtgärdsplan som genomförs.

Nej, beslutet är juridiskt korrekt.

Svenska kraftnät har ställt tekniska krav i enlighet med EU-förordningen Rfg med krav om anslutning av nätanslutna generatorer (vilket denna åtgärd berör). Skulle inte kraven uppfyllas helt, säkerställer vårt beslut att ersättning reduceras eller återbetalas.

Elberedskapsåtgärder och ersättning för sådana åtgärder regleras i elberedskapslagen, inte av ER-koden (Kommissionens förordning om fastställande av nätföreskrifter för nödsituationer och återuppbyggnad avseende elektricitet). Svenska kraftnät har inte brutit mot Elberedskapslagen med beslutet.

Svenska kraftnät har som elberedskapsmyndighet ansvar för att säkerställa god elberedskap i händelse av samhällsstörningar, kris eller ytterst krig. Det handlar om störningar i elförsörjningen som ligger utanför de enskilda elföretagens ansvar. Det är bara de störningar som drabbar stora områden som Svenska kraftnät ansvarar för. Därför samordnar vi beredskapsåtgärderna på både regional och nationell nivå.

Arbetet med att trygga god elberedskap sker kontinuerligt genom att analysera behov samt föreslå och bekosta åtgärder. Svenska kraftnät arbetar med att förebygga störningar samt att ha beredskap för att kunna hantera dem om de skulle uppstå. Vi genomför åtgärder för att höja beredskapen inom teknik, kommunikation och fysiskt skydd. Vi utbildar även branschen och genomför förberedande övningar samt ger ut föreskrifter till elföretag som är kopplade till förordningen om elberedskap.

Svenska kraftnät beslutar om elberedskapsåtgärder för befintliga eller planerade produktionsanläggningar. Det är anläggningar som ägs av andra, men Svenska kraftnät går in med ersättning för kostnader för beslutade beredskapsåtgärder i dessa anläggningar för att säkerhetsställa till exempel deras förmåga till ödrift.

Ödrift innebär att elproduktionsanläggningar och elanvändare drivs i ett geografiskt avgränsat elektriskt nät, utan koppling till det omkringliggande nätet. Ödrift uppnås genom att det nationella transmissionsnätet kopplas bort, istället balanseras helt och hållet elproduktion och elförbrukning inom det så kallade önätet.

Syftet med ödrift är i första hand att försörja samhällsviktiga verksamheter med el, men det kan även vara att påskynda och förenkla uppbyggnaden av det nationella elnätet vid en eventuell storstörning.

Ödrift används i krissituationer vid omfattande störningar och nätsammanbrott, exempelvis på grund av extrema väderhändelser eller sabotage. Det kan röra problem i elförsörjningen som påverkar hela landet, enstaka regioner eller lokalt i städer.

Det är Svenska kraftnät som kan ge tillstånd till att sätta igång ödrift.  Som elberedskapsmyndighet ska vi se till att hela den svenska elförsörjningen har beredskap för händelser som krig, terrorhandlingar och naturkatastrofer. Enligt 5 § Elberedskapslagen ska Svenska kraftnät genomföra elbereskapsåtgärder för att säkerställa ödrift.

Ödrift är viktigt för att samhällsviktiga verksamheter, exempelvis sjukhus, ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet i händelse av omfattande störningar i elförsörjningen. Vid en krissituation är det även viktigt att nationella verksamheter såsom riksdag, regering och centrala myndigheter kan upprätthållas.

En grundläggande förutsättning för ödrift är att det finns minst en lokal produktionsanläggning. Produktionsanläggningen måste ha en god reglerprestanda för frekvens och spänning, dödnätstartsförmåga och vanligen tillgång till någon form av bränslelager, exempelvis biobränsle eller diesel.

Förmågan att kunna starta upp ett kraftverk utan extern anslutning till elnätet benämns normalt dödnätstarts- eller svartstartsförmåga. För att kunna starta upp ett önät utifrån ett helt spänningslöst scenario krävs åtminstone att ett kraftverk inom ödriftsområdet har dödnätstartsförmåga. Dödnätstartsförmågan möjliggörs ofta genom att installera ett mindre dieselaggregat som kan klara av att försörja kraftverkets hjälpkraftsystem och prioriterad utrustning.

Det säkerhetspolitiska läget och Sveriges återupptagna arbete med totalförsvar gör att Svenska kraftnät måste ställa om arbetet för att hantera en ny hotbild och öka takten för att säkra Sveriges elberedskap och möta totalförsvarets behov av elkraft vid allvarlig kris eller krig. Den återupptagna totalförsvarsplaneringen leder till behov av såväl långa avtal, fleråriga projekt och påtagligt större insatser än tidigare. På bara några år har därför bemyndiganderamen för elberedskapsanslaget ökat såväl i längd, från 3 till 15 år, som i omfattning, från 200 miljoner kronor till 2 000 miljoner. Svenska kraftnät ersätter kostnader i andras anläggningar för att säkerhetsställa ö-drift. Kostnaden för dessa förändringar tas från anslag för elberedskapsåtgärder.